Streck som blev prickar

[Moha]

Häromdagen i Forumet diskuterades flitigt om en ”möjlig” anledning till att ett foto taget under en snöig kväll. Fotot var taget av Lars Wallgren.
på Järntorget i Göteborg Se länken
https://www.fotosidan.se/forum/attachments/21120103r-jpg.162622/) som hade exponeringstiden 1/20 sekund.

Fenomenet bestod av att förväntade streckar visades som ett antal ihopkopplade ”prickar”. Kunniga FS-medlemmar Kunde snabbt svara på frågan och tillbringa klarhet i frågan.

Jag har aldrig tagit någon snö bild med så låg exponeringstid under kvällstid och blev nyfiken så bestämde mig att ville experimentera så fort tillfället ges. För att undvika att störa diskussionen i den berörda tråden har jag bestämt mig att starta som en ny tråd.

Fenomen blir synbar då endast en rörlig föremål exponeras under gatlykta (ej tre fas) beroende på att lampor kontinuerligt tänds och släcks under en korttid beroende på lamptypen och beroende på att växelspänning växlar 50 gånger per sekund (50 Hz) vilket innebär att lampan tänds resp. släcks en gång per tidscykeln (1/50 sekund). Vid omvandling till likspänning (bild 1) lampan tänds/släcks dubbelt så många gånger dvs 100 gånger per sekund. Observera att detta gäller endast för gatlyktor med två faser.

Jag bestämde mig att experimentera och använda olika typer av belysningar under kvällstid. Några av dessa bilder kan beskådas nedan

Resultat

• Samtliga gatlyktor som jag testade hade fenomen att ändra streck till flera sammansatta ”prickar”. Antalet prickar varierade beroende på exponeringstiden under formeln
• 
  Antal prickar = exponeringstiden / (1/100)
  
  tex för exponeringstiden 1/20 blev resultatet 5 prickar och för exponeringstiden 1/50 resultatet blev 2 prickar och för exponeringstiden 1/100 resulterade i endast en prick
• 
  
• 
  
• Exponeringstiden större än 1/100 sekund visade mer eller mindre och som vanligt visade föremålet korrekt
• 
  

Jag vill passa på och tacka dessa duktiga FS-medlemmar för deras kunskap och erfarenheter samt viljan att dela med sig.

Uno Engborg
Michael Johansson
Erik Åström
Per Danielsson
Martin Stenlund
Kalle Persson
Petter Norman

 

[Moha]

missade följande två bilder:
[/QUOTE]

 

[Uffe_Nordholm]

Kul att se att du experimenterar för att få reda på hur sakerna ligger till. Det borde fler göra!

Men din översta bild är inte helt rätt, formen på kurvan blir helt annorlunda efter likriktaren än så som du har ritat den. Titta på tex kurvan under rubriken "Helvågslikriktare".

 

[Erik X]

..Men din översta bild är inte helt rätt, formen på kurvan blir helt annorlunda efter likriktaren än så som du har ritat den. Titta på tex kurvan under rubriken "Helvågslikriktare".

Spänningen, ja. Men ljusstyrkan kommer att följa strömmen och det blir då mer komplicerat.. Lysdioder har relativt konstant framspänningsfall vilket gör att strömmen börjar flyta först en bra bit efter nollgenomgången. Sen kan det finnas en konstantströmgenerator i serie med lysdioderna som gör att toppen av kurvan blir tillplattad. Men skulle det vara passiva motstånd som sköter strömregleringen så blir strömmen i stället en förminskad kopia av den likriktade sinus-spänningen.. Bilderna tyder på att lamporna bara lyser under en bråkdel av periodtiden
Vi får starta ett forskningsprogram som undersöker hur gatlyktorna egentligen lyser!

 

[fotobollfoto]

Lampor lyser bara en bråkdel av tiden. Och mellanrummen mellan atomers kärnor och elektroner är vakuum. Ändå tycker vi att lyset lyser och att lyktstolpen är hård som järn.

Ja det är nog dags att forska lite

 

[Moha]

Kul att se att du experimenterar för att få reda på hur sakerna ligger till. Det borde fler göra!

Men din översta bild är inte helt rätt, formen på kurvan blir helt annorlunda efter likriktaren än så som du har ritat den. Titta på tex kurvan under rubriken "Helvågslikriktare".

Kul att se att du experimenterar för att få reda på hur sakerna ligger till. Det borde fler göra!

Men din översta bild är inte helt rätt, formen på kurvan blir helt annorlunda efter likriktaren än så som du har ritat den. Titta på tex kurvan under rubriken "Helvågslikriktare".

Tack för det Uffe, det är det bästa sättet att lära sig. Jag hade inte sett det fenomen tidigare eftersom jag bara tog långtids exponering bara på vilar .

Jag är lite osäker vad som du ser att det är inte rätt på min helriktningsbild.
Observera att origo (0 värden) ligger på olika platser dvs jag valde att via endast den övre delen av kurvan

 

[Moha]

Spänningen, ja. Men ljusstyrkan kommer att följa strömmen och det blir då mer komplicerat.. Lysdioder har relativt konstant framspänningsfall vilket gör att strömmen börjar flyta först en bra bit efter nollgenomgången. Sen kan det finnas en konstantströmgenerator i serie med lysdioderna som gör att toppen av kurvan blir tillplattad. Men skulle det vara passiva motstånd som sköter strömregleringen så blir strömmen i stället en förminskad kopia av den likriktade sinus-spänningen.. Bilderna tyder på att lamporna bara lyser under en bråkdel av periodtiden
Vi får starta ett forskningsprogram som undersöker hur gatlyktorna egentligen lyser!

TAck för det.
Det låter mycket spännande att få det som ett forskningsämne. på KTH eller konstfack?

Eller kanske du föreslår att skapa en grupp av intresserade medlemmar i att "forska i ämnet", sk...t BRA, Jag är med

 

[UlfHan]

I skarven mellan den blå och röda delen av kurvan har du en mjuk övergång i den övre bilden medan den nedre korrekta har en vass spets där.

 

[Moha]

Jaha,
Tack Ulf ,Jag har ritat det slarvigt och förhand och som du mycket rätt poängterar det är inte det man skulle kunna se på en oscilloskop.
Skall se om jag kan rita på annat sätt utan att kopiera någon annans material.

 

[SportSkjutaren]

Spänningen, ja. Men ljusstyrkan kommer att följa strömmen och det blir då mer komplicerat.. Lysdioder har relativt konstant framspänningsfall vilket gör att strömmen börjar flyta först en bra bit efter nollgenomgången. Sen kan det finnas en konstantströmgenerator i serie med lysdioderna som gör att toppen av kurvan blir tillplattad. Men skulle det vara passiva motstånd som sköter strömregleringen så blir strömmen i stället en förminskad kopia av den likriktade sinus-spänningen.. Bilderna tyder på att lamporna bara lyser under en bråkdel av periodtiden
Vi får starta ett forskningsprogram som undersöker hur gatlyktorna egentligen lyser!

När det gäller just lysdioder så är det rätt vanligt att man "dimmar" ner dem något genom att pulsera likspänning med så pass hög frekvens att ögat inte uppfattar det. Men i själva verket så innebär det att lysdioderna faktiskt "blinkar frenetiskt".
Fördelen med detta är främst att förlänga livstiden.

Vad det gäller första bilden i den här tråden så det med stor sannolikhet detta som är orsaken.

Gällande diagrammet på likriktaren ovan, så vill jag påpeka att man brukar använda en kondensator med hög kapacitans (läs "lagringsförmåga") för att få en "ren" likspänning. Små variationer i form av av det som kallas för "rippel" kvarstår förvisso ändå. Men de är så små att det inte förklarar fenomenet med bilderna i den här tråden.
Ett schema för hur en enkel likriktare faktist brukar se ut finns här:

Fil:Diode bridge smoothing.svg - Rilpedia

sv.rilpedia.org

 

[Moha]

Tack Daniel för påpekandet.
Jag trodde inte att medlemmarna var så intresserade av sådana detaljgrad för elektroniken här på Fotosidan.

Här kommer mer detaljer:

De flesta bättre likriktare börjar med en
transformator (kallad även trafo, T1 i exempel nedan) som dels skiljer växelspänningen från resten av kretsen och dessutom brukar man köra både med en
Kapacitor även kallad för kondensator (normalt elektrolitisk, (C2 på 10 Micro Farad som exempel i bilden nedan) med uppgift att ladda och urladda för ett jämnare spänningsnivå.

Dessutom brukar man använda lite mer elektronik dvs en
transistor (2N4123 nedan som exempel), motstånd för att stabilisera spänningen kring önskade spänningsvärde.

Numera är det en chip/IC/ Integrerade krets (komparator IC1 LM317 som exempel i bilden nedan) som reglerar och stabiliserar spänningen.

Dessutom brukar man en säkring för att ta hand om eventuella onormala överbelastningen (FUSE, 1 AMP i exemplet nedan).


Ett par exempel på hur elektroniken i likriktaren brukar se ut pga önskade detaljgraden.


Gott Nytt År!

 

[Moha]

När det gäller just lysdioder så är det rätt vanligt att man "dimmar" ner dem något genom att pulsera likspänning med så pass hög frekvens att ögat inte uppfattar det. Men i själva verket så innebär det att lysdioderna faktiskt "blinkar frenetiskt".
Fördelen med detta är främst att förlänga livstiden.

Vad det gäller första bilden i den här tråden så det med stor sannolikhet detta som är orsaken.

Gällande diagrammet på likriktaren ovan, så vill jag påpeka att man brukar använda en kondensator med hög kapacitans (läs "lagringsförmåga") för att få en "ren" likspänning. Små variationer i form av av det som kallas för "rippel" kvarstår förvisso ändå. Men de är så små att det inte förklarar fenomenet med bilderna i den här tråden.
Ett schema för hur en enkel likriktare faktist brukar se ut finns här:

Fil:Diode bridge smoothing.svg - Rilpedia

sv.rilpedia.org

Daniel

IMPONERANDE och fantastiska bilder du har tagit

 

[SportSkjutaren]

Daniel

IMPONERANDE och fantastiska bilder du har tagit

Tack Själv!
Hoppas att inlägget är till nytta.
Sedan är det alltid kul när andra gillar mina bilder.
Hoppas att de kan fungera som någon sorts inspiration i Ditt eget och Andras fotograferande!
God fortsättning på det nya året!

 

[Moha]

God fortsättning och tack för att du tar tid på dig och dela dina erfarenheter.

Dina bilder är är enormt inspirerande. Före pandemin tog jag några bilder med både folk som åkte vattenskidor och vattenskoter men jag har mycket att lära mig. Jag tycker det är jätte kul upptäcka nytt hela tiden.