Annons

Vad hände med APS?

Produkter
(logga in för att koppla)
skägga skrev:
Där ser man , äldre än vad jag trodde.
Någon som vet när färgfilmen kom ?

Agfa och Kodak lanserade varsin film 1936 för 135 formatet av omvändningstyp, alltså dia. Filmkänsligheten pvar i häradet av iso 7-8. Agfa hade även en negativ film i på gång men lanserade den inte förrän efter kriget 1950. Tyska Agfas amerikanska dotterbiolag sålde stora mängder färgfilm till amerikanska försvaret från 1941 och framåt. Året innan hade Kodak lanserat samma film för 16 mm filmkameror under namnet Kodachrome. Under Redan 1933 hade de byggt en tvåfärgsfilm av diatyp, som krävde 28 processteg i framkallningen. Dessa filmer är väl i princip de vi använder idag, men att leta efter färgerna staratdeman med direkt efter att ha uppfunnit den svartvita filmen.

En fundering kring svartvitt och färg är om man haf´de först hittat färgfilmen, hade man då benmödat sig att uppfinna den svartvita filmen?
 
Jag har aldrig förstått vitsen med APS. Kameror är små, men bildkvaliteten är dålig. Panoramabilden är rena bedrägeriet, eftersom kameran beskär det från början mindre negativet till ett ännu mindre panorama. Bilden förstoras efteråt automatisk i framkallningsmaskinen.
Skärpan är bedrövligt.
 
Visst blir bilder tagna med APS kornigare än dom som är tagna med småbild. Skillnaden är dock liten. Med risk för att anses åtminstone halvblind, så vill jag påstå att jag inte ser något korn på normalstora 10 x 17 cm kopior och knappt på 10 x 29 cm "panoramakopior", ens med ISO 400 film.

Jag har svårt att förstå varför APS inte skulle duga ens åt den målgrupp det i första hand är tänkt för, familje- och semesterfotografer, medan det obetydligt större (ca 25% diagonalt) småbildsformatet i många herrans år dugt åt professionella fotografer med höga krav. Dessutom blir filmerna allt finkornigare och skarpare. Tänk också på att skillnaden mellan småbild och även det minsta mellanformatet (4,5x6) är betydligt större än 25%.

Jag håller med Wolfgang om det så kallade "panoramaformatet". Anledningen att det finns beror nog på att när APS togs fram var det ganska populärt även på småbildskameror. Fördelen med APS är att man inte maskar av negativet som på motsvarande småbildskameror. Man kan fortfarande få fullformatskopior.

Den största fördelen med APS tycker jag är filmens magnetremsa. Önskar att den fanns på småbildsfilm också, men perforeringen hindrar väl det. Magnetremsan kan ge en massa info till den som kopierar, t ex:
Vilket kopieformat fotografen önskar
Datum eller annan text på baksidan av kortet i st f på framsidan, som med vanliga databakstycken.
Information om exponeringskompensation använts.
M.m.
Dessutom blir filmbyte innan man tagit slut på filmen mycket enklare och man missar ingen ruta.
(Saknas tyvärr på många modeller.)

Nackdelarna med APS har det skrivits mycket om i flera trådar (ofta överdrivet anser jag), så dom upprepar jag inte nu.

Jag har själv en liten APS-kompakt. Perfekt t ex varma sommardagar när jag inte vill ha större packning än vad som ryms i skjortfickan:)

Olle
 
Olle skrev:
Visst blir bilder tagna med APS kornigare än dom som är tagna med småbild. Skillnaden är dock liten. Med risk för att anses åtminstone halvblind, så vill jag påstå att jag inte ser något korn på normalstora 10 x 17 cm kopior och knappt på 10 x 29 cm "panoramakopior", ens med ISO 400 film.

Jag ser en tydlig skillnad i kornighet mellan APS 3 format och vanlig småbildsfilm. Jag jämför nu bildresultaten från Kodak Advantix T700 med Kodak 400 film och Pentax Espio MC90 med Extrafilm (Agfa) 400 film. Bilderna har framkallats och kopierats av Extrafilm.

Störst är skillnaden i korn mellan APS och 135 film när jag jämför panoramautsnittet samt det extra stora "standard" läget", med 135 film. Skillnaden i kornighet är även tydlig mellan panoramaläget och det minsta APS formatet. Det minsta APS utsnittet ger bäst bilder, och jämfört med det och 135mm film så är skillnaden liten, men den finns där. Även min mindre fotovana sambo ser en tydlig skillnad, det var faktiskt hon som kommenterade den först (det är hon som kör APS...). Hon blev faktiskt besviken på kvaliteten.

Skillnaden i storlek mellan Espio 90MC:n och Kodaken är försumbar, dessutom har Espion zoomoptik (38-90) medan Kodaken har fast optik. Espion får lätt plats i en skjortficka. Det är nu en äldre modell och Pentax har ännu mindre, lättare och plattare, 135mm kompakter. Jag ser ingen anledning till att köra APS.

Med vänlig hälsning
Roland
 
Olle, jag tycker de fördelnarna Du räknar upp är bara kosmetiska. Anledningen att folk har köpt APS är endast det lilla kameraformatet(som man även kan få med digitala kameror).
Min dotter har en liten kompaktkamera som heter Yashica T5 med 2,8/35mm Zeiss Tessar och vanlig 135-film. Den slår övriga familjens APS-kameror med hästlängder när det gäller skärpa och färgåtergivningen, och detta kan man se med lätthet redan på en 10x15-kopia.
 
Jag köpte min första systemkamera med autofocus 1998 en canon eos ix7 . bildkvaliten med den här kameran är det inget fel på enligt mej i alla fall.
Att jag nu mer eller mindre gott över till 135 formatet bereor enbart på att jag känner att jag växt ur kameran i sig & att film utbudet på aps är starkt begränsat .
Jag måste säga att jag saknar många av funktionerna som aps erbjuder , dom som vissa tycker är kosmetiska . att kunna få datum på baksidan är kanonbra .
Det har inget med bildkvaliten att göra , men man göra en gemförelse med elhissar & ac på en bil.
Det är inget som behövs men gör bilen mycket trevligare .
 
APS lanserades som ett "bekvämare" filmformat och hade inte digitalkamerorna kommit så hade de nog gått bättre. Nuförtiden köper de som vill ha det bekvämt digitalkameror.
 
Roland och Wolfgang, om ni vill veta exakt hur kornigt APS är kan ni göra en delförstoring av ett småbildsnegativ där ni utnyttjar 16,7 x 30,2 mm av negativet.

Om man, som Wolfgang, jämför skärpan mellan olika kameror så måste man förstås även ta hänsyn till objektivet. Det finns både bra och dåliga APS-objektiv, precis som det finns bra och dåliga småbildsobjektiv.
Och varför skulle färgåtergivningen bli så mycket sämre bara för att negativet är 20% mindre (diagonalt)?

Roland, vet inte om jag missförstått dig, men menar du att det minsta APS-formatet (C) ger bättre bilder (= mindre korniga?) än det största (H)?
En synvilla i så fall, eftersom exakt samma förstoringsgrad används vid kopieringen. Man skär bort lite av sidorna för att kopian skall bli 15 cm lång i stället för 17 cm. Något som man lika väl skulle kunna göra med saxen hemma.
Klart att panoramformatet ger störst korn. Ju större förstoringsgrad, ju större korn, men det gäller förstås alla film- och sensorformat.

Jag är medveten om att det finns nackdelar med APS, man t ex tycka att det egentligen är ganska onödigt och det är säkert det filmformat som kommer att försvinna först från marknaden.

Jag förstår dock inte varför man måste försöka göra APS till något sämre än det egentligen är.

Olle
 
Olle, jag förstår inte Ditt resonemang. Om jag kan välja mellan en kompaktkamera och en APS-kamera, där den förstnämnda ger superskärpa och stor bländare och den andra sämre skärpa och en mindre största bländare, varför skall jag då inte välja den försnämnda när priset är ungefär samma. Ett större negativ ger automatisk bättre skärpa. Färgåtergivningen blir helt klar bättre med ett skarpare objektiv. Ett större korn ger sämre färgmättnad.
APS-formatet och de kosmetiska funktionerna var ju bara ett försök att sälja nya kameror. Liknande försök har gjorts under 60-talet, när man halverade filmformatet för att få ut dubbelt så många kort på en vanlig 36-film. Det gick inte att sälja några kameror på det.
Sedan försökte man med de så kallade disc-kameror och det gick inte heller.
Mvh Wolfgang
 
ANNONS
Götaplatsens Foto