Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 431/Kvällen ägnad åt glasfotografering

När jag fotograferar glas så blir det digitalt. Jag privatforskar ju kring Strömbergshyttans glasbruk som en del säkert känner till och jag är administratör för en facebookgrupp med beteckningen "Strömbergshyttan Glass". Att glasbruket från början hette Lindefors glasbruk efter platsen det förlades på 1876, känner inte så många till. Och att det låg i träda mellan ca 1920 och 1929 under ägarskap av en trävarufirma från Oskarshamn, tror jag ännu färre känner till. Inte heller att glasbruket 1925 köptes av fabrikör Axel Träff, som hade startat Mjölby Kristallglassliperi i Östergötland. Denne var slipare i Kosta och ungdomsvän med min egen farfar, glasblåsarmästaren Knut Bergqvist. Träff startade sedan ett eget sliperi i Mjölby och min farfar värvades 1914 till Orrefors glasbruk, vars ägare konsul Ekman ville ha de skickligaste hantverkarna som glasriket kunde erbjuda till sitt nyförvärvade bruk.


Driven skål på klack i orange massa, designad av Knut Bergqvist och tillverkad vid Lindefors glasbruk 1929-31.





Att Träff köpte det slitna glasbruket i Lindefors, hade sin upprinnelse i att Svenska glasbruksföreningens medlemsbruk började bli mindre medgörliga till att sälja råglas till fristående sliperier. Och när man så helt sonika betlöt att helt förbjuda leverans av råglas till dessa, så blev det akut läge för fabrikör Träff. Han kontaktade då min farfar, som var på väg att starta glasbruk i Nybro tillsammans med sin brorson Eugen, och övertalade dom att istället bli delägare i ett nytt bolag som skulle heta Lindefors-Mjölby och där Axel Träff var huvudägare. Man gjorde stora renoveringar i Lindefors motsvarande miljonbelopp i dagen penningvärde och 1929 stod allt klart. Min farfar var hyttmästare, designer och även glasblåsarmästare  medan Eugen var verkmästare för det nya sliperiet man tagit i bruk, samt även skulle syssla med försäljning. Träff var huvudägaren och fabrikören som vad jag förstått mest ägnade sin tid åt sliperiet i Mjölby.


Ljusstakar och vas, Lindefors-Mjölby 1929. Råglas från Lindefors, slipning vid Mjölby Kristallglassliperi.

Det mesta av glaset man blåste vid Lindefors 1929-31, var råglas som gick till Mjölby med lastbil en gång i veckan, där det sedan slipades och vidareförsåldes på export till Australien. Träff exporterade via en importfirma där som hade svenska ägare. En mindre del såldes även i Skandinavien. Men man hade också en liten produktion som färdigställdes i Lindefors, och som min farfar var upphovsman till. Det finns ritningar bevarade och likaså en del glas. Det är lite arvegods och ibland hittar man på auktionssajter och loppisar. Farfar Knut gjorde bl.a en del glas i violett samt orange massa, men även i klarglas. Det glas man slipade i Mjölby hittar man också ibland och det var nog mest klar kristall som gick dit. Börskrascherna och den ekonomiska depressionen kring 1930 medförde  dock att Australien chockhöjde sina importtullar hösten 1931. Därefter blev det olönsamt att exportera glas dit. Så på Lindefors fick man lägga ner driften helt. Men i Mjölby fortsatte man att slipa glas en bit in på 1932, innan driften lades ner även där. Glasarbetarna fick gå på beredskapsarbeten istället, vilket fö en stor del av anställda inom andra branscher också fick göra under krisåren i början på 1930-talet.

När Eda glasbruk i Värmland gick i konkurs 1933 så blev deras ledare, Edward och Gerda Strömberg, intresserade av att starta upp driften vid Lindefors istället. Här fanns ett helt nyrenoverat glasbruk i fint skick, så det var i princip bara att sätta igång. Paret Strömberg arrenderade Lindefors av Axel Träff från 1933, och inte förrän 1945 köptes det av sonen Erik Strömberg. Efter att Strömbergs tagit över driften 1933, så döpte man också om bruket till Strömbergshyttans glasbruk. Men ortnamnet Lindefors fanns kvar en bit in på 1940-talet vad jag förstått.



//


Inlagt 2020-06-17 22:44 | Läst 1823 ggr. | Permalink
Tack för en trevlig historia och fina glaspjäser.
Knuts skål är riktigt elegant.
MVH Janne
Svar från Nils Bergqvist 2020-06-18 10:14
Ja den är originell, som annat han tog fram på Lindefors 29-31 också. Finns tex en märklig ”soppskål” med samma klack på Kulturparken Småland och en vas med snodd driven optik.

https://digitaltmuseum.se/021026692968/skal

https://online.auktionsverket.se/prgm/objektm.asp?a=632425&s=1&fr=
Jan Olof Härnström 2020-06-18 10:27
Han var duktig din farfar. Fint glas via länkarna.
MVH Janne