terhos

Medlem i grupperna

Vem är jag?

Mina intressen:
Vilda djur

Jag fotograferar helst med digitalkamera och då helst i färg. Jag hittar mina motiv mestadels ute, och motiven är oftast rörliga. Motiven hittar jag med tele, och när jag exponerar så tar jag hjälp av erfarenhet. När jag surfar på Fotosidan.se så gör jag det med Windows och jag tycker bilder är roligast.

Mitt bästa fotominne:
Några år sedan fick jag uppdrag av en finskspråkig kristen månadstidning att ta en bild som skulle ha anknytning till våren. Jag funderade vad kunde det vara? Då såg jag en skata som var på vägen (flygande) till grannens gran. Skatan hade en kvist i näbben och då var det inte svårt att räkna vad hon höll på att göra. Jag tänkte, att om jag får ett foto på den sysselsättningen den är nog den bästa vårbilden. Jag hade dåförtiden en kompakt kamera, en Nikon 5700 och alla vet ju att den är inte så snabb med fokus. För att lösa det, gorde jag så att jag tog fokus i förväg genom att trycka avtryckaren till halvvägs och sedan väntade. Jag misslyckades några gånger, men sist lyckades jag få en jätte fin bild. Fotot accepterades, men användes inte så som det var tänkt. Tidningen tog den till sin första sida med en text som löd ungefär på det här sättet." Krig, jordbävningar, översvämningar och annat elende, men ännu finns någon som vågar bygga" Sedan kom utgivningsdagen. Jag hämtade tidningen från min postlåda och kollar fotot i tidningen och sedan höjer blicket upp till grannens gran. I min skräckelse ser jag att granen saknar toppen och därmed skatans bo. Grannen hade fått nog av allt oljud som skatorna hade orsakat och sågat av toppen av granen. Så var det med den djärvheten. Även om skatorna vågade bygga, hade dem nu förlurat allt. Jag blev ledsen. Men sedan visade skatorna en sida av sig som jag kommer alltid i håg. De gav inte upp, utan började bygga boet till det det nya höjden som var kvar. Då tappade grannen sin besinning och kapade av hela granen. Men skatorna var inte sämre, dem började byggandet igen, fast på granen bredvid. Och det gav resultat. Grannen gav upp och lät den granen vara i fred. Vad kan man lära sig av detta? Ju, envishet och ännu envishet, om man vill få det som man vill. Förutsatt man vill få något som är viktigt. Och i det här fallet var ett hem viktigt, eller har någon en avvikande mening? Fotot på skatan har jag med mina bilder.