Tappat kameran!

[Walle]

Walle, skyddar den mot väta också?

Nej, det är helt öppet vid flera olika punkter för att man ska komma åt minneskort och uttag på sidan, t.ex. och vid skärmen, övre displayen, tumhjulet, pekfingerhjulet, joysticken, on/off-knappen, e.t.c.

Just i.o.m. att den är så "öppen" överallt så känns det inte som att det föreligger någon risk för att väta "stängs in" så att säga. Möjligen att man skulle riskera mögel på kamerans utsida, men det finner jag mycket föga troligt.

Tyvärr vet jag faktiskt inte vart man kan köpa camera armor i Sverige, jag köpte mitt i en liten fotobutik i Santa Barbara. Skulle intresset vara stort så kanske jag kan ta hem ett gäng, antingen via Svenska generalagenten, eller direkt från staterna (en vän skickar flera containrar i veckan från Miami till Stockholm, så frakten är enkel att lösa).

 

[Walle]

Kanske det men vad rekommenderar ni mot regn då?

Jag brukar inte bry mig så mycket, men mina objektiv är vädertätade, även om huset inte är det. Dock så känns det som att det klarar rätt mycket väta, det har fått utstå både det ena och det andra. Regnar det mycket brukar jag ta genomskinlig plastpåse som jag gör hål i botten för objektivet på. Sen stoppar jag bara in kameran i plastpåsen och plåtar på

 

[Lottabos]

Tack Walle!

/Lotta

 

[Jochum Berg]

Det här är fördelen med lätta kameror och stark plast som Canons 350D-500D, från rimlig höjd studsar de mest utan en skråma. Fast lite tur ska man nog ha oxå.

 

[Nw2]

Förklaring

min 450d med 18-55 åkte i golvet från ett 150cm stativ förra året..
blev inte ett märke i den och den fungerar fullt ut

så du kan säkert vara lugn!

Pratar vi om golvet eller kameran nu?

 

[smilfinken]

Får väl sälla mig till mängden klantar här, min 450D föll från midjehöjd en dag när jag fäst axelremmen fel. Brukar inte ha remmen på, så den blev lite slarvigt iträdd och halkade snabbt och lätt ur efter några få steg. På kameran satt ett nästan nytt EFS10-22.

Ljudet när kameran slog i golvet glömmer jag nog aldrig, det lät som om minst en lins krossades och jag väntade mig att se skärvor över hela golvet när jag till slut vågade öppna ögonen. Konstigt nog funkar allting helt perfekt - förutom magasinet för lösa batterier som satt i batterigreppet då. Man blir förvånad ibland.

Är lite nogrannare nu när jag trär i remmen.

 

[Lottabos]

Johan, jag vet precis hur Du kände och hur det lät. Mitt laminatgolv är ju inte heller så mjukt precis. Roligt att det inte blev värre skador.
/Lotta

 

[MattiasL]

Ack, jag vet också hur det känns. Jag trasslade in mig i fotoryggsäcken när jag skulle ta av den, och tappade den i betonggolvet på kontoret. Pentax 645:an lyckades knäcka 17-35an som satt på nikonhuset.

 

[Walle]

Måste bara få flika in en liten olyckshistoria med sämre utgång, dock inom ett annat område

Jag var 17 och hade precis varit uppe på Second Hand Music på Götgatsbacken och spenderat alla mina sparade slantar på min första egna elgitarr. Till den fick jag ett gigbag, altså ett mjukt gitarrfodral, med remmar för att ha den som ryggsäck. Jag tog guran och knatade längs Skeppskajen hela vägen bort till Kungliga Slottet, där "vikingabåten" Svea Viking som jag jobbade på låg. När jag på däck tog av mig guran så höll jag den med vänster hand i axelremmarna, för att med höger hand öppna dragkedjan. Så långt hann jag dock inte, för med ett snäpp så lossnade båda axelremmarnas övre fästhakar samtidigt. De undre fästhakarna fungerade då som gångjärn, varpå gitarren gör en halv volt på väg ner, så huvudet är det som först träffar däcket. Ljudet av när halsen bröts av precis vid huvudet gick inte att ta miste på...det skar rakt in i själen och förvandlade det nyss så nöjda och glada flinet till en snopen och inte fullt lika glad min. Det var inte kul att jobba och vara glad och trevlig mot kunderna...

 

[Lottabos]

Det var en sorglig historia. Finns det ingen gituarr armour också?

 

[Erik Schalin]

för nära kanten. Fastnade så i remmen och vips föll kameran i golvet!!!

En riktig klassiker

 

[Lottabos]

Ja jag tror det också. "Kul" få vara klassisk för en gångs skull men jag vill nog helst inte göra om det! Ljudet när det landar och känslan när blodet "isar" sig i ådrorna, uppväger inte det. Jag känner verkligen med er alla som också tappat något värdefullt, oavsett vad det nu är och det är så skööönt att upptäcka att man inte är ensam om detta.