Grupper

När redan ca 10 experter har givit sina analyser räcker det nog med som N-E säger; något kort och koncist. Varför upprepa?
Kanske skall man berätta mer om sitt inlagda foto. Vad man själv tycker är + och även vad man inte är nöjd med och vad man ev. skulle uppskatta att få kritik på.
Är själv urdålig på detta men det kanske är en väg?

Har vart med i flickr ett tag. Där råder en helt annan språklig kultur när det gäller bildbedömningar. Mer åt twitterhållet. Man får och förväntas ge enstaviga omdömen såsom - great, fantastisc, nice osv. Ibland kanske en kort mening. Så varför inte? Det känns bra. Kanske det är lättare att kommunicera över språk- och kulturgränser så där. I flickr finns ju en fascinerande världsarena av bilder att betrakta. Hellre den metoden än vara tyst när man inte känner för att rådbråka tanken eller språket. Det är ju också en konst att vara kortfattad. Fånga essensen i en bild med några enkla ord. Eller helt kort säga - fantastiskt.

Det var ju en intressant fråga, det där med kritik och kommentar. Som relativt ny i poolen har jag ärligt talat uppfattat den här poolen mer som en icke-kritikpool i den bemärkelsen att det inte är fokus på förbättringstipps. (Hade t.ex. några gatufoton i Kritisk Massa och kände att jag nu inte kan lägga upp dem här med alla beskär-här-och-dämpa-ner-där-tipps eftersom jag antog att det skulle upplevas som störande.
Och i och för sig är det ju inte dumt heller att man i en pool pratar hellre om vad man ser egentligen och vad bilden meddelar fast den är tekniskt sett dålig. Å andra sidan: Är det därför att en hel del bilder här förblir okommenterade? Att man helst vill skriva om bildens förbättring i första hand men tror det är opassande?

Vill bara berätta att fr o m med måndag kommer poolvärden inte att vara disponibel på FS under några dagar. //Mats

En grej som jag brukar fundera över när jag ser en bild eller annat konstverk är att det skall beröra. Det är absolut inte nödvändigt att förstå det. Det är fortfarande en hel värld som funderar över Mona Lisas leende. Men det skall beröra och utifrån det kan man sedan forma en tanke. För mig är det inte nödvändigt att bilden har ett budskap, den kan lika gärna vara estetisk, grafiskt snygg etc.
Visst kan Fotosidan vara till för att titta på andras bilder och därigenom inspireras och kanske utvecklas. Men de flesta som lägger upp en bild i en pool förväntar sig säkert att få någon form av feedback. Lika naturlig som den tanken är lika naturligt borde det vara att börja träna på att kommentera. Gör man det rätt, d v s tänker till så är det grymt utvecklande. Titta gärna på de kommentarer som fotografer ger i Fotosidan Magasin. De ger sin syn på bilden utifrån erfarenhet och sin subjektiva syn på vad som är en bra bild. Om det är rätt eller fel kan vi tvista om, men det sätter alltid igång en kreativ process.

Intressenivån är ju så olika fördelad.
Att uppana folk till att kommentera mera är väl bra nog och att sedan ändra reglerna så att de bistår uppmaningen är ganska okej inom de ramar som hittils förekommer.
Sen finns det ju alltid några få som ständigt söker nya utmaningar (inklusive mig själv) och kunskap att stilla sin utveckling med, Och gör kanske därmed allt vad de kan för att om möjligt förverkliga andra att komma upp till ytan och på så sätt bidra med mera kunskap och motsånd inom det egna forumet. Visst det kanske funkar eller så sliter man bara ut sig själv, Sånt visar sig.
Fotografering har sin tid och tar sin tid.
Och för dom som vill utvecklas är det en självklarhet att sätta fingret på vad de ser i en bild. Det är vidare inte lika självklart att man vill skriva ner det. Och det måste enligt min mening förbli fritt, precis som när man plåtar.
//Marcus

Hej planket...Fick lust i dag att lägga ut en sk omöjlig bild. Visste inte om jag kunde förvänta mig några reaktioner... men tänkte att noll kommentar är ju också en reaktion.(Som färgbild så kände jag själv något för denna spegling. Men kan också förstå att någon annan inte nappar). Jag fick två ärliga reaktioner o är glad för detta. Har precis nu sett att några andra har vaknat här på planket...så bra Mats o Malin. Min bild plockas bort före stängningsdags i kväll. Den har gjort sitt. Nu skall jag läsa igenom era inlägg lite noggrannare. hej så länge/ulla

En mycket bra fråga och något de flesta av oss bör ta till oss, mig inkluderad. Det är lätt att falla in i positiva-kommentarer-facket dels för att det är de foton som man tycker bäst om som man studerar längst och som väcker flest känslor/tankar/frågor osv, dels för att det faktiskt är lättare att vara positiv. Att vara konstruktivt kritisk tar mycket mer tid just pga att formuleringen är viktig (och hur noga man än är med formuleringen riskerar man fortfarande att stöta sig med någon) och det tar mer energi MEN det ger också en hel massa genom att man faktiskt blir tvungen att tänka efter vad det är som inte fungerar. Jag tycker att det är betydligt lättare att vara konstruktivt kritisk med dem man "känner", om än bara genom FS, än det är att ge en konstruktiv kommentar till någon man inte tidigare haft kontakt med vilket för oss tillbaks till hur mycket man själv kommenterar kontra hur mycket feedback man kan förväntas få. För att återknyta till konstruktiv kritik så tycker jag den är viktig även i positiva kommentarer - poängtera gärna vad är det som fungerar för dig som betraktare, vad är det som får dig att stanna upp osv. Det ger så mer än ett vänligt ryggdunk, hur trevligt det än är att få dem.

En fråga: Tycker ni att vi ger varann tillräckligt bra konstruktiv kritik på upplagda bilder, eller handlar det mest om att hitta de positiva delarna och hoppa över sådant som kan förbättras, bara för att det är mer bekvämt så? Konstruktiv kritik, oavsett om den är positivt eller negativ är ofta väldigt utvecklande. Givetvis kan det vara så att man själv inte håller med och tycker att den som gett kommentaren är ute och cyklar, men det spelar mindre roll. Min egen erfarenhet av det är att det är då hjärnan går igång och man själv gör en djupare analys av sin egen bild. Kanske kunde jag tagit ett steg åt sidan, kanske kunde jag förändrat perspektivet till det bättre, eller bara gått två steg närmare. Det skulle vara intressant att höra vad ni andra säger i den här frågan. Kan vi göra den här poolen ännu mer intressant genom att kommentera annorlunda. Poolens idé är ju inte bara att visa upp sina bilder, utan också att få igång en tanke kring dem. //Mats

Det vimlar av bra gatufoto-fotografer. i den här gruppen. Det är ett nöje att studera bilderna varje dag.

Jodå, Jan. Tycker att du förenar dokumentärt med gatufoto på ett mycket bra sätt. Finns andra fotografer här också som är duktiga på det.
Därmed inte sagt att en dokumentär bild behöver vara bra gatufoto.

Medan jag tog mina gamla "dokumentära" bilder var jag fullständigt övertygad om att det var GF jag sysslade med och jag vägrar att se dem som "tagna lite rakt upp och ner",
Då som nu är det primära i mitt fotande att GF- bilderna har en mänsklig "storry". (Som är given för mig själv och som förhoppningsvis kanske kan anas av en del betraktare).

Visst finns det en tidsfaktor när bilder får epitetet dokumentära. Men annars är dokumentära bilder för mig tagna lite rakt upp och ner medan fotografen i gatufoto mer aktivt gör en tolkning eller en personlig berättelse av bilden.

Att "dokumentära" bilder är tidsrelaterade baserar jag på att många av de som kommenterat mina gråtonade analoga bilder från 80-talet har titulerat dem som "dokumentära". Detta ser jag sällan i kommentarerna till dagens knivskarpa digital-GF.

Den här tråden påminner om det som kallades mängdlära en gång i tiden i skolan. A kan vara delmängd av B varför alla B inte kan vara A eller hur det nu var.
För mig är det uppenbart att GF alltid är dokumentärt men bara vissa dokumentära bilder kan vara GF. Till vilken glädje man konstaterar detta vete f.n.
GF är ju 'verkliga' bilder i en speciell miljö medans dokumentära bilder borde ses som 'verkliga' bilder oavsett miljö.

Dokumentära tror jag dagens gatubilder blir om ca 20 - 30 år. Den kommande tidens bilddiggare kommer att ha mycket fina gatufoton från 2010 att titta på och kommer nog att döpa en del av dem till "dokumäntara". M.a.o. gårdagens gatufoton blir dokumäntära när de visar hur folk var klädda, hur fordonen såg ut, skunkiga byggnader, byggnader som inte finns lägre m.m. Den gamla fototekniken bidrager även stort dokumäntärkänslan.

Dokumentärt är väl ett ganska brett begrepp. För mig är även mode dokumentär eller vissa föremål som t.ex. mobiler som inte var mer än skrytgrejer för inte så längesen. Saker där man tänker om några år: Just det, så var det. Två svarta ben som hastar förbi en pöla där de speglas har däremot redan fotats länge och kommer att fotas länge troligen, såväl i Paris som i Skövde eller vilken annan stad som helst. Inget fel på det (tidslöshetens skönhet) men i mina ögon intressantare med någon sorts "dokumentärt inslag". Det är iaf det jag kommer att sträva efter när jag väl kommit in lite mer i genren.

Visst kan gatufoto och dokumentärt gå in i varandra och det är en jäkligt bra fråga var gränsen egentligen går. Min definition är att det dokumentära foto ofta är sammanknippat med en redaktionell historia. Det är berättande och kanske som du säger mer "specifikt". Men gränsen kan vara hårfin. Därifrån är ju heller inte steget långt till bildjournalistik. Så frågan är om en bild från det jordbävningsdrabbade Haiti skulle passa in i den här poolen? Troligen, men bara om de beskriver människorna och vardagslivet. Inte om de visar upp döda och lemlästade kroppar. Mycket intressant, skulle vara fint att höra vad andra säger.

Instämmer i att klotter är både kul och livar upp. Jag har funderat på en sak som någon kanske har ett bra svar på, det gäller definitioner av bildstilar/fototraditioner. Vad skulle ni säga är de huvudsakliga skillnaderna mellan gatufotografi och dokumentärfoto. Är den största "avgränsaren" det vardagliga kontra det mer specifika? Att gatufoto praktiseras på gatan säger sig själv, men det tycker jag även gäller för det mesta av dokumentärt/historiskt intresse. Annars skulle jag beskriva dessa traditioner på i princip samma sätt.

Jag tycker det är rätt roligt att läsa på klotterplanket. Men jag vet inte om det är ett bekymmer om det periodvis inte händer så mycket här. Gatufoto-bloggarna verkar t.ex. också rätt aktiva jämfört med andra pooler. Mycket intressanf finns även där att läsa. Men jag håller med dig: alltid roligt att hålla det levande på alla plan.