Fd fotograf, numera marknadschef, men plåtar såklart fortfarande i tid och otid, helst med en Leica ;-)
Allt som jag skriver i denna blogg är av privat natur och kan inte tolkas som officiella uttalande för något företag eller någon organisation som jag kan anses representera.
Youtube-klippet från ett live-framträdande i Dublin, dvs inte från originalinspelningen, den får ni hitta själva ;-)
Bruce spelade in hela albumet Nebraska hemma på sin fyraspårs Portastudio (kasettbandspelare;-) Jag tycker nog att det är hans starkaste skiva, och speciellt "Highway Patrolman" står ut. För mig blir detta "DOGMA-music" ;-) Dvs det hjälper inte alltid med dyr utrustning och massor av efterbearbetning, ibland kan det enkla och avskalade lyfta fram kärnan i budskapet mycket bättre. På reklamspråk: "less is more", på fotospråk: "känslan är bilden".
My name is Joe Roberts I work for the state I'm a sergeant out of Perrineville barracks number 8 I always done an honest job as honest as I could I got a brother named Franky and Franky ain't no good
Now ever since we was young kids it's been the same come down I get a call over the radio Franky's in trouble downtown Well if it was any other man, I'd put him straight away But when it's your brother sometimes you look the other way
Me and Franky laughin' and drinkin' nothin' feels better than blood on blood Takin' turns dancin' with Maria as the band played "Night of the Johnstown Flood"
I catch him when he's strayin' like any brother would Man turns his back on his family well he just ain't no good
Well Franky went in the army back in 1965 I got a farm deferment, settled down, took Maria for my wife But them wheat prices kept on droppin' till it was like we were gettin' robbed Franky came home in '68, and me, I took this job
Yea we're laughin' and drinkin' nothin' feels better than blood on blood Takin' turns dancin' with Maria as the band played "Night of the Johnstown Flood" I catch him when he's strayin', teach him how to walk that line Man turns his back on his family he ain't no friend of mine
Well the night was like any other, I got a call 'bout quarter to nine There was trouble in a roadhouse out on the Michigan line There was a kid lyin' on the floor lookin' bad bleedin' hard from his head there was a girl cryin' at a table and it was Frank, they said Well I went out and I jumped in my car and I hit the lights Well I must of done one hundred and ten through Michigan county that night
It was out at the crossroads, down round Willow bank Seen a Buick with Ohio plates behind the wheel was Frank Well I chased him through them county roads till a sign said Canadian border five miles from here I pulled over the side of the highway and watched his taillights disappear
Just nu går debattens vågor höga i bloggarna och forumen på Fotosidan.se och en viss begreppsförvirring samt de obligatoriska missförstånden börjar infinna sig. Likaså tas en hel del retoriska grepp i de olika bloggposterna och bloggkommentarerna. För att bringa lite klarhet i mina egna tankar samt bemöta kommentarerna från förra bloggposten vill jag dela några tankar:
Alla dessa upprörda känslor och hårda ord. Jag tycker att tonen ofta blir onödigt aggressiv och att alla "sidor" har lite svårt att lyssna på andras argument elller att leva sig in i deras situation. Inte minst att hota med att lämna FS är kontaproduktivt och pressar in redaktionen i ett hörn - jag tror inte att man skall "ta gisslan" i en debatt. Men å andra sidan - har någons gräns nåtts - då måste man respektera beslutet att läman communityn. Som tex Therese Olofsson som på sin blogg startade debatten.
Vad anses allmänt som stötande och vad säger FS-regler? Fotosidan säger i följande i sina bildregler, jag citerar: "Man kan säga att bilder som skulle platsa i tex FOTO och Café är OK, men inte Lektyr-bilder." Cafe och Foto kan köpas på tex ICA - inte Lektyr... Är inte detta ganske enkelt - det finns en vedertagen social norm för vad som är acceptabelt och FS ambition är att befinna sig innanför den normen. Ernst Göran Westlund för ett resonomang kring detta på sin blogg, så även Mikael Good på sin blogg.
Könsmaktsordningen ;-) Tycker egentligen att det är ett ganska luddigt begrepp, men här passar det nog in ganska bra på en tänkbar beskrivning av psykologin i delar av debatten, Gustav Engberg utvecklar resonomanget på sin blogg.
Fotosidans redaktion reagerar. David Elmfeldt avkräver mig mfl ett ställningstagande om var "gränsen går" och nämner förutom tex avbildningar "av Jesus som homosexuell" följande, jag citerar: "...Och du verkar inte ha något som helst problem med 19åring med string, händerna på sina silikonbröst och med plutande mun mot kamera. Jag förstår inte det hela och det låter som amerikansk dubbelmoral. Vad går dina gränser för vad som är ok?
- bild med könsorgan som huvudmotiv (ja/nej)? - ung kvinna på alla fyra med string och rumpan mot kameran? (ja/nej) - två kvinnor som kysser varandra? (ja/nej) - två män som kysser varandra? (ja/nej) - dokumentärbilder av lemlästade döda barn som hamnat i granatattack? (ja/nej) - fejkade självmord? (ja/nej) - naken man med morgonribba (ja/nej) - påklädd kvinna som suger på glasspinne med trånande blick? (ja/nej) - dokumentär dogma bild av naket kyssandes par (utan synliga könsorgan) som ligger på säng? (ja/nej) - alldagligt porträtt på ung kvinna (med den skillnaden att hennes naturliga bröst syns). Ja/nej
etc etc? Var går din gräns?"
Det är uppriktigt sagt mycket svårt att svara entydigt på ovanstående, jag skiljer såklart på vad jag själv fotograferar och vad jag kan accepterar i en fototidsskrift, på ett galleri eller på ett community. För samtliga motiv som han refererar till så är kontexten kring hur de visas nog avgörande för hur jag skulle bedöma dem, i varje enskilt fall. Har tex sett Robert Mapplethorpes bilder "live" - men jag skulle aldrig hänga vissa av dem på väggen för det ;-)
Jag har bloggat om mitt första möte med Carolina och min syn på min egen roll som fotograf - där finns fler pusselbitar till det som numera är min filosofi.
Ansvar, respekt och empati.
--- Edit --- Här slutar nog debatten för min del. Nu skall jag lyssna på Bruce Springsteens Nebraska på högsta volym, 60W ren klass A ;-)
En skärmdump på profilsidan från den enda medlem som utnyttjar filtret ;-)
Fotosidan har börjat "filtrera" stötande bilder. Dvs bilder som tidigare togs bort (rätta mig om jag har fel) får nu ligga kvar - med med en svart "mask" som man kan klicka bort (utan att vara inloggad). Vad jag kan se så är det bara EN medlem som utnyttjat denna möjlighet än. Och det är hans bilder som utlöst rabaldret och hoten om avhopp, inte minst från Therese O. Nu har Therese varit medlem i nästan 7 år, varit poolvärd i två olika pooler samt driver den uppskattade FS-bloggen Visus a dato. Mannen som är först ut med att få lägga upp bilder som kräver filtrering har varit medlem i knappt två år, är inte poolvärd, bloggar inte - utan bidrar i stort sett bara med bilder i Fune Art Nude-poolen. Ja just det - ev stötande sådana ;-)
Nu verkar det som om FS-redaktion "offrar" Therese för denna persons rätt att få lägga upp "stötande" bilder. Är detta klokt? Vore det inte bättre att ta bort filtret och ta bort bilder som "går över gränsen" - som tidigare - och behålla medlemmar som Therese mfl?
Och ett tipps till FS-redaktion, gör som Modellbilder.se - inför specialla medlemskap med tillhörande pooler för de som vill betala. Nej föresten - start hellre en ny community fokuserad på gränslandet mellan Fine Art och vanligt snusk - så kan de som vill gå med i den. Och så slipper FS-medlemmar att få morgonkaffet i vrångstrupen, delta i debatter som denna, hota med avhopp osv... ;-)
En skärmdump från Modellbilder.se - vill man se mera hud så kosrtar det - och hur seriöst är det? ;-)
Ricoh GR-D III Åt raggmunk o fläsk med några kollegor i tisdags, frågade åtminstone en av dem om lov ;-)
Jag har funderat mycket kring integritet och bloggen, vem och vad kan jag blogga om? Vem kan jag visa bild på? Osv...
Har med mig kameran i stort sett överallt, tar en massa bilder, främst på familj och kollegor. Men känner mig mer och mer obekväm med att publicera dem i bloggen. Lite som om att min privata sfär inte angår alla, och kanske ännu viktigare - det måste ju gå att umgås med mig utan att hamna på bloggen ;-)
Så jag frågar (nästan) alltid om lov numera. Och många inlägg stannar vid tanken...
Det har klagats i flera bloggar här på Fotosidan, främst är det det sk "bloggspamandet" som upprör. Dvs att någon lägger ut flera inlägg under en kort tidsperiod och på så sätt kommer att dominera Fotosidans 10 länkar till de senaste blogginläggen. Jag tycker att det är ett mindre problem numera, det händer alltmer sällan och är till sin natur "självreglerande". Men så har det ju tillkommit många fler bloggare och det gör även "exponeringstiden" i löpet kortare - men det tycker jag är positivt. De som är intresserade av ens blogg hittar till inläggen, via bevakningsfunktioner, RSS eller vanlig hederligt surfande. Personligen kolllar jag min afavoritbloggar så gott som dagligen. Såg tex idag att SMÄM designat om sin blogg - snyggt!
Silvermedlem 
Publicerad i Galleri FS (1)
