Annons

Vilka gluggar har snyggt "släpp"?

Produkter
(logga in för att koppla)

Liax

Aktiv medlem
När jag läste senaste nummret av tidningen "Proffsfoto" stötte jag på ett begrepp som var nytt för mig. Begreppet beskrivs med ordet "släpp" och handlar om hur snyggt ett objektiv går över från skärpa till oskärpa i en bild.

Tydligen ska begreppet ha sitt ursprung bland analoga mellanfromatskameror som uppenbarligen ska ha ett mycket vackert släpp. Framförallt när det handlar om systemens porträttgluggar. Men nu har alltså tidningen Proffsfoto försökt överföra detta till den digitala eran.

Men vad som är ett snyggt släpp måste ju bero på både tycke och smak. Och kan man få ett snyggt släpp (en snygg övergång mellan skärpa och oskärpa) med vilken kamera som helst.

Jag efterlyser bildbevis och åsikter om vilka gluggar som har bäst släpp?

Hälsningar
Joakim

P.S. Har den här bilden snyggt släpp:
http://www.joakim-foto.se/index.php?showimage=324
 
Jag hävdar bestämt att man måste skilja på suddig bakgrund och kort skärpedjup. För mig handlar det om spelet mellan skärpa och oskärpa för att framhäva motivet, inte suddigast tänkbara bakgrund.

Mellanformat ger en känsla av att man står mitt i bilden på ett sätt som småbild har svårt att nå upp till.

Den enda småbildskombination som jag upplever ger en liknande känsla som en 67:a är Canons 5D (eller 1Ds) med en 85/1,2. Det blir riktigt bra, men fortfarande saknas den där organiska känslan som mellisen ger. Och så känns det som man måste komponera bilden tightare för att få till släppet, det blir inte lika luftigt med småbild.

Jag tycker bilden nedan visar hur man kan komponera med mellanformat och ändå få kort skärpedjup. Den är tagen med en RZ67.
 

Bilagor

  • bobby-01s.jpg
    bobby-01s.jpg
    58.1 KB · Visningar: 940
Jag testade en Canon 1Ds MarkII på senaste fotomässan tillsammans med canons nya 50/1,2 -där kan vi prata om skönt släpp! Men annars är det svårt att få till den där riktigt snygga kombinationen av skärpa och oskärpa som Magnus skrev.
 
Grymt snyggt släpp i den bilden Magnus. Den visar verkligen vad det handlar om.

Men om man nu inte har en mellanformatare, hur kan man få till ett hyggligt släpp med exempelvis en Canon 20D, en Nikon D80 eller andra liknande kameror genom att använda sina vanliga gluggar. Går det över huvud taget?

/Joakim
 
Jag tycker att ämnet är jättebra att ta upp, men det viktigt att skilja mellan släpp och bokeh!
Den uppenbara frågan är:
Vad påverkar släppet?

Jag har sett många objektiv som har riktigt stora problem med släppet.
kortare brännvidder verkar vara bättre.
 
Carl Zeiss 1700

Liax skrev:
.......hur snyggt ett objektiv går över från skärpa till oskärpa i en bild........
(en snygg övergång mellan skärpa och oskärpa).......
Er´e frågan om att det i skärpa ska "stå ut" från resten som ligger i oskärpa, som bilden och komentarer verkar mena?
Isåfall är det största sensor/filmformat som gäller tillsammans med ljusstyrkor helst större än 1.
Storformatskamera 18X24cm gäller då!!
Men i Joakims inlägg står det faktiskt "hur snyggt ett objektiv går över från skärpa till oskärpa"
Men ordet släpp tycker jag låter som i bildexempel.
Nu är det läge för hugade "släppare" att beställa Hasselblad H3 och Carl Zeiss 1700 f4 gluggen.
 
Makten skrev:
Hur menar du? Vad är det som du tycker är "snyggt släpp" i den bilden? Jag ser mest att det är kort skärpedjup.

Hallå Martin,

Om du tittar på Magnus bild så ser du att den nästan känns tredimensionell. Kolla en stund på snubben i bilden så ser du att han liksom "lyfts ut" ur resten av bilden.

Dessutom är övergången mellan den skarpa och oskarpa delen av bilden snygg. Objektivet har "släppt" skärpan behagligt och de oskarpa delarna i bilden har en mjuk men ändå distinkt oskärpa. Det är inte bara blurrigt.

Ja, det är vad jag tolkar in i snyggt släpp.

Min fråga är alltså: kan man få till liknande effekter med digitala systemkameror och ganska normala objektiv?

/Joakim
 
Re: Carl Zeiss 1700

Bofoto2 skrev:
Men i Joakims inlägg står det faktiskt "hur snyggt ett objektiv går över från skärpa till oskärpa"

Jag uttryckte mig kanske inte helt tydligt där. Men i inlägget ovan försöker jag reda ut vad jag menar. Förmodligen syftar vi på samma fenomen.

/Joakim
 
För mig så är släpp hur över gången mellan fokus och ofokus ser ut, eller egentligen blir det nog "lite ofokus".
På bilden som jag bifogar tycker jag att "framsläppet" är bättre än "baksläppet", baksläppet har karaktären av ett oskarpt objektiv för mig.
 

Bilagor

  • fokusslaepp.jpg
    fokusslaepp.jpg
    30.4 KB · Visningar: 712
Liax skrev:
Om du tittar på Magnus bild så ser du att den nästan känns tredimensionell. Kolla en stund på snubben i bilden så ser du att han liksom "lyfts ut" ur resten av bilden.
Jag måste erkänna att jag inte riktigt greppar vad "släpp" är, kanske delvis för att jag inte läst artikeln. Bokeh har jag lite mer koll på.

I fallet med Magnus bild tycker jag det handlar mycket om att den är komponerad så att det finns tre distinkta zoner; nära förgrund, motiv och bakgrund. Eftersom de ligger en bit från varandra och mellanliggande delar i scenen inte syns avbildade är det mycket förgrundsoskärpa, skarpt huvudmotiv och oskarp bakgrund. Graderna mellan saknas. Det är självklart lättare att åstadkomma när man har möjlighet till litet skärpedjup, men framför allt handlar det om fotografens skicklighet att leka med skärpedjupet och utnyttja det till sin fördel som jag ser det.

Ta bort de oskarpa elementen i förgrunden och se om du kommer få samma intryck av bilden. Genom att ha med dem får du en annan känsla av djup. Klassiskt skolboksexempel.

Eftersom utseendet av oskärpa på för- respektive bakgrundselement kan skilja sig åt med ett objektiv gäller det att man är uppmärksam på det så inte endera blir störande. En optik med en neutral bokeh är lättare att hantera då än en som har väldigt rörig sådan. Då kommer ju blickfånget dras till den röriga delen av bilden och motivet står inte ut på samma sätt från för och bakgrund.

Men jag följer med nyfikenhet vad andra har att säga om "släpp" och ser om jag kan få en bättre uppfattning.
 
bEPH skrev:
På bilden som jag bifogar tycker jag att "framsläppet" är bättre än "baksläppet", baksläppet har karaktären av ett oskarpt objektiv för mig.
Jag håller delvis med men undrar om det inte är för att sidan är lite vikt så det framför den skarpa delen går från skarpt till ganska mycket oskarpt medan bakom är det mer en gradvis övergång.

För mig verkar det handla mer om scenens uppbyggnad än tekniska hos optik/format. Rätta mig om jag tänker fel.
 
maxzomborszki skrev:
För mig verkar det handla mer om scenens uppbyggnad än tekniska hos optik/format. Rätta mig om jag tänker fel.
Det är mycket möjligt(inte att du tänkte fel:)), jag ska fundera och utforska det vidare. Jag kom att tänka på att det skulle kunna vara "scenen" efter jag skrev mitt inlägg och tittade på en del andra bilder. Som sagt jag ska jobba vidare på att förstå problemet, men det kan ju finnas nån som är grym på detta på fotosidan.
 
Liax skrev:
Om du tittar på Magnus bild så ser du att den nästan känns tredimensionell. Kolla en stund på snubben i bilden så ser du att han liksom "lyfts ut" ur resten av bilden.
Ja, det är ju självklart. Bilden håller ju kort skärpedjup, samtidigt som det saknas objekt precis hitom och bortom det som är i fokus. Man ser alltså inte övergången mellan skärpa och oskärpa.

Dessutom är övergången mellan den skarpa och oskarpa delen av bilden snygg. Objektivet har "släppt" skärpan behagligt och de oskarpa delarna i bilden har en mjuk men ändå distinkt oskärpa. Det är inte bara blurrigt.
Har du nåt bildexempel på "fult släpp" tro?

Ja, det är vad jag tolkar in i snyggt släpp.

Min fråga är alltså: kan man få till liknande effekter med digitala systemkameror och ganska normala objektiv?
Jag tolkar din tolkning som att du helt enkelt är ute efter väldigt kort skärpedjup och snygg bokeh, det vill säga oskärpans karaktär. Själva övergången mellan skärpa och oskärpa beror mest på hur brant oskärpan avtar.

Kort skärpedjup går givetvis att få med en digital systemkamera också, men det krävs större ljusstyrka än med en mellanformatskamera.
 
Jag har heller aldrig hört ordet förut, men en diskussion på fredmiranda.com för någon månad sedan gjorde mig uppmärksamm på fenomenet (diskussionen handlade bl a om Canon 85/1.8). Det är INTE samma sak som snygg bokeh på föremål som är långt ur skärpa. Det är INTE heller samma sak som kort skärpedjup (eller hur brant det avtar).

Istället är det just som originalinlägget beskriver det hela frågan om själva bildens karaktär vid föremål som är bara lite ur skärpa. Det fannas exempelbilder i fm-tråden (hittar den inte nu), och en av postarna framhöll Canon 135/2 som ett mycket bra objektiv när det gäller detta fenomen meden han menade att t ex 85/1.8 inte var bra (och det är ju annars både skarpt, har kort skärpedjup, och OK bokeh på saker som är väl ur fokus. De använde bland annat bilder på en blomma i ett grenverk som exempel. De olika karaktärerna på denna sorts oskärpa framstod som mycket slående när man väl väl fokuserade på dem (oavsiktig ordvits...)
 
Makten skrev:
Jag tolkar din tolkning som att du helt enkelt är ute efter väldigt kort skärpedjup och snygg bokeh, det vill säga oskärpans karaktär. Själva övergången mellan skärpa och oskärpa beror mest på hur brant oskärpan avtar.
Jag förstår precis vad du menar och det är ungefär vad jag försökte säga med mitt första inlägg. Jag vill bara förtydliga lite, "väldigt kort skärpedjup" bör ses utifrån scenens perspektiv. I Magnus bild är hela personen relativt skarp (svårt att avgöra i en så liten bild). Även handen som skymtar på bordet. Skärpedjupet är sålunda ganska generöst, det är inte så att öronsnibbar och nästipp är oskarpa när ögat är skarpt. Däremot är förgrundselementen och bakgrunden ordentligt oskarp.

Som jag ser det i skrivande stund är det just att man väljer att inte placera saker i området kring skärpeplanet där man bara har "lite" oskärpa. Med detta synsätt spelar själva skärpedjupet mindre roll än val av placering.
 
Ola_H skrev:
Istället är det just som originalinlägget beskriver det hela frågan om själva bildens karaktär vid föremål som är bara lite ur skärpa.
Frågan är då hur man kan se det i exempelbilden i tråden. Där finns ju ingenting som bara ligger en aning utanför skärpeplanet.

Det fannas exempelbilder i fm-tråden (hittar den inte nu), och en av postarna framhöll Canon 135/2 som ett mycket bra objektiv när det gäller detta fenomen meden han menade att t ex 85/1.8 inte var bra (och det är ju annars både skarpt, har kort skärpedjup, och OK bokeh på saker som är väl ur fokus. De använde bland annat bilder på en blomma i ett grenverk som exempel. De olika karaktärerna på denna sorts oskärpa framstod som mycket slående när man väl väl fokuserade på dem (oavsiktig ordvits...)
Tja, jag skulle ju säga att det också är en del av det man kallar bokeh. Bokeh är ju just "hur oskärpan ser ut", och det måste ju gälla allt som är i oskärpa. Sen att vissa hakat upp sig på att det bara skulle vara hur ljuskäglor ser ut håller jag inte alls med om.

maxzomborszki skrev:
Jag förstår precis vad du menar och det är ungefär vad jag försökte säga med mitt första inlägg. Jag vill bara förtydliga lite, "väldigt kort skärpedjup" bör ses utifrån scenens perspektiv. I Magnus bild är hela personen relativt skarp (svårt att avgöra i en så liten bild). Även handen som skymtar på bordet. Skärpedjupet är sålunda ganska generöst, det är inte så att öronsnibbar och nästipp är oskarpa när ögat är skarpt. Däremot är förgrundselementen och bakgrunden ordentligt oskarp.
Det beror förstås på att avståndet är så långt mellan de olika objekten. Det har knappast med filmformatet att göra, även om det hade krävts en jädra ljusstark glugg på en dSLR för att få samma resultat, om det ens hade varit möjligt.

Som jag ser det i skrivande stund är det just att man väljer att inte placera saker i området kring skärpeplanet där man bara har "lite" oskärpa. Med detta synsätt spelar själva skärpedjupet mindre roll än val av placering.
Precis, och det är ju det som i det här fallet får bilden att se tredimensionell ut, åtminstone i mina ögon.
 
Stiffneck skrev:
Och så känns det som man måste komponera bilden tightare för att få till släppet, det blir inte lika luftigt med småbild.
Här har vi nog kärnan. Man kan inte få tillräckligt kort skärpedjup vid relativt korta brännvidder med systemkameran, men det går med mellanformat tack vare större filmruta (och alltså längre brännvidd vid samma utsnitt).
 
Makten skrev:
Tja, jag skulle ju säga att det också är en del av det man kallar bokeh. Bokeh är ju just "hur oskärpan ser ut", och det måste ju gälla allt som är i oskärpa.
Varför då?

Sen att vissa hakat upp sig på att det bara skulle vara hur ljuskäglor ser ut håller jag inte alls med om.
Kan du tala om varför du inte håller med om det?
Vilken din åsikt är är nog inte så intressant om du inte talar om varför du har den:)
 
Jag skulle tro att "släpp" är ungefär samma sak som "lyft" dvs hur ett objekt friläggs från bakgrunden på ett fint sätt. Beroende på dels skärpedjup, upplevd skärpa (kombination av upplösning/kontrast) och placering av fokusplan.
(med stor bländare är det mycket viktigt att fokus hamnar exakt rätt)
Men "lyftet" är väldigt mycket beroenda av ljussättning.

Många gånger uppleverar man en silkeslen och mjuk övergång i en bild med fina toner som skarp och autentisk.
 
ANNONS