Milstenar och minnesstenar i Markaryds kommun

Milstenarna som är placerade utmed Kungsvägen, från sydligaste i Södra Århult och nordligaste i Tovhult, utmed Jennys väg är samtliga av gjutjärn. Dessa milstolpar är märkta med Gustav III:s monogram, ett årtal och initialerna HBY, vilket bör tyda på att de är tillverkade av formmakare och gjutare på Husebybruk. Milstolparna 1/2 och 1/4 är enklare och anger enbart uppgifter om vägsträcka. Milstenarna på de mindre genomfartsvägarna är i natursten och placerade på stensättningar. Det finns också med milstolpar utanför kommunen, från Hamneda, vägen mellan Delary och Hallaryd och minnessten från Emmaljunga och Vittsjö.

Hamneda. 1/4 mil. Placerad vid Hamneda gästgivaregård. Foto: 2021-03-18.

Traryd, Tovhult. 1 mil. Placerad mittemot f.d. Rasta, utmed Jennys väg, parallellt med gamla E4:an. Foto: 2021-01-21.

Traryd, Traryds Hembygdspark. 1/4 mil. Den har flyttats från den ursprungliga platsen vid Bergendahls på Vaktvägen. Stenen har också Carl XVI Gustafs namnteckning, från hans Eriksgata 1975, insatt i sockeln till milstolpen. Foto: 2021-01-14.

Hinneryd. 1/4 mil. Milsten utmed vägen Hinneryd-Groeryd. Foto: 2021-02-25.

Strömsnäsbruk. Lagastigsgatan, Solhäll. 1/2 mil. Var tidigare placerad vid Cykel-Ottos. Foto: 2021-01-21.

Strömsnäsbruk, Kylhult. 1/4 mil. Placerad mittemot vandrahemmet. Stenen har tidigare varit placerad vid Dalen, gränsen mellan byarna Bråna-Alandsköp. Stenen flyttades vid vägrättningen av Riksettan 1931-1932. Foto: 2021-01-15.

Gräsholma. Foto: 2021-03-13.

Alandsköp. 1 mil. Utmed gamla Kungsvägen, Ahlins vanning. Foto: 2021-01-05.

Sånna. Utmed gamla Kungsvägen. Den borttagna gjutjärnstavlan stals av en skrothandlare under andra världskriget. Platsen kallas Krämmarehålan eftersom kringresande krämmare träffades här och gjorde upp sina affärer. Ibland med våldsamheter, det berättas att vid ett sådant tillfälle drunknade en krämmare i en damm nedanför milstolpen. Foto: 2021-01-24.

Hualtet. 1/2 mil. Utmed gamla Kungsvägen, placerad i ett stengärde. Foto: 2021-01-05.

Anderslöv. 1/4 mil. Utmed Ola Mårtens väg, nära Sparbankshallen. Stod tidigare i en privat trädgård alldeles intill nuvarande placering. Foto: 2021-01-15.

Markaryd. 1 mil. Utmed Intäppevägen, Rävaspelet. Tavlan har flyttats vid flera tillfällen. Foto: 2021-01-14.

Södra Århult. 1/4 mil. Utmed gamla byvägen jämsides med väg 117. Foto: 2021-01-18.

Delary. 1/4 mil. Utmed vägen mellan Delary och Hallaryd. Foto: 2021-03-26.

Emmaljunga. 1/4 mil. Utmed Hultahusvägen. Hässleholms kommun. Foto:2021-02-26.

Emmaljunga. Länamärket, väg 117, gränsen mellan Skåne-Småland. Text på stenen: "År 1766. Konung Adolph Friedrichs Milde Regerings Det Femtonde Reses Detta Skille - Märke Emellan Christianstad Och Cronobergs Lähn Genom Friherre R:J: Olingen Landshöfdinge". Foto: 2021-02-26. 

Hulabäck. 1/4 mil. Placerad mellan järnvägskorsningen i Södra Århult och viadukten mot gamla E:an. Foto: 2021-01-22.

Hylte. Placerad mellan Berg och Sjöaryd. 1/2 mil. Foto: 2021-01-22.

Sjöhult. Placerad sydväst om Södra Århults Torv AB. 1/4 mil. Foto: 2021-01-22.

Skånes Fagerhult. Placerad mittemot Sparbanken. Detta är den ena av de två miltavlor, som tidigare stått vid gästgivargårdarna i Skånes Fagerhult. Efter att i nära 100 år förvarats på Fredriksdal, Helsingborg, återfördes stenarna år 1996 och upprestes i närheten av sin ursprungliga plats. Foto: 2021-01-22.

Ängabäck. 1/4 mil. Nedfarten till Skogön, Ängabäck. Foto: 2021-01-24.

Flässeryd. 1/4 mil. Utmed gamla Hallandsvägen mellan Flässeryd och Sjöaryd. Foto: 2021-01-24.

Hult. 1/4 mil. Foto: 2021-01-24.

Tannsjö Södra. 1/4 mil. Foto: 2021-01-21.

Tannsjö Norra. Placerad vid vägskälet Svenslund/Hjortsberga. Skylt borttagen, markeras numera med en spetsig sten Foto: 2021-01-23.

Snällsböke. 1/4 mil. Stenen är placerad i ett stengärde till vänster om vägen, om man kommer söderifrån. Foto: 2021-01-23.


Misterhult. Foto: 2021-03-19.


Misterhult. Foto: 2021-03-19.


Misterhult. Foto: 2021-03-19.


Karta från: Markaryds bygden, del 7. Våra milstolpar. Författare, Bo Hellström, Markaryd. Foto: 2021-01-17. Karta över milstolpar i Markaryds kommun.

Länsstenar och minnesmärkenLänsmärket i Sjöaryd. Foto: 2001-01-17.

Alandsköp. Vägmärket står invid Riksettan Axhult - Strömsnäsbruk. Flyttades 1931, i samband med vägombyggnad till den plats där den är idag. Stenen är rest någon gång mellan åren 1828-1850 och följande sägen är knuten till denna: Tidigt en morgon låg en död luffare utmed vägen vid Alandsköp, i hans ficka hittade man en lapp där det stod ”Wandringsman tänk på än dan”. På den tiden bodde där en storpamp till bonde på vars ägor den döde luffaren låg. Bonden lät hugga in texten på en kvarnsten: WAN: DRINGS = MAN: TÄNK: PÅ: DAN i kvarnstenen som ett minnesmärke över den döde luffaren. Stenar med samma tänkvärda inskription ha funnits i Sjöaryd och Gräsholma. Foto: 2021-01-15.


Strömsnäsbruk, vandrahemmet. Väghållningssten. Foto: 2021-01-15.


Strömsnäsbruk, vandrahemmet. Väghållningssten.  Foto: 2021-01-15.


Sjöaryd. Minnessten. Foto: 2021-01-17.


Sjöaryd. Minnessten. Foto: 2021-01-17.


Minnessten. Sjöaryd. Foto: 2021-01-22.


Minnessten. Sjöaryd. Foto: 2021-01-22.

  Minnessten. Fagerdala. Foto: 2021-01-06.


Minnessten. Vittsjö. Foto: 2021-02-26.


Minnessten Markaryds hembygdspark. Foto: 2021-03-04.

Foto: 2021-03-04.

Litteratur
Gränsbygden - Södra Sunnerbo i gången tid. 1949. Vägar i Södra Sunnerbo. Författare, Folke Svedenfors.
Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie. 1990. Milstolpar i Västra Göinge 2. Författare, Lennart Bergqvist.
Gränslandet. Sagor, sägner och historiska fakta från Markarydsbygden. 2019. Författare, Kickan Lindkvist, Anders Johansson och Charlotte Tayler.
Markaryds bygden del 1, 1991.  Länamärket. Författare, Stig Hallqvist.
Markaryds bygden, del 7, 1997. Våra milstolpar. Författare, Bo Hellström.
Markaryds bygden, del 16, 2007. Längs en gammal landsväg. Författare, Christer Ekstrand, Christer Jönsson och Gösta Svensson.
Markaryds bygden, del 20,  Ett stenmonument för freden...
Markaryds bygden, del 23. Vägsten i Mjäryd. Författare, Lennart Svensson.
Markaryds bygden, del 23. Kvarnen i Kvarnaholm. Författare, Mikael Rickhardsson.

Länkar
Milstenar i Halland
Milstenar i Kungsbacka
Karta över milstenar
Populärhistoria
Fornsök
Fornstenar
Husebybruk
Milstolpar i Jönköping
Milstolpar i Klippans kommun
Milstolpe i Skånes Fagerhult.
Milstenar på Öland
Karta över Milstenar i Markaryds kommun.  (Ej fullständig)

Postat 2021-04-29 11:52 | Läst 133 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Lietillverkning

På denna plats i Högaholma har legat en smedja där Lejon liarna tillverkades av Nils Persson Lejon. Liarna härdades i smedjan och slipades av "Slipa Harald" i Hallaryd. Platsen är märkt med en informationsskylt.

Grunden där smedjan har legat. Foto: 2021-03-05.

Grunden där smedjan har legat, sedd ovanifrån. Foto: 2021-03-12.


Informationsskylt. Foto: 2021-03-05.

Källan där vattnet togs till smedjan. Foto: 2021-03-12.

Lejonlie. Foto av Sven Nilsson, Älmhult. Foto: 2021-03-19.

Lejonlie. Foto: Sven Nilsson, Älmhult. Foto: 2021-03-19.

Utmed stigen där "Slägge-Johan" vandrade till sitt arbete i smedjan. Foto: 2021-03-12.

Utmed stigen där "Slägge-Johan" vandrade till sitt arbete i smedjan. Foto: 2021-03-18.

Utmed stigen där "Slägge-Johan" vandrade till sist arbete i smedjan. Foto: 2021-03-17.


Foto: 2021-03-17.

Grunden av torpet och rester av murstocken. Foto: 2021-03-18.

Rester av ladugården. Foto: 2021-03-17.

Odlingsrösen från de små åkerlapparna intill torpet. Foto: 2021-03-18.

Gammaldags påskliljor som är fotograferade på en annan plats. Foto: 2021-04-15.

Ljungdalens lieblad. Foto:2021-03-06.

Lieorv. Foto: 2021-03-06.

Lieorv. Foto: 2021-03-06.

Litteratur
Markarydsbygden, del 2, 1992. Före slåttermaskinen. Författare, Tage Jonasson, Halmstad.
Markarydsbygden, del 6, 1996. Att återskapa en slåtteräng. Författare, Ivar Hinnfors, Vänneböke.
Lien och dess marker. 1988. Författare, John Persson och Nils Östen Nilsson. LTs förlag.

Länkar
Lejon liar
Ullersäter liar
Kulturarv i Östergötland
Slåtter med lie, del 1
Slåtter med lie, del 2
Fatabure 1977

Postat 2021-04-29 11:51 | Läst 110 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Spelmans lid

Med en höjdskillnad på ca 60 meter är Spelmans lid  känt som brant och streterlig och ett slitigt passage. Ibland fick också passagerare hoppa av för att lätta på lasten för de dragande hästarna. Dessutom var det också väggrindar som fick öppnas och stängas av medhjälparen eller om någon passade på att stå som grindvakt. Vintertid var det släde och då var också grindarna öppna. Det var nog heller inte det lättaste att mötas på den smala vägen. Spelmans lid kallas också Elmebergsliden och ligger mellan Timsfors och Axhult. Enligt sägner satt en spelman, därav "nya" namnet Spelmans lid, och underhöll förbipasserande passagerare med dragspelsmusik? Spelmannen drev också ett härbärge tillsammans med sin fru, där passagerare kunde övernatta och äta sig mätta. Barnen fick hjälpa till att skjuta på tunga laster uppför liden. Man kunde även skifta häst mot en utvilad och utfodra sin egen. Det har också nämnts att villiga damer i bygden tjänade lite extra privat på efterfrågade tjänster.
Vägen var av hög rang, livligt trafikerad och upphöjd som Kungsväg under 1600-talet av Axel Oxenstierna. Skjutshåll fanns i Markaryd, Axhult Strömsnäsbruk och Traryd, där det gick bra att få vila ut sina hästar och även byta till en ny. Emellanåt var det problem att få tag på både kuskar och utvilade lediga hästar. Traktens bönder fick ibland kallas in med viss skyldighet och erbjuda sina hästar och vagnar. Det var en till två mil mellan skjutshållen och oftast låg det också ett gästgiveri intill, där det gick att få mat och hyra in sig. Det låg några hus utmed liden, Sigurds, byggår 1868 och Torsberg, byggår 1864, nya huset är byggt 1936 och mittemot ett torp Håkna-Johansa, som var bebott under åren 1871-1875 och "Agustas" byggår 1912, huset revs under hösten 2020. Dessa boende har säkert fått vara med om en hel del episoder under årens lopp. Väster om liden fanns också en offerkälla som övervakades bl.a. av spelmannens barn som hade bra koll på läget. Ovanför källan växte också en stor och pampig bok som kallades Uggleträdet. Från källan finns fynd av mynt som är bevarade och det har även påträffats kritpipor. Själva källans exakta plats är svår att hitta idag.  Det finns också en källa mellan järnvägen och där gamla vägen ansluter till den nya vägsträckan. Denna källa har använts under senare tid när gårdsbrunnar har sinat under varma somrar. Offerkällorna var under uppsikt och övervakades bl.a. av spelmannens barn. Vägsträckan har byggts om ett par gånger, vid järnvägens tillkomst 1897 mellan Markaryd och Strömsnäsbruk och ombyggnader av E4:an 1964 och 2005. Rikstelefon kabeln går också utmed liden, nedgrävdes under 1950-talet. Backen har också varit en attraktiv plats för skidåkning och masonitåkning, nutida pulkaåkning.

Citat från Gränsbygden av Folke Svedenfors, 1949. Sidan 148.
"Elmebergsliden som är krokig och brant samt streterlig, dessa sednare belägne på bokeskogen Hualtet, som börjar vid Sånna södra gärdesgrind"

En historia
Min farbror Sjunne Andréasson berättar om en kusk som hade med en medhjäpare som stammade, vid en transport ville han påpeka att en kappsäck var kvarglömd i Markaryd, kusken stötte på honom och sa att han skulle hålla tyst flera gånger, (kusken skämdes, inför sin passagerare) till sist fick medhjälparen iallafall fram  att "ka, ka, ka, kappsäcken blev likaväl kvar i Markaryd".

Tack!
Ett stort tack till Anders Andersson, Kerstin Augustsson, Erik Gustavsson och Göran Thorvaldsson för intressanta och givande samtal. 

Gamla vägsträckningen av Spelmans lid, där spelmannen Johannes Svensson spelade för passagerare.

Gamla vägsträckningen av Spelmans lid.

Platsen där skjutshållet har legat och där spelmannen Johannes Svensson också bodde med hustru och barn. Foto: 2021-01-25.

Området väster om vägen där offerkälla har legat. Foto: 2021-01-25.

Odlingsröse i bokbacken ovanför offerkällan. Här stod också en stor bok som kallades "Uggleträdet". Foto: 2021-01-25.

Fornåkern. Foto: 2021-01-23.

Spelmans lid.

Spelmans lid i vinterskrud. Foto: 2021-01-14.

Spelmansbäcken. Foto: 2021-01-23.

Spelmansbäcken. Foto: 2021-01-14.

Torsberg. Byggår 1936. Det ligger högst upp på krönet av Spelmans lid.  Foto: 2021-01-30.

Mittemot Torsberg har torpet Håkna-Johansa legat. Foto: 2021-01-30.

Här låg "Agustas" som revs under hösten 2020, byggdes 1912. Foto: 2021-01-30.

Nya uppfarten från Riksettan till  Spelmans lid. Foto: 2021-01-14.

Vägmärke för Riksettan. Foto: 2021-01-15.


Spelmansliden har också belönats med en egen busshållplats. Foto: 2021-01-14.

Foto: 2021-03-18.

Gästgivaregården i Hamneda. Foto: 2021-03-18

Gästgivaregård i Axhult. Foto: 2021-01-22.

Anslag vid Gästgivaregården. Foto: 2021-01-22.

Gästgivaregård i Axhult. Foto: 2021-03-18.

Utefter Hualtsvägen ligger också en av Markaryds kommuns högsta punkt, med 168,8 meter över havet.  

Nedanför höjden ligger "Fempricken", där byarna Sånna, Exhult, Misterhult och Markaryd mötas Den femte skall visst vara Kungsvägen. 


Karta över Hualtet. Ritad av Nils Gunnar Nilsson, Markaryd.  Foto: 2021-01-31.

Länkar
Skåne-Smålands Järnväg
Gästgiveri
Skjutssystemet i Sverige: Hjultrafik. Poulärhistoria
Hamneda gästgiveri
Turistväg Riksettan
Kritpipa
Fornåker

Litteratur
Om skjutsväsendet i Sverige. Författare, Ernst Moritz Arndt. Bokgillet, Uppsala 1963.
Göinge Hembygdsförening Årsbok 1975. Våldgästning och gästgiverier. Författare, N. Elowsson.Hualtet - Torp och Hemman.
Torpinventering 1982. Studiecirkel, sammanställd av Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 1. Axhult blev kännt genom sina pensionat. Författare, b.l.a. Margareta Sellbjer och Erik Gustavsson,
Markaryds bygden, del 3. Lagastigen. Författare, Gunnar Rönnberg, Strömsnäsbruk.
Markaryds bygden, del 3. Hualtet- Huvhultet. Författare, Nils-Gunnar Nilsson, Markaryd.
Markaryds bygden, del 19. Skjutshållningen i Markaryd. Författare, Rolf Nilsson, Markaryd.
Gränsbygden - Södra Sunnerbo i gången tid, del 1. Vägar i södra Sunnerbo, sid 145. 1949. Författare, Folke Svedenfors.
En bok om Traryd-Hinneryd, 1973, sid 37. Författare, Valter Elgeskog.
Boken om Sunnerbo. Ljungby, 1926. Författare, Ljung Granskog, Wild Ödeskog.

Kartor
Ekonomisk karta

Postat 2021-01-19 16:28 | Läst 446 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Odlingsrösen

1800-talets omisskännliga åkerrösen, uppbyggda av olikstora grövre block konstfullt kall murade mot höjden för att inte i onödan stjäla odlingsyta. De allra första odlingsrösen kom alltid att vila på ett lager kol från svedjemarkerna.

Postat 2020-08-27 21:49 | Läst 1093 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Gamla lås och beslag

Kammarlås. 

Nyckel till kammarlås.

Nyckelskylt till kammarlås.

Handsmitt handtag.

Dörrhandtag.

Skåpsregel. Klassik funkisbeslag som även kallas (elefant) snabelbeslag eller tickabeslag. Vanlig åren 1935-1960.

Klädhängare.

Fönsterbeslag.

Handsmidd hasp.

Handsmidd hasp.

Handsmidda haspar. 

Låsbeslag till vagnsflak,  tillverkad av en smed från Knäred.

Gångjärn till vagnsflak.

Detalj till gångjärn.

Näfvekvarns styckebruk är ett gjuterie som anlades under 1600-talet i Nävekvarn i Södermanslän. Den första masugnen byggdes 1623. Till att börja med bestod tillverkningen främst av kanoner. Behovet var stort, bland annat på grund av 30-åriga kriget, vilket innebar att bruket utvecklades snabbt. Från mitten av av 1800-talet är de mest kända produkterna gjutjärnspisar och konstgjutsgods i gjutjärn. Bruket lades ner 2010.

Näfveqvarn

Lock till vattenbehållare på vedspis.

Handsmitt gångjärn. 

Hasp till ladugårdsdörr.


Hasp till ladugårdsdörr.

Dymling. 

Handsmidda spikar.

Postat 2020-08-27 21:47 | Läst 1016 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 3 ... 6 Nästa