Camera Obscura

Fd fotograf, fd utvecklingschef, fd marknadschef, fd förläggare, fd ansvarig utgivare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)

Arachnophobia revisited (och varning för bilder på otäcka djur ;-)

Panasonic Lumix GF1 + 40/1,7 samtliga bilder.

Vi tog en heldag på Skansen nyligen - till dotterns stora glädje! Ponnyridning, ansisktsmålning och en massa djur att klappa. Och vi tog rejält med tid i Akvariet, där man bla får klappa "farliga djur" som stingrocka, boaorm och fågelspindel.

Sist vi var där fick hon inte hålla fågelspindeln - men nu var hon stor nog. Så det var med äkta glädje hon lät den nyfikne krabaten krypa runt på händer och armar. En kille i tjugoårsåldern såg svimfärdig ut - han ville inte prova ;-)

(Tipset är att besöka Akvariet när det inte är allt för mycket folk där, då låter personalen en komma närmare djuren och få mer tid med dem.)

Sedan kan man ju fråga sig vilka djur som verkligen är otäckast?

Postat 2011-06-05 00:22 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Fotofika på Ellens, analogt vs digitalt - och vad har detta med facebookfenomenet "den rosa hamstern" att göra???

Leica M8 + Summicron 50/2, Jan-Eriks Leica M8:a och Staffans Canon EOS 5D mkII i bilden :-)

Lyckades till slut lägga livspusslet så att jag kunde pricka in ett fotofika på Ellens - dvs bara halvdag på jobbet, bilen på service i Märsta och hämta dottern direkt efter skolan (inget fritids). Det var ett tag sen jag var med och där var en del nya ansikten och betydligt fler digitalkameror än sist ;-)

Samtliga bilder på den rosa hamstern är tagna med min SonyEricsson X10 Mini Pro och Vignette appen :-)

Eftersom dotterna var med så var såklart även den rosa hamstern med.

Nu kanske någon vän av ordningen undrar vad detta är? Den rosa hamstern är dotterns favorit gosedjur just nu och är med överallt.

Den har också utvecklats till något av en facebookfavorit bland mina vänner då han ofta är med i mina sk statusuppdateringar i samband med att vi gör saker tillsammans i familjen.

Det är som om alla vardagliga saker som man berättar om blir lite roligare för andra att ta del av om hamstern är med bild ;-)

Så börjar hamstern även att bli en del av berättelsen, för att allt mer bli huvudperson...

Till slut så lever han sitt eget liv och hamsterns egna berättelser börjar ta form.

Just nu ligger den rosa hamstern illa till. Den blå ormen kom med hem från Skansen häromdagen - och han har fått smak för hamstern.
Fortsättning följer... på Facebook ;-)

Ps.
Nu har den Rosa Hamstern fått en egen sida på Facebook - som du kan "Gilla" om du vill :-)

Postat 2011-06-03 23:25 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Mannen i kön

Ricoh GR-D III, obeskuren och konverterad till S/V.

Jag stod och köade utanför NK, lite som en äkta östermalmare inför vårrean ;-) Men jag skulle bara på en bokrelease i "ljusgården". Mannen framför mig kändes mer som en äkta "stamkund" och som led lite av tvingas köa - så jag tog en bild på honom...

Postat 2011-05-27 00:26 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Statsministern

Leica M8 + Sumicron 50/2. Obeskuren och s/v-konverterad.

Häromkvällen var jag på releasepartyt för Henrik Montgomerys och Torbjörn Nilssons bok "Statsministern". Magnus Fröderberg, Fotosidans eminente chefredaktör har också skrivit om boken, så jag tänker bara dela några personliga reflektioner.

Statminister Reinfeldt deltog personligen på releasen och det var intressant att höra hans anektdoter från olika möten med världsledarna, inte minst Barack Obama. Och en av de bästa bilderna är nog den med en oskarp president Obama i förgrunden. För i de flesta bilderna finns det annars en ganska stor distans till personerna i bilden. Att fotografen varit som "en fluga på väggen" syns tydligt i många bilder - på gott och ont.

Leica M8 + Sumicron 50/2. Obeskuren och s/v-konverterad.

Om man jämför med andra, mer berömda, bilder på maktens män (och kvinnor) så känns Montgomerys bilder ofta lite väl tillrättalagda. Så det hela lutar lite åt "propaganda verk" - att vi får se statsministern så som han vill att vi ska se honom, och minnas honom.

Men - det är en intressant bok, och många av bilderna är bra, så bra att man faktiskt minns dem.

Postat 2011-05-26 20:54 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Några tankar och tips kring lagring av bilder - medans jag för över 1,5 terabyte bildarkiv till en ny hårddisk!

Jag börjar få för många lösa hårddiskar, både hemma, på jobbet och i bankfacket. Så vår IT-ansvarige köpte hem en SATA-dockningsstation som gör det möjligt att ansluta en "lös" disk till datorn. Stora diskar är oförskämt billiga idag - det är när man köper dem i kabinett som priset springer iväg. Så nu sitter jag och för över bilder till en 2TB HD - för att ersätta tre kabinett men totalt 1,5TB på jobbet. Smart lösning!

Tidigare - från början av 90-talet - har jag använt mig av CDR-skivor och innan dess SyQuest-diskar. Jag brände konsekvent bilderna på arkivbeständiga - sk guld-skivor - främst från Kodak. De utlovade 100 års arkivbeständighet.

Nu är jag lite av en "arkiv-taliban" - jag är supernoga med skivorna. Undviker att repa dem, förvarar dem i plåtlådor (ingen syra), i mörker och med jämn temperatur. Trots det är vissa bildfiler idag oläsliga på de Kodak Photo-CD-skivor som jag lät göra i mitten av 90-talet.

Nuförtiden finns det två typer av CD-skivor som jag använder mig av - inte för backup - det skulle bli alldeles för många. Utan för bildleveranser, främst till privatpersoner. Det är Fujis CD-R för digitala foton samt de sk Vinyl CD som är svarta och helt okänsliga för UV-ljus (och mycket reptåliga).
DVD-skivor använder jag ytterst sällan, de är extremt rep och UV-ljuskänsliga. Jag har flera DVD:er som blivit oläsliga inom loppet av bara några få år.

Så för digitala bilder är det hårddiskar som är bäst - och alltid minst en backupdisk, helst två (varav en i bamkfack ;-)

När det gäller det analoga materialet så föredrar jag de ljustäta och syrafria pärmarna med tilhörande "Museum Quality Archival" fickor från amerikanska "Vue-All". Men om sanningen skall fram så ligger nog hälften av mina negativ i pergamyr-fickor i vanliga dokumentpärmar, eller i fotopappers-kartonger tillsammans med sina kontaktkartor ;-) Det är faktiskt lättare att hålla ordning i det digitala arkivet...

Och så måste ju negativen tas fram, dammas av, skannas, behandlas i PhotoShop - för att kunna användas digitalt och/eller prinats ut. Om man nu inte har tillgång till ett foto-labb samt tiden att kopiera analogt (vilket jag önskar att jag hade).

Men - negativet är magiskt - det är inte RAW-filen!

Sedan har vi papperskopian - den silverbaserade analoga eller den pigmentbaserade digitala. Enligt många det mest arkivbeständiga formatet, i alla fall det mest lättpresenterade. Den kräver bara ljus - ingen ström, ingen skärm, inget hjälpmedel - för att kunna betraktas.

Kanske är det den som är det riktiga fotografiet? Den bild som kan ärvas, som kan säljas på auktion, som kan hängas på väggen...