Kaffetåren

Här bjuds det på bullar, kakor och tårta. Och naturligtvis kaffe till de vuxna och saft till de små. Året är 1976 och det hade tidigare på dagen varit bröllop mellan min syster Marianne och Lennart. De sitter till höger på bild med lillpojken Mikael. Min mor, till vänster, är på väg att lämna bordet för någonting. Bakom henne sitter morbror Holger med fru Märta. Mittemot dem sitter Lennarts pappa Moje. Stämningen är god, förmodligen har Holger berättat något roligt och alla skrattar. Holger kunde ibland vara makalöst rolig – en sann naturbegåvning.

Kamera Pentax Spotmatic med Super Takumar 3.5/35 och blixt rakt på. Film troligen Kodachrome, II eller 25? Enkelt men simpelt, som min mor brukade säga. Förstod inte alltid vad hon menade med det.

I dag finns bara Marianne, Lennart och Mikael kvar i livet.

På återseende

Torbjörn

Sommarbild

Får vi uppleva en sommar utan alla dystra tankar om krig och elände? Få känna glädje och värme? Njuta av en god bulle på ett café? Kanske rusa igenom en fontän och blöta ned byxorna? Bara för att jag plötsligt vill.

Ingen vill ha krig, men alla rustar för det. Då måste det väl också bli krig? Man kan ju inte kasta pengarna i sjön. Jordklotet skall erövras. Hela. Halva räcker inte.

Men jag ska i alla fall ha en god bulle i sommar. Ska fundera lite extra på fontänruset.

På återseende

Torbjörn

Nattvila

”Hur fort blir lönnarna gula/som lyser vår vandring i parken/Att dö är att resa en smula/från grenen till fasta marken.”

Fast nu är det ju vinter, ja nästan vårvinter, och inte höst. Men ändå kom jag att tänka på Stig Dagermans rader när jag såg björkkvisten ligga där i snödrivan. Som om den vilade efter en våldsam färd.

På återseende

Torbjörn