Medeltida kalkmålningar från 2011

Det ordet inte berättar för örat, visar målningen tyst som bild.

Basileios den store, kyrkofader, biskop av Caesarea i Kappadonien, A D 330 till A D 379.

I går lyssnade jag på Arja Källbom och Marleen Kolmodin i Klinte församlingshem på Gotland.

Arja t v, Marleen t h.

De har -  ungefär som de timmermän som lärt sig arbeta med medeltida verktyg och metoder för att återskapa förstörda byggnadsverk -  tagit reda på hur de gotländska kyrkornas medeltida målningar kom till. Inga konsthistoriska spekulationer utan hur de kom till i praktiken! Pigmenten, bindemedlen, arbetsgången. De har gjort studieresor och jämfört med motsvarigheter nere i Europa. Och sen med stor möda, det tog flera år,  lärt sig att göra likadant. Syftet: att öka kunskapen och att rekonstruera överkalkade eller helt förlorade målningar.

De ursprungliga målningar vi kan få se ser inte alls ut som då de var nya. Blymönja svartnar och även övriga pigment changerar med århundradernas gång.

Tidiga medeltida målningar utfördes av inhyrda bysantinska målare. De målade som hemmavid. Använde pigment som järnmönja (d v s en tämligen hårdbränd röd järnoxid), blymönja, ett grönt pigment som jag aldrig hört talas om och äkta ultramarin, ett då och nu verkligt dyrt pigment. Lapis lazuli är en halvädelsten. Medeltida priset jämfördes med guld. Guld har stigit brant i pris, nutida priset för äkta ultramarin varierar med kvalitén, ett exempel är 850 kronor för 10 gram.

Bindemedlet var bränd och våtsläckt kalk som i rätt miljö återkarboniseras till kalksten. Ibland tillsatte de t ex mjölk för att få en mer hanterbar produkt.  

Arja och Marleen har på plats ritat av medeltida målningar på plastfilm. Då det gällde helgonbilderna fann de att den medeltida mästaren och hans medarbetare sannolikt använt en dåtida halvgenomskinlig film, pergament, till att göra mallar som användes gång på gång, både rättvänt och spegelvänt. Konturerna punkterades med små hål, punsning, och på plats duttades finmalt träkol genom hålen. Sen målade man i, oftast strax innanför markeringarna. De finns ibland kvar efter 800 år!

Vi satt andäktigt och lyssnade, tittade på bildspelet och frågade ibland.

Sen över till Klinte kyrka. Där visade Marleen sina kalkmålningar från 2011. Här i koret finns åtminstone delar av originalet kvar, de fick bli förlaga. 

I långhusets valv är målningarna överkalkade. De bevaras bäst om de får vara i fred. Församlingen och berörda myndigheter kom överens om att återskapa dem. Här berättar Marleen att det skulle blivit för stelt att jobba centimeter för centimeter, utan armen och kroppen måste vara med i rörelsen.

2011 års målning i valven utfördes på tämligen ny puts som täcker gammal puts. Bakom denna finns alltså rester av den ursprungliga bemålningen kvar. Som stöd för rekonstruktionen har Marleen utom korets bemålning haft tillgång till dokumentation av den ursprungliga bemålningen. Arbetet har utförts under antikvarisk kontroll och dokumentation. Resultatet skulle ju fungera i kyrkorummet tillsammans med de bevarade medeltida ornamenten och bilderna. Så här blev det.

Bildspel med 2200 bilder från Visby 1975

1975 tog dåvarande praktikanten på Gotlands stadsarkitektkontor Carl-Gustaf Hagander fram en heltäckande fotodokumentation av Visby innerstad. Nu har Region Gotland digitaliserat bilderna. Var och en är långtifrån märkvärdig, men sammantaget får man ett påträngande intryck av hur stan var då.

För en fastighetsägare eller den som ska projektera en renovering finns info att hämta. Länk:

https://visinvent.gotland.se/

Nu  inför Byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum ska bilderna lyftas fram. En idé är att göra ett bildspel att visa på biblioteket. Med 3 sekunder per bild skulle det ta 2 timmar. Om man först visar fastighetsbeteckningen 2 timmar och 20 minuter.

Ingen kommer ju att stå och titta så länge, men om om folk tittar en stund och blir intresserade vore det gott nog. Kan ett sånt bildspel göras mer interaktivt? Till exempel att biblioteksbesökaren skulle kunna stoppa spelet, backa och titta nogare? Det måste fungera i den offentliga miljön där det inte finns personal till hands.

Här bilder från fastigheten med beteckningen Ankaret 6. Då Visby bryggeri, nu Strand Hotel.

Alla bilder © Region Gotland, fotograf Carl-Gustaf Hagander. 

Här samma bild med viss manuell handpåläggning:  Levels/Minskning till Fotosidans 1920 pixlars max bildhöjd, Lite skärpning:

Stadsväv III, grundning

Resumé: Staden blir aldrig färdig. Mittemot mig ska ett alldeles för stort hus uppföras på en sen länge avriven tomt. Lömsk undergrund med en blandning av berg och lera. I leran pålade  man med slanka stålpelare. Dom bankades inte ner som förr i tiden, maskinen påminde rätt mycket om en brunnsborrningsutrustning.

Delförstoring nedan av svetsaren

Det plockar på ---- alltihopa verkar lite förvirrat men platschefen vet vad han gör.

Text

Text