Påarp

Slyngestenen.

Slyngestenen.

Runstenar och hällkistor

Några bilder på olika runstenar och hällkistor som jag besökt och fotodokumenterat.

Hamneda.

Hamneda.

Rustenen hittades när Hamneda gamla medeltida kyrka revs 1894. Nedre delen förstördes av ett dynamitskott och ovandelen kilades itu på längden. Delarna fördes till kommisterbostället, där fragmenten fogades samman och stenen restes på en gravhög från järnåldern.
Viktiga delar av inskriften saknas. Texten började ursprungligen längst ner i inskriftsbandet på stenens mitt med namnet på den som ombesörjt minnesvården, och slutade i bandet på stenens vänstra sida. En jämförelse mellan runformerna i inskrifterna på dessa runstenar visar att ristningarna kan ha gjorts av samma runristare.
Mansnamnet Tomar är endast känt från två småländska runinskrifter. Förleden utgörs av gudanamnet Tor- med en ursprunglig betydelse "dunder aska", och efterleden av -mar, "berömlig, berömd". 
Minnesmärket efter Tomar har bestått av flera resta stenar. Enligt uppgift ska flera hällar ha hittats då kyrka revs.
I det saknade partiet kan någon händelse ha angetts som Tomar deltagit i. Inskriften har förmodligen slutat med de berömmande orden "av män den bäste".

Månsabackens runsten, Ljungby.

Karlivistenen, Öland.

Karlivistenen, Öland.

Ekebacken, Markaryd. 

Denna runsten inrapporterades till Riksantikvarieämbetets fornvårdsenhet 1993.
Den är inristad med texten,   rui : risti ; runum : iftiR : hastain : brupursom med svensk översättning kan utläsas Roe ristade (med) runor efter Håsten, (sin) broder.
Det har senare framkommit att det var elever från Markaryds Folkhögskola, som 1960 gjorde denna runsten som minne till "Hembygdscirkeln" de gick. Av den anledningen råder det delade meningar om runstenens äkthet.
Stenen ligger i en slänt i Ekebacken, intill Folkhögskolan.

Järnvägsparken. Strömsnäsbruk. Minnessten från II:a världskrigets slut 1945.

Hällkista, Göteryd. Bygd i nutid av Göteryds Hembygdsförening, 2007.

Hällkista, Göteryd.

Litteratur
Fornlämningar och arkeologi i Kronobergs län. Kronobergsboken 1983.

Länkar
Runstenar
Hällkistor och odlingsspår kring Römningen. Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2015.

Almundsryds Hembygdsförening

Almundsryds Hembygdsförening bildades i september 1935 efter förslag från urmakare Wictor Agné. Resultatet blev en livaktig förening som förvaltar den vackra hembygdsparken i Ryd och även skvaltkvarnen i Siggamåla.
Samtliga bilder, utom den sista bilden, är från Hembygdsparken i Ryd.

Millebodastugan, högloftsstuga med torvtak från 1730-talet. Sannolikt socknens äldsta bevarade byggnad. Stugan innehåller förstuga, dagligrum, kök, kammare och s.k. halvt högloft. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Bjellerstedtstugan, innehåller förstuga, dagligrum, kök, gavelkammare och högloft. Tidsenlig möblering, bl.a. ett gammalt golvur. Sättugnen är gjuten i Huseby.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Baksidan av Bjellerstedtstugan. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Stensjömålastugan, i bottenvåningen finns förstuga, storstuga, kök och gavelkammare.
l storstugan finns en väggfast sparlakanssäng med sängskåp och förhänge. Järnspisen är en gåva av Maggie Stephens, Ålshult, och är tillverkad vid Ålshults Järnbruk på 1700 - talet. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Källarhuset. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Dörrlås, källarhuset. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.


Fönster, källarhuset. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Linbasta. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.


Drängasten. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Föreningen har också Siggamåla Skvaltkvarn, som är igång lördagar under sommaren med malning och försäljning av rågmjöl. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Länkar
Almundsryds Hembygdsförening
Drängasten

Aspens fyra årstider

Bilder på en asp i Exhult utmed gamla E4:an, under fyra årstider, vår, sommar, höst och vinter. Aspen markerar årstiderna på ett alldeles särskilt sätt.

"En asp (Populus tremula) som står där bland andra träd vid vägen tilldrar sig alltid uppmärksamhet, är avvikande likt en människa som skallra tänder bland de lugna och trygga… Står där som varnare och siare, talar med hundratusen lövtungor, som liknar nödmynt av underhaltig grön metall, tills hösten gör dem blekt kattguld. Aspen är lättrördare än till och med vatten, fångar vindens omärkligaste andetag".
Text:  Arthur Lundkvist.

Vår. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-03-26.

Sommar. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-06-05.

Höst. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-10-23.

Vinter. Foto: Lars-Erik Andréasson.  2021-01-28.

Vällingklockan i Exhult

Vällingklockan i Exhult är inköpt av Ellen Kristensson (1897-1986), vid en auktion i Marklunda, Osby på 1940-talet. Klockan är från medeltiden och lär vara märkt med ett skotthål, ett minne från krigen mot danskarna.
En vällingklocka är en klocka på en större gård som användes för att sammankalla gårdsfolket till måltider eller signalera arbetspassens start och slut. 
Klockan blev främst en fasadsmyckning mot byvägen, och användes på sin tid att meddela ett viktigt telefonsamtal till Ellens make Rickard Kristensson (1895-1979) när han arbetade ute på mossen med torvbrytning och vid sammankomster, bl.a. vid ett skoljubileum och vid nyår att ringa in det nya året. Under torvsäsongen bodde arbetarna på gården i rum som var placerade utmed en lång korridor. 
Klockhuset byggdes av timmerman Oskar Jonsson (1883-1947) och har under årens lopp underhållits föredömligt.
Teleledningen fick man själv bygga 1942 med egna stolpar och blanktrådar ner till Timsfors, där de kopplades till det befintliga telenätet till stationen i Markaryd. Numret var 14 och det var en av de första telefonerna i byn. Ibland hände det att linjen bröts, vanligen var det trådarna som låg ihop, oftast i samband med blåst och nerfällda träd på linjen och vid åska. När trådarna låg ihop var det lätt att dela på trådarna med en slana och felet var åtgärdat för denna gång.
Rickard Kristensson (1895-1979) var också tidig med bil i byn och även grannen Arvid Svensson (1913-1965).  

Några vällingramsor
Blå välling och sur sill,
kasta hackan och spring hem.

Klocka ringer, folket springer
hem och äter sill och potäter,
stora och små med skalen på.

Nu är du mätt och glad,
skynda dig åstad,
och börja gno igen,
innan det blir kväll.

Mangårdsbyggnaden, har tidigare varit rödmålad.

Lite historia om vällingklockor
Vällingklocka

Litteratur
- Till minnet av VÄLLINGKLOCKAN av Gustaf Ewald
-Blå välling ~ sur sill, Mats Rehnberg. LTs förlag-Stockholm.

Berättelser
- Av Kerstin Persson (f. Kristensson, 1932) och uppvuxen på gården.