Camera Obscura

SJ snabbtåg 504 Malmö-Stockholm 06.11

Ricoh GR-D III @800 ISO 1/48 sekund och f:1,9 - kamerans JPG direkt från minneskortet - Malmö Station och mitt tåg ;-)

Min vardag just nu: SJ snabbtåg (?) från Malmö till Stockholm med avgång 06.11.
Frukosten avklarad, ostört arbete vid datorn till ca 09.00 sedan ett antal telefonsamtal. 11.00 är första mötet inbokat på vårt kontor i Stockholm...
... med lite flyt så är jag hemma hos familjen i Malmö igen före midnatt!

Sedan är det helg, men på måndag sitter jag på samma tåg igen...

Och - ja - jag trivs med både mitt arbete och livet i stort! 

Ps.
Men om någon har tips på ett bra och billigt övernattnings / andrahands boende i Stockholm så får ni gärna kontakta mig :-)

Dela:

Fujifilm X-Pro1 och Leica M-adapter - får mig att minnas Kodachrome!

 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - obeskuren @640 ISO 1/200 sekund och f:2.

Som jag tidigare berättat så har jag uppdaterat min Fujifilm X-Pro1 och samtliga gluggar till senaste firmware-versionen - 2.01. Och därmed kunde jag även börja använda mina Leica-gluggar med hjälp av Fujifilms egen "M Mount Adapter" - dvs Leica M-adapter ;-)


Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - obeskuren @3200 ISO 1/90 sekund och f:2.

Fujin har en fantastisk sensor och mycket fina egenskaper på höga ISO. Samtliga bilder i blogginlägget (som är tagna med Fujin) är framkallade i "Silkypix" (som följde med kameran) från RAW och sedan slutbehandlade i Photoshop. De är mycket varsamt justerade, dvs färgmättnad, kontrast, efterbelysning och vinjettering av hörnen - men ingen "oskarp mask" eller annan artificiell skärpa - för att det helt enkelt inte behövs!


 Fujifilm X-pro1 med LeicaM-adapter och ett Leica Summicron 35/2 ASPH samt ett klassiskt Leitz "12585" motljusskydd, bilden tagen med Richo GR-D III.

Det har blivit ett antal fotopromenader under helgerna (då jag är hemma i Malmö) - i skiftande väder. Och oftast går de ner mot havet, till hamnen och kvarteren däromkring.


 Fujifilm X-pro1 med LeicaM-adapter och Leica Summicron 35/2 ASPH - obeskuren @200 ISO 1/1000 sekund och f:2.

Det blir kanske inte så våldsamt spännande motiv, eller något gatufotograferande i klassisk stil. Snarare en dokumentation av de miljöer jag passerar och ibland stannar upp inför. För att minnas det som en gång var och meditera inför det som kommer...

Fujifilm X-pro1 med LeicaM-adapter och Leica Summicron 35/2 ASPH - obeskuren @200 ISO 1/500 sekund och f:5,6.

En utmärkande egenskap i Leica-optiken är den höga kontrasten som i kombination med Fujifilm X-Pro1's sensor ger bilder som får mig att tänka på ärevördiga Kodachrome.


 Fujifilm X-pro1 med Fujinon 18/2 - obeskuren @320 ISO 1/420 sekund och f:2 (denna bild är till skillnad mot de andra något skärpt med "oskarp mask").

Sedan - när det kommer till gatufoto och lite mera "action" betonat foto så är kanske Fujifilms egna gluggar att föredra. Inte för att det är svårt att fokusera manuellt med Fujifilm X-Pro1 utan för att autofokus är smidigare.
Men mer om det i en kommande bloggpost :-)

--- Edit ---
Lägger upp en av bilderna ovan på nytt, men nu med en måttlig dos "oskarp mask" ;-)

 

Så kan alla som undrar själva jämföra... 

Dela:

Anonymous strikes back

Ricoh GR-D III, obeskuren, konverterad från DNG i PhotoShop. That's it!

Den ökända Guy Fawkes masken har blivit synonym med hacker-nätverket "Anonymous". Att möte "dem" på stan i färd med opinionsbildning var en positiv överraskning. Det är såhär ett en demokrati fungerar:
Inte sänka statliga sajter utan ut på gator och torg och propagera!
;-) 

Dela:

Eftermiddagens promenad - inget särskilt, bara några snaps med Ricoh GR-DIII

Ricoh GR-D III, obeskurna, konverterade från DNG i PhotoShop - samtliga bilder.

Det regnade ganska intensivt, genomförde trots det min söndagspromenad, denna gång längst stränderna i Västra Hamnen. Tog några "snaps" med Ricoh - det var allt...

Dela:

När tiden är viktig blir klockorna viktigare!

Mitt eget dykarur från MWC, mekaniskt, stål i svart PVD, självlysande tritium visare och markörer samt med ett sk "Real James Bond" Nato-arband :-)

Jag skriver just nu på ett par artiklar om klockor, men jag tänkte blogga lite om min personliga favorit - det militära dykaruret. Det representerar på många sätt det verkliga "bruksuret" - gjort för att användas och inte för att synas. Det definieras inte utifrån varumärkets tyngd utan ifrån sin förmåga att möta olika beställares krav och specifikationer - till bästa pris. Även om tillverkare som Rolex, Omega, Officine Panerai, Blancpain, Breitling, IWC och Tudor banade väg och dominerade de militära kontrakten in på 80-talet så är det klockor från CWC, MWC, Marathon, Seiko och Luminox mfl som syns på handleden på de flesta attack, min och röj-dykare idag - oavsett nationalitet. 

Militära klockor skiljer sig på ett par avgörande punkter från sina civila syskon, mest iögonfallande är kanske de fasta bandstiften som begränsar vilka armband som kan användas. Vanligast är utan tvekan NATO G10 bandet, utvecklat för fungera lika bra i vatten som på land. Det kan lätt anpassas för att bäras utanpå tex en våtdräkt eller en flygdräkt, men är minst lika bekvämt till vardags. Och faktiskt riktigt snyggt.



En annan viktig egenskap för ett dykarur är att vara fullt läsbart i totalt mörker. Detta innebär att visare och markörer måste vara självlysande, och då ganska starkt lysande. För att uppnå det så använde man i början radium, vars lyskraft beror på dess radioaktivitet, vilket gjorde klockorna ganska ohälsosamma för sina bärare. Ett alternativ är det icke radioaktiva ämnet luminova, som "laddas upp" av att exponeras för ljus och sedan lyser - med avtagande kraft - under några timmar. Lämpar sig bra för civila dykarur där man ofta går från starkt ljus till mörker snabbt och sedan inte befinner sig i mörker allt för länge. Men vill man ha en klocka som är fullt avläsbar tex en hel natt eller under ett längre dyk så måste man förlita sig på radioaktiva substanser. Därför har radium ersatts av tritium i moderna klockor. Tritium avger bara den mindre farliga beta-strålningen som effektiv stoppas av klockans boett och glas.



Det allra senaste är att använda små tritium-gas fyllda glastuber istället för tritium-färg. Fördelen är att dess lyskraft är större och att klockans interna miljö inte blir radioaktiv (vilket kan vara farligt för den urmakare som utför service på klockan). De små gastuberna fästs på visarna och vid tim-markörerna (se bilden ovan). Tritum har en halveringstid på 12.3 år så klockans lyskraft avtar inom 10-20 år. Gastuberna kan innehålla olika mycket tritium, mängden anges på urtavlan, som ovan: "T25" (vid kl 6) anger strålningsstyrkan till max 25 mCi (millicurie).



Och slutligen en bild som ger en uppfattning hur MWC uret med tritium-tuberna ser ut i mörker. Lägg märke till att kl 12 markeras med en orange färg - så att man kan tolka urtavlan rätt i totalt mörker även om man inte har klockan på handleden.
Militära ur som använder tritium anger ofta det med ett T i en cirkel, eller ett L i cirkel för luminova.



Så långt "avdelningen för onödigt vetande" - om ni uppskattar ämnet så skriv gärna en rad, jag är mycket tacksam för all feedback!

Ps.
Alla bilder tagna hemma i vardagsrummet i naturligt ljus med antingen Fuji X-Pro1 och 60/2,5 eller Ricoh Gr-D III.

--- Edit ---
Nedan en "actionbild" på ett civilt dykarur på ringa djup - taget med iPhone och Instagram ;-)


 

Dela: