Man menar säkerligen primärfokusfotografering, dvs man plockar bort teleskopets okular och ersätter detta med en kamera (några mellanringar behövs också), och att det är en AZ montering med motorer på båda axlarna för att kompensera för jordrotationen. Utan denna kompensation blir det oskarpt redan innan 1 sekunds exponering.
Det ena som begränsar maximalt användbar exponeringstid för en AZ-montering med motordrift är den tidigare nämnda fältrotationen. Vilket är anledningen till att ekvatoriella monteringar är så populära - dessa används med den ena axeln injusterad parallellt med jordens rotationsaxel, vilket eliminerar fältrotationen. Det går förstås att fixa detta även med en AZ-montering genom att montera den på en vinklad bas, så att dess zenit-axel plir parallell med jordaxeln. Detta är dock rätt bökigt.
Den andra begränsningen är att det behövs manuell eller automatisk guidning ifall man vill använda längre exponeringar.
När det gäller hur lång tid du kan exponera med en piggybackuppsättning, så finns ju den gamla 600-regeln. Den gäller för 24x36-formatet (kallas för fullformat i den digitala världen), men huvuddelen av de systemkameror som säljs här i världen är försedda med en mindre sensor (APS-C), och då får man modifiera denna tumregel till att bli en 400-regel.
Tumregeln är mycket enkel att använda. Man dividerar 400 med objektivets brännvidd, och får då ett riktvärde för hur många sekunders exponering man maximalt kan använda sig av utan att stjärnorna blir till streck. För ett 200 mm får man då max ca 2 sek, och för ett 17 mm ca 20-25 sek. Detta gäller som sagt ifall monteringen INTE kompenserar för jordrotationen. Har man en AZ-montering med motorer så går det att förlänga dessa tider, men inte så väldigt mycket längre utan guidning. Och sedan har vi ju som sagt fältrotationen, som snart "kickar in".
En stadig ekvatoriell montering + guidning gör att man kan exponera i timmar om man vill. Av praktiska skäl brukar man dock sällan exponera så länge, utan istället dela upp det hela i ett antal delexponeringar. Går fint att göra med digitala bildsensorer, men inte med analoga kameror. Pga filmens reciprocitetseffekt behöver man där köra med väldigt långa exponeringar ifall man vill registrera ljussvaga objekt.
Hmm, nu har jag väl som vanligt varit alldeles för långrandig igen är jag rädd...
.
