Reflektioner och upplevelser

"Människor stör bilderna på något sätt" -
Bilder vid årets slut. Och ett Gott Nytt!

Bilder vid årets slut är det, för de är tagna de senaste dagarna, bara några få bilder efter att ha varit ganska flitig hela hösten. En vecka före jul slutade jag att göra något, insvept i en snorig och dimmig dvala och nu undrar jag hur det kommande året skall gestalta sig. Några nyårslöften blir det inte, sådana ger bara dåligt samvete. Jag är inte en person som kan styra mitt liv på det sättet. Det räcker med de tvång och skyldigheter som livet ändå bjuder på.

Verkligheten bjuder på både ljus och mörker, precis som verkligheten. Ta vara på båda.

Första raden i rubriken "Människor stör bilderna på något sätt" är inte mina egna ord, det är ett citat från ett reportage om Gerry Johansson som jag läste för ett tag sedan, men jag tänkte genast på mig själv, eftersom jag gärna tar bilder på människans landskap, utan att bry mig om att det är folktomt. Ibland läser man sådana där små formuleringar som stämmer bra för en själv och då är det bara att tacka och ta emot och bli lite visare.

Det stämmer också med de bilder jag har med i detta inlägg, de är folktomma, men de skildrar samtidigt en värld som befolkas av människor, om än osynliga på bilderna, och i och med det innehåller de mänskliga avtryck.

Själv tycker jag att bilderna inte bara visar små mänskliga avtryck utan också en enkel vardaglig skönhet som är så trivial, att man kanske inte ser skönheten om man inte stannar upp i de triviala ögonblicken och iaktar dem. Nuets gudomliga skönhet.

En halv kartong hade blåst in under julens blåsväder. Fångad i ett trivialt ögonblick. Mänskligt avtryck eller gudomlig skönhet?

Nyårsaftons morgon, i brevlådan årets sista morgontidning. Har en lång dag på mig att läsa.

Bara ett trivialt ögonblick eller en stund av skönhet att blicka ut över?

Bild från andra våningen.

En snöfri jul, men samtidigt ger frosten och den försiktiga vintersolen en skön och enkel bild, inte med sommarens livskraft men med enklare, renare linjespel. Egentligen är väl häckens rätlinjighet och buskarnas form vackrare nu, än när formen är gömd i prunkande grönska. Var tid har sin skönhet.

För att symbolisera tidens gång och årstidernas cykliska beteende snurrade jag till det också.

Samtidigt önskar jag ett Gott Nytt År till er alla.

Avge nu inga dumma nyårslöften i nyårsfirandets yra, sådana ni kommer att ångra efteråt.

.

Dela: