Sakta tillbaka till livet
Tänk vad fort livet kan förändras. Idag var första gången på väldigt länge som jag tog med kameran ut, tillsammans med min nya följeslagare. En rullator. det är ju för gamla människor som min pappa som är 91 år, jag är ju bara 66.
För över en månad sedan blev jag hastigt sjuk med huvudvärk och feber. Vi var ute på rull med husbilen i skåne, och hade firat vår 25-åriga bröllopsdag utefter vägen. Efter att ha lämnat sonen i Flyinge och landat på Barsebäckstrands camping så däckade jag på kvällen, på den campingen blev vi kvar längre än vi tänkt eftersom jag mådde riktigt dåligt. Hursomhelst så blev jag bättre och vi kunde rulla vidare, det blev några stopp på vägen men eftersom jag inte blev riktigt bra så styrde vi kosan hemåt.
Nu blev det ett par veckor med varierande grad av huvudvärk, det släppte aldrig helt. Sedan blev det plötsligt värre med mer huvudvärk och feber. Jag fick problem med balansen, ramlade ur sängen när jag skulle upp på toa och kunde inte resa mig upp utan hjälp, jag var helt utan kraft. Dessutom hade jag svårt att prata, att få fram vissa ord, någon form av afasi. Då ringde min fru ambulansen.
När jag kom in till Södertälje sjukhus var det riktigt illa, 39,5 i temp, skakningar och frossa så att sängen rörde på sig. Och ovanpå det hade jag en huvudvärk som jag aldrig varit med om, alvedon och liknande hjälpte inte. Jag ville helst att de skulle söva ner mig, eller liksom släcka lyset.
Efter två dagar med provtagningar och kontroller under alla dygnets timmar så hittade de orsaken, TBE fästingburen hjärnhinneinflammation, vilket en dag senare kunde verifieras med prov av ryggmärgsvätskan. En pågående infektion i och runt hjärnan och hjärnhinnorna.
Mot TBE finns det inga läkemedel utan det måste kroppen ta hand om själv, det man kan göra är att behandla symptomen, huvudvärk och feber. Sakta blev jag bättre och till sist fick jag komma hem, de men jag har kvar är dålig balans och jag blir fort trött, hjärntrött. Men enligt läkarna har jag goda chanser att bli helt återställd men det kommer att ta tid, troligen flera månader.
Varför skriver jag om det här? Inte för att ni ska tycka synd om mig, jag har själv valt att inte vaccinera mig mot TBE trots att vi bor i ett fåstingrikt område och vi har två hundar. Nej, anledningen är att jag vill uppmana er som inte gjort det att vaccinera sig mot TBE. Det är en sjukdom som jag inte skulle vilja att det drabbade min värsta fiende (om jag hade någon sådan).
Höstfärgerna börjar komma, det ser jag på mina promenader ut till postlådorna. Det har varit min promenad under ett par dagar när jag fått tillstånd att gå ut själv, 200 meter ut och 200 meter tillbaka, det är en härlig känsla att komma ut och röra på sig och få känna på höstluften.
Men idag kände jag mig stark och fortsatte några hundra meter till bort mot den gamla gården i Hejsta. Jag som genom åren har sprungit ett stort antal millopp, halvmaror och ett maratonlopp, cyklat landsvägscykel och kört mountainbike i skogen. Och numera har jag gått med hundarna mer än 10000 steg varje dag, alltid varit aktiv.
Men nu säger alla att jag ska ta det lugnt och de har nog rätt, för efter min dagliga, korta promenad blir jag trött och sover middag ett par timmar.
När jag kom hem så hittade jag den här färgprakten i den enda rabatt som jag brukar bry mig om. Jag vet inte vad det är för växt men det var en riktig färgklick som gjorde mig glad.
Och jag repeterar, vaccinera er mot TBE!





/Affe
Tack Affe. Självklart ska man vaccinera sig. Att jag inte vaccinerat mig beror bara på lathet och en tanke att det drabbar inte mig. Jag är ingen motståndare mot vaccin utan tar t.ex. influensavaccin och påfyllning av covidvaccin varje år eftersom jag tillhör en riskgrupp. //Anders
Mvh
Fredrik
PS. Min 86-åriga mamma är klok nog att ha vaccinerat sig!
Tack Fredrik. Du har en klok mamma. //Anders
HaD/Gunte..
Tack Gunte. Läkarna säger att det kommer att ta tid. //Anders
/Gunnar S
Tack Gunnar. //Anders
Jag är en fästing magnet, får alltid några som sitter på mig. Är vaccinerad och hoppas slippa få TBE.
Mvh,
Daniel
Tack Daniel, //Anders
Tack Peter. //Anders
Är själv vaccinerad men är livrädd för dom små krypen.
/N
Tack Nini. Den här veckan har det känts bättre för varje dag, men idag är det två steg tillbaka, jag kanske överansträngde mig igår med längre promenad och sedan satt jag ganska länge med Lightroom och bloggen. Det får bli en lugn dag idag. //Anders
/Eva
Tack Eva. //Anders
Bra att du berättar, jag är igång med mina vaccinationsomgångar.
Även om jag avskyr fästingar så verkar det som de gillar mig.
Tre omgångar med borrelia tyder på det, går ju inte att vaccinera sig mot...än så länge.
Den första gick till neuroborrelios. Märket satt på ryggen så jag såg det inte.
Tack Margareta. Bra att du är klokare än jag vad gäller TBE vaccinering. //Anders
Tack Stefan. Bra att du funderar på vaccinering. //Anders