Ferdinand , den ensamma

Det var självklart att jag skulle döpa honom (? ) till Ferdinand, min enda ensamma sidensvans som varit här ett tag nu.

Tidigare år har jag haft stora gäng med sidensvansar, men i år är det endast en besökare. Vilket är ganska ovanligt, dom brukar ju hålla ihop. 

Men han verkar trivas, sitter långa stunder på äppelpinnen och drömmer, tar en liten tugga av äpplet  då och då. Han kan sitta där timme ut och timme in. 

Men när Matadorerna.........

..........kommer så flyr han upp i björken. 

Ibland så traskar han runt under granen ( jag har ju ingen Korkek ) tillsammans med bofinkar och andra småfåglar så frågan är om han verkligen vet att han är en sidensvans. 

Ibland dröjer han sig kvar efter att solen gått ned.

Fast visst tycker jag att det skulle vara roligt om det kom några flera så det blev lite fart.

  // Ing-Marie

Svansjön.......eller Tysslingen som den heter

Så blev det äntligen av, mitt första besök vid Tysslingen. Lena K och jag hade planerat att åka fred - lörd men efter lite koll på SMHI  som då visade regn på lördagen så tog jag sem även på torsdagen så vi kunde åka ner då i stället. Vi bodde fint på ett B&B några km. från sjön. Det är ju ett måste att sova kvar då man gärna vill ha både morgon och kvällsbilder.

Det var väl runt ca 1500 svanar dessa dagar, kulmen hade visst varit tidigare i veckan då det var ca 3500 st där. Det blev många försök med långa tider, hade dagarna innan beställt ett gråfilter ND 32 så jag kunde ta i ordentligt :-) Inte så lätt att få till något, det blev många som hamnade i papperskorgen, men huvudsaken man har roligt när man väl håller på. Även några dubbelexponeringar blev det. Så här kommer en radda blandade bilder, både "normala" och onormala.

Ett härligt vårtecken kändes detta som, nu väntar en härlig tid framöver.

  // Ing-Marie

Det går bra utan också

Var till Wilnordics gömsle förra veckan för att ev. få se örn. Sara är den perfekta världen med ett alltid lika glatt humör trots slit o släp med allt som krävs. På vägen upp till gömslet så berättade hon om den stora busiga räven som brukar visa sig där uppe. 

Vi installerade oss i gömslet, Sara lade åtel efter våra önskemål sedan åkte hon tillbaka.

Lena och jag fixade våra kameror och väntade på ljuset. Rätt snart så hördes det att något var på gång. Men tyvärr så fick vi se att både korpar, kråkor och vad vi uppfattade tre örnar höll till på "helt fel" ställe, bakom en massa granar. Där låg det visst godsaker, den stora "stygga" räven var nog skyldig till detta, den hade säkert släpat iväg en del av maten dit. Två av dom var säkert kungsörnar och en havsörn, den fick vi se då den satte sig på en gren ett kort ögonblick. 

Tur att man har örnbilder sedan tidigare, så det var ingen katastrof att detta var det enda som fastnade på kortet. Ni ser väl vingen :-) markerade den för säkerhets skull :-)

Det var allt i örnväg. Men mycket korpar satt det i träden och trånade, vågade sig bara ner lite snabbt ett par gånger. Småfåglar och hackspettar åt av sin mat. Gråspetten var villig och poserade fint flera gånger. 

Gråspett. Ni ser väl den ?

Skatan blir liten i förhållande till korparna 

Tittut !

Så vi hade underhållning i alla fall.

Bara fint att det snöade emellanåt, blir lite liv i bilderna som inte är speciellt spännande annars.

Har haft större tur med björnar när jag suttit i detta gömsle, men tänker nog inte göra det ännu en sommar............men man skall aldrig säga aldrig för det är ju så mysigt.

// Ing-Marie

Hej då köket !

Klent med bloggande nu, har inte ens haft inspiration och tid med att läsa andras bloggar. När all koncentration ligger på något annat så finns nästan ingen tid eller lust till bilder. 

Till slut blev det ett måste med nytt kök, men oj så mycket som måste göras innan vi kom till skott. Känner också att sånt här med alla val var mycket lättare när man var yngre. Men nu är vi på god väg. Bra snickare och övriga hantverkare som vi känner sedan tidigare så det känns tryggt. 

Läget just nu.

Men lite friluftsliv måste man ha, var till naturreservatet förra helgen, där var ovanligt dött men så skönt med lite skogsluft några timmar.

Takdropp

Häromkvällen när jag skulle sätta in bilen så var det så vackert på himlen, in efter kameran och ut till Storsjön. Hann väl njuta i några minuter innan mörkret kom.

Så lite "känna på kameran" har det blivit men inspirationen är inte där den brukar. Men den kanske kommer åter får vi hoppas.

Ha de gott !

  //  Ing-Marie