Grupper

Tack Inger för den här tiden, lite tråkigt är det att dina alltid mycket personliga reflektioner försvinner ur gruppen. Men lycka till i Slussengruppen och med det fortsatta skapandet./S

Hej
Nu bestämde jag mig för att lämna gruppen helt, inte bara avgå som Poolvärd
Besöket i u t t r y c k tillförde mig mycket bildmässigt
och erfarenhetsmässigt vad gäller mänskliga reaktioner
Både utvecklande
Och
Lättkränktas


Det känns riktigt bra att lämna nu

Jag fortsätter somPoolvärd i Slussengruppen och har länge haft planer på en fotobok om Slussen
Nu har Dieter Funkelius från gruppen vunnit DN's tävling "Mitt Slussen" och jag räknar med att allt kommer att lossna

Om du har Slussenbilder eller funderar på att ta någraVälkommen till
Slussenbilder

/inger

hej alla. ja då har jag fått förtroendet att ta över som gruppledare efter Inger med hjälp av Göran. känner lite pirr i magen då jag inte är den mest begåvade inom den tekniska och praktiska delen i detta. Ska ändå se det som en utmaning till att lära mig.
För er som är nyfikna på vem jag är så ska jag försöka att beskriva det så kort som möjlig men ändå få med det viktigaste.

Mitt fotointresse började på högstadiet där man kunde ha Foto som tillval. Ville fota alla snygga killar man var intresserad av..., men under tiden insåg jag att det var så mycket annat man kunde göra med bilder. Lärde mig grunderna till att framkalla film och kopiera. En ny värld öppnade sig. Jag insåg att det var detta jag ville syssla med.
Har alltid haft svårt för att uttrycka mig i text och detta var ett sätt att förmedla känslor och tankar.
Efter gymnasiet sökte jag en tjänst som kopeist på Smålandslposten och fick jobbet. Under de 10 åren jag arbetade där lärde jag mig av fotograferna som var där. Fick en bra känsla för ljus och hur man kunde fixa urkassa bilder tagna av lokalreportrarna.
Ett av tippsen känner nog ni gamla uvar i gemet till och det var att ta fingret på näsan och gnugga av lite "näsfett" för att "laga" repor på filmen. Tur man var tonåring och hade mycket av den varan!

Nåväl, sedan kom mina barn och jag slutade på tidningen då jag insåg att det inte var den typen av bilder jag ville syssla med. Fick ju inte manipulera bilder som jag älska att göra. Läste till sjuksköterska och hade ett uppehåll med fotandet.

Kände ändå ett sug efter att skapa. I stället fixade jag mycket hemma med färg, och i praktiken innebar det att måla om väggarna i huset, inte bara en gång. Målade bland annat om en hall 4 gånger innom några veckor bara för att känna tillfredsställelse att få arbeta med färg.
Hade tankar på att söka jobb i en färgaffär och få blanda färg hela dagarna..., men i stället köpte min man en digitalkamera till mig. Ja han tröttnade på att komma hem till ett "nytt" hus efter arbetet varje dag.
Innan hade jag fotat med Nikon FM2 analogt och det blev en utmaning att lära sig den digitala världen med mitt ointresse för det tekniska. Fick också ett bildbehandlingsprogram som jag kämpade med länge, tills jag köpte en bok av Scott kelby och lusläste. Där fick jag grunderna till att börja experimentera själv och där är jag nu.

Jag har även tagit många bilder till vänner och bekanta och det är alltid kul när någon uppskattar det man gör. Väggarna hemma är nu vita men fullt av foton.
Min stora dotter går i mina fotspår och vill bli fotograf. Vi är ofta ute och fotar och det är ett stort nöje att få dela med sig av det man själv älskar.

När jag tittar på bilder av andra får jag mycket inspiration. En bra bild berör mig känslomässigt och det kan vara väldigt personligt. Vi ser alla olika på samma bild. Därför är det svårt att säga att en bild är bättre än någon annan.

I denna gruppen uttryck får man verkligen beröras och se underbara bilder. Många bilder har ett djup och mening. Andra är experiment som man vill testa och se hur de tas emot. Jag ser fram emot att gå igenom mer noga de bilder som ni har lagt upp.

tja det var väl det hela. Kul att du orkade läsa igenom det jag skrivit. Hoppas att vi fortsätter som Inger börjat, att ha ett öppet och ärligt samtal kring bilder och att vi respekterar varandras tankar och åsikter även om vi inte alltid kan tycka samma sak.

trevlig helg på er / Yvonne. ( kallas oftast Yvve)

Ps. Jag vet att stavning inte är min starka sida och det hoppas jag ni accepterar. Ds

Nu överlämnar

jag
till

Yvonne Heinonen

att tillsammans med Göran administrera gruppen

jag tackar för den här tiden

/nger
Poolvärd

Jag blev inspirerad av en god vän
att tänka på frågor som vad ett fotografi är
vad en bild är

är ett fotografi /bild en produkt av fil/minneskort som påverkats av slutarens//linsens genomsläpp av ljus?

och att detta i sin tur kan påverkas genom tid, bländare osv

som i sin tur kan påverkas av bearbetning i mörkrum eller dator

fotografiet/bilden blir då slutprodukten av ett arbete
ett arbete som kan styras av tekniskt kunnande - en ide´-,en förebild - en känsla som man vill försöka visa osv

detta kan både kallas fotografi och bild
jag tror att bara en sådan sak väcker känslor

vari ligger då skillnaden mellan ett fotografi och en bild
går det att säga - om tillvägagångssättet är det samma

är det kanske en fråga om motivet?

ha gärna synpunkter

/inger

Anna Maria Liljestrand
en ny medlem att
hälsa välkommen

/inger

Om TAG CHANSEN _ VISA VAD DU TYCKER
Nya
Ansökningar

Demokrati innebär även ett ansvar

Just Du
kanske tycker att en Ansökare skall vara medlem
eller ikke medlem

Bredd
Nya ideér
Annorlunda bildspråk
kanske tillför oss något
vidgar våra synfält

kanske som flädersaft eller eller ett ögonblick att ta tag i

/inger

Till Johan Jägnert
vill vi säga
GRATTIS
till den fina bilden

i tävlingens toppskikt

/inger och Göran

Erik Mofjell heter
en ny medlem i Sällskapet
Välkommen Erik

/inger och Göran

För mig är titeln viktigt
I bland kommer titel efter bilden är tagen och i samband med urvalet. I andra fall så arbetar jag med en grupp bilder som har ett gemensamt namn. Då styr namnet konceptet vilket styr utförandet.
Så det finns inga enkla regler utan kan vara beroende av känsla eller interlektuellt val.
Nu arbetar jag tillexempel på en grupp bilder under benämningen " diskursioner om arvsynd" vilket gör det svårfotograferat..
/Thomas

Thomas
det var svartsynt
och
inte så lite offer

min erfarenhet är inte alls som din
och har inte att göra med ekonomi eller klass
utan
med dom människor man har runt sig
med andra ord - relationer

dåliga relationer under livet blir inte bättre i ögonblicket vi dör

fattig eller rik dör
hur den sista tiden blir är upp till de "nära och kära"

en mycket god vän till mig dog (på sjukhus) . döttrarna var där - men var för fega för att be om ångestdämpande och smärtstillande
efteråt när jag fick höra hur min vän varit skräckslagen och inte fått luft under sin långsamma kvävande död - blev jag förbannad
relationerna var dåliga mellan dom tre sedan uppväxten

som vän är det svårt att "tränga" sig på i livets slutskede - på något sätt hålls man utanför av "de närmaste"
vem är egentligen "de närmaste" i detta ögonblick frågar jag mig


många situationer kan uppstå ur behovet av hämnd - arv - ovänskap - kärlek osv
det finns hur många romaner som helst om detta
och allt vi hört från vänner och bekanta

nej, jag tror att situationen kring en människas död - hänger ihop med relationer
värdigheten beror på det

en annan god vän till mig dog under natten i en stor hjärtinfarkt
han hade tidigare uttryckt en önskan om att om det skulle hända ville han inte ha någon religiös begravning (han var humanist och lämnade kyrkan)
hans fru och son vågade inte gå emot släktens krav på kyrkbegravning
kränkningar kan ges vidare till de efterlevande

Thomas - relationer tror jag på
lättkränkthet och hämnd tror jag inte på

idag sol och lite kallt i Stockholm

/inger

Idag
påskafton
är det 25 år sedan Bambi dog
så hette hon - den kvinna jag talar om

för ca 45 år sedan följde hon med en Japansk familj till Tokyo - som barnens privatlärare i engelslka
Bambi vidare utbildade sig i Japan till Geisha - med specialitet i Political Science och Global litteratur
dvs en slags eskortdam, välutbildad i dessa ämnen (inte prostituerad - aldrig sex) och att kunna föra sig, såväl välklädd som socialt med alla regler inom sig

denna kvinna valde ett liv som är i avsaknad av relationer och djupare mänskliga kontakter
ett ensamliv som var starkt knutet till de uppdrag hon fick
och uppdragen kom - Bambi blev mycket känd för sin skärpa och djupa medmänsklighet
jag fick, av henne, höra många berättelser om män i svåra situationer - män med makt och känslor
Bambi kom hem till Sverige under 80-tatets slut
och dog i Leukemi kort efter hemkomsten

jag är full av undran över det liv hon levde - en slags nunneliv
asketiskt och ändå miljöer som var det motsatta
hela hennes klädedräkt och håruppsättningar/smink som krävde många timmars förberedelser - med hjälp av anställda
ja, hon hade en verksamhet med anställda - betalade skatt men avstod privatliv
hon stimulerdes mycket av samtalen med kunderna
mötena ägde alltid rum på de bästa restaurangerna - dit Bambi hämtades och kördes hem med Limousin
mycket bra betalt
Bambi blev rik

efter ett intensivt liv i en annan världsdel slutade denna kvinna sitt liv i en sjuksäng i Stockholm
hon lämnade inget efter sig
testamenterat och klart försvann hon

visst är det ett märkligt människoöde
jag kände henne - men ändå inte
sin familj tog hon helt avstånd ifrån

jag tänker på detta varje påsk

men i går firade vi Påsk fast det var Långfredag . med (när jag växte upp gick det inte att vare sig leka, skratta eller gå till Konsum
radion var sorgemusik och TV var Barabbas eller något annat eländigt om det religiösa)
lammstek från Lulle på Söderhallen
en härlig kväll där åldrsspannet var mellan 9 månader och 72 år

hoppas du har det bra
/inger

Gunvor Nelson

undersök det namnet
och du finner en person som satt starka avtryck
film - bild

jag tror nog att hennes verk är det som påverkat mig mest - skakat om - och väckt ett behov av att våga utveckla mitt eget bildspråk

hon vågar och berör - hon känns rak och ärlig
-
/inger

Gott att höra Inger!
Tycker också att det vore synd om du hoppar av den här gruppen.
Sune

Gnäll;
Sakta kommer jag tillbaka till fotograferandet efter över ett halvår med mycket övertid.

Det går långsamt att bli varm i kläderna igen. Bilderna som jag lyckas ta ger inget ting tillbaka känslomässigt, kvaliten är undermånig och fingrarna lyder inte.

Trotts detta kämpar jag på och hoppas kunna ladda in någon bild inom en vecka.

Nu har jag även bäställt en RGB skärm till datorn för att se om jag kan få mindre intensiva färger och bättre kontroll.

/Thomas

Jag följer min känsla

jag är inte den person som kan föra detta Sällskap vidare
de potentialer som finns i gruppen kommer inte riktigt fram

någon skrev att jag med min ide´om bilder utan vidhängande kommentarer, kollektioner eller utan kommentarer, att
"jag har tappat lusten att visa mina bilder" eller "jag drar mig tillbaka"

resten av Sällskapet tiger - kanske aldrig läser Klotterplanket

men nu gott folk
blir det nya tider
de tillbakadragna kan komma fram
de tappade lustarna kan återfås

till er andra vill jag Tacka så mycket för den tid som varit
för prat och kommentarer
inlägg oa
för fantastiska Kollektioner och fotografier/bilder av alla de slag
som inspirerat mig mycket
jag stannar kvar som vanlig medlem ett tag

om någon är intresserad kan jag tipsa om Sällskapet Abstrakt
dit kan du vända dig om du vill syssla med abstrakta bilder

hälsningar från /inger
jag avgår när Göran och jag hittat en efterträdare

Inger och jag har glädjen att hälsa Jan välkommen till gruppen.

Återigen har vi fått en ny medlem
Hans-Åke Nilsson hälsas välkommen i gruppen

/inger och Göran

Hej!
Det kan hända att det dyker upp lite bilder från mig som ni känner igen.
Jag har helt enkelt redigerat om en hel del. Har lärt mig en hel del nytt då jag har skaffat lightroom.
Bilden från Skogskyrkogården är t.ex. en sån.

Hälsningar! Göran

Hej, jag har inte satt mig in i diskussionen om att slopa kommentarerna en månad. men jag är generellt för att prova idéer.
Men jag skriver nu av en helt annan anledning. Jag kommer inte att lägga in bilder här i denna gruppen, eller i någon annan grupp jag tillhör. Ej heller kommer jag att vara lika synlig i kommentarer vad gäller andras bilder.
Jag är betalande medlem på fotosidan.se ytterligare ett år, sedan får jag se hur jag gör.
Och om jag gör något så hör jag av mig.
Skälet till att jag blir mindre aktiv här i detta forum är att jag delvis, tack vare er duktiga fotografer fått sån fin respons på mina bilder, och bla, med, hjälp av er
Hittat tillbaka till min egen säkerhet vad gäller att jag själv "förhoppningsvis"
inte behöver andras åsikter om mina bilder. Ok,, det behöver man väll alltid.
Men jag har inte behovet av att få bekräftelse,, vilket jag absolut har haft .
men jag kommer att följa er här i mina grupper och slänga in någon kommentar här och där om jag känner att jag kan ge något.
Jag lämnar er inte, men kommer inte vara lika aktiv längre,,,
så jag säger inte adjö! men ni kanske kommer att undra " Vem fan Jan vertsberg är" som skrivit om min bild.