Glas är ju en extremt trögflytande vätska. Kan linser deformeras med tiden?

I Aniara använde Harry Martinson bilden av en luftblåsa för att beskriva en oerhört långsam rörelse.

I byggnadsvården är det välkänt att gamla fönsterglas kan bli tjockare nertill med tiden. Jag har själv hanterat fönsterglas som blivit tunnare upptill och lite tjockare nedtill. Nåt enstaka hade t o m släppt från bågen upptill. Andra gamla fönsterglas har varit till synes helt opåverkade.

Här har jag skissat på vad gravitationen skulle kunna göra med linserna i ett objektiv om det blivit liggande i samma läge tillräckligt länge. Först ett objektiv med tre orörda linser.

Wikipediabild, sign Tamasflex

Sen samma objektiv med inskissad deformation orsakad av tyngdkraften på negativa mittlinsen. I en Cooke triplet är den gjord av flintglas. Tyngre och mjukare än ytterlinsernas kronglas.

Samma bild modifierad

Gravitationen är en sak, påtvingad deformation en annan. En gång tog jag ett fönsterglas ur en båge där träet krokat till sig. Glaset hade antagit samma krokighet. Det gick inte att återmontera i en rak fönsterbåge utan måste kasseras.

Om ett objektiv råkar ut för en skada kan spänningar från glasinfästningen deformera en lins eller flera. Resultatet syns omgående på bilderna. Kan såna deformationer permanentas med tiden?

Någon som vet?

Gullvivor med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8. Ändrat tips om Affinity Photo.

Gullvivor var så rara att jag brukade ta omvägar med gräsklipparen för att dom skulle stå kvar och hinna gå i frö. Numera finns hela mattor av gullvivor på sina håll. Nu i maj testade jag att ta närbild på de här gullvivorna med gotländska stenhuset från 1893 i bakgrunden. Flektogonen kombinerar bred vidvinkel, nästan helt rak teckning, ännu rakare efter objektivkorrigering, och närgräns 19 centimeter räknar från sensorn.

Hela bilden:

Beskuren i samband med bildredigeringen:

TEXT KORRIGERAD 12 juni kl 20.00: Om att spara en jpg-bild efter ändring. Jag trodde att man måste "exportera" i Affinity, men det är lika enkelt i Affinity Photo som i Photoshop. Här hur det funkade för mig. Tack Nini!

Photoshop: Öppna jpg-filen, justera och stäng samt då bekräfta att ändringarna ska sparas.

Affinity: Öppna jpg.filen, justera. Stäng med commando "Close" i rullgardinsmenyn "File". Ändringen sparades ibland direkt. Ibland kom ett meddelande typ "...has been modified. Would you like to save the modifications...." . Jag tryckte "Save". Ibland sparades filen direkt, efter en lite större ändring fick jag välja "Rasterized" och så sparades den.

Skärmdump:

På spaning efter Polyfotokamera. Öppning av förvaringslåda.

Använde den fotograf som plåtade mig 1944 Polyfotokamera? En tidigare blogg  gav många intressanta kommentarer och ledtrådar.

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/hos-fotografen-1944-vad-hette-hon.htm

En av dessa ledde till Polyfoto. Jag letade på nätet, hittade företagshistorik från olika länder men knappt någon kamera. Det finns tre firmor med det namnet i gång i Sverige.  Jag fick tag på Ulf Johansson på Polyfoto i Borlänge.

Han har sparat den Polyfotokamera som hans far Ingvar Johansson använde då han öppnade eget! Den kameran var i gång många år. Han var verkligen tillmötesgående, letade reda på  apparaten i sitt förråd och fotograferade den. Den ligger förvarad i originallådan. Utvändigt gråmålad. Röd etikett Førsiktig Fragile med glassymbol. Obehandlat furuträ invändigt.

Här ser man kameran. Stativfästet till höger i bilden. Cirkelsegmenten med stopp visar  hur kameran kan ta bilder antingen i breddformat eller höjdformat. Objektivet sitter monterat på en bälg. Framför objektivet ett kompendium, d v s ett justerbart motljusskydd i form av en bälg.

Bildupphovsman Ulf Johansson. Publicerad med hans tillstånd.

I lådan finns också dokumentation.

Bildupphovsman Ulf Johansson. Publicerad med hans tillstånd.

Ingvar Johansson erhöll A.-B. Promotos skrivelse daterad Malmö 1/11 1949 att företaget "bekräftar att vi godkänner överlåtandet". Ingvar hade jobbat hos en annan firma och  köpt loss två kameror då han öppnade eget. 

Bildupphovsman Ulf Johansson. Publicerad med hans tillstånd.

Till kameran hörde ett synnerligen tungt och stadigt stativ. Ulf berättar att han som liten var rädd för det. Foten kunde fastna under det och då gjorde det ont.

Bildupphovsman Ulf Johansson. Publicerad med hans tillstånd.

Kameran monterades utstickandes till höger om stativet sett från kamerans baksida. Kamerahuset är tämligen platt, rymmer ett stort glasnegativ. På det tar kameran 20 bilder. (Andra Polyfotokameror tog 48 bilder 12,5 x 12,5 mm på ett negativ.) En mekanism stegade fram objektivet en bild i taget. Ulf tror att det fanns insatser så att det gick att ta bilder med olika negativformat.

Bildupphovsman Ulf Johansson. Publicerad med hans tillstånd.

På skyltens högra sida står DANIA,  Universal Portrait Camera, nåt jag inte kan läsa , Aktieselbskapet polyfoto, Copenhagen Denmark. På vänstra sidan Type K och nåt jag inte kan läsa. 

På danska fotohistoriska sällskapets hemsida står om en dansk uppfinnare Jens Peter Hansen. Hans företag tillverkade bland annat kameror med ungefär samma funktion, NORKA, av hans konstruktion. Detta till och med under andra världskriget. Fabriken demolerades vid ett attentat mot en intilliggande verksamhet, men tillverkningen fortsatte genom underleverantörer.

https://objektiv.dk/nyhome/?page_id=2334

I kommande avsnitt mer om kameran och konceptet Polyfoto. Det skalade upp porträttfotograferingen med tämligen enhetliga kameror av olika fabrikat, centraliserad framkallning och enhetligt kundbemötande.