Fullmåne

Fullmåne över Exhult. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Jorden roterar kring sin egen axel på ett dygn, 24 timmar och runt solen på ett år, 365 dygn. Månen roterar kring sin egen axel på en månad, 29,5 dygn och runt jorden på samma tid. Månens och solens dragningskraft gör att havsnivån varierar under dygnet, så kallat tidvatten. Tidvatten beror på att månen och jorden rör sig i förhållande till varandra och solen. När vattennivån är som lägst kallas det för ebb, och när vattnet är som högst för flod.
Månen har en diameter som är ungefär en fjärdedel av jordens, om jorden var lika stor som en basketboll skulle månen vara som en tennisboll, cirka sju meter bort.
Ett tidvatten exempel är Bristol-kanalen mellan Wales och England, där tidvattnet kan bli 15 meter. I Östersjön finns det knappt något tidvatten alls, eftersom sunden är väldigt smala. Vattnet hinner helt enkelt inte flöda in och ut.
Fullmånen är inte bara bra att hålla koll på årets tolv månader, den är också kantad av mystik och folktro. Att varulvar väcks till liv under fullmånens ljus ju allmänt känt!

Postat 2025-08-07 17:08 | Läst 631 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Jordkällare

En jordkällare är en fristående källarbyggnad som är helt eller delvis nedgrävd i marken, ofta i en sluttning mot norr. Förr användes jordkällare främst i hushållen för att förvara och lagra livsmedel färska under vintern samt sommartid mest till att förvara konserver, saft och färdiglagad mat och kyla mjölkprodukter och mycket annat på ett traditionellt och klimatsmart sätt. De äldsta kända jordkällarna kan dateras till mitten av 1700-talet. På 1820-talet tog byggandet av jordkällare fart, först och främst för förvaring av potatis. Många jordkällare har numera övergivits och har därför rasat, även om det finns en del som underhållits av kulturella eller nostalgiska skäl. Genom att jorden bildar ett isolerande skikt håller en jordkällare alltid en betydligt lägre temperatur än omgivande luft sommartid och är frostfri på vintern.
En hög luftfuktighet, 90 – 95% hindrar uttorkning och ökar lagringnstiden. Fuktigheten är den rätta om man ser vattendroppar i taket.
Rotsaker, frukt, saft och sylt förvarar du bäst vid temperaturer strax över noll. Potatisen kräver dock minst + 4 grader.
Föregångaren till jordkällaren var stukan som bestod av en grop i marken där man förvarade exempelvis rovor. Gropen täcktes sedan av ett isolerande skikt, exempelvis slanor, jord och torrt gräs.

Tannsjö. 2021-01-23. Lars-Erik Andréasson.

Tuthult. 2023-03-30. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Knäred. Vid kvarnen i Knäred. 2021-03-10. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Vippentorpet, Knäred. 2022-08-11. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Exhult. 2025-07-03.

Hualtet. 2023-02-24. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Hult. 2023-02-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Tannsjö. 2023-02-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Ryd. 2023-07-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Hjortsberga. 2025-02-09. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Ryd. 2024-10-05. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Bösalt. 2024-08-15. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Såganäs. 2024-09-03. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Beterås. 2024-07-28. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Sånna. Intill kvarndammen. 2021-03- 21. Foto. Lars-Erik Andréasson.

Stenlo. 2021-03-24. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Kvinnhult. 2022-10-12. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Luhrpasset. Strömsnäsbruk. 2021-04-25. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Svenstad, Båstad. Foto: 2023-09-23. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Krampamåla. 2024-07-21. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Jordkällare
Byggnadsvårdsföreningen
Wikipedia
Stuka

Postat 2025-08-07 17:07 | Läst 542 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Anna Rydstedt - Ventlinge

Anna Rydstedt föddes 1928 i Ventlinge på södra Öland, där hon växte upp på en bondgård. Hon kom till Lund för att studera och tog en filosofie magister examen, men
framför allt debuterade hon som poet. Anna ingick i den så kallade Lundaskolan.
Från 1955 yrkesarbetade hon som folkskolelärare, och var från 1966 bosatt i Stockholm. Här bodde hon till sin död 4 juli 1994, men släppte aldrig kontakten med Öland, där hon övertog sitt barndomshem som sommarboende.
Anna Rydstedt är begravd på Ventlinge kyrkogård, nära födelsehemmet.
Den 4 juli varje år är det sommarmöte i Ventlinge, med föreläsningar, konst, mingel och årsmöte i Annas skrivarstuga, arrangerat av Anna Rydstedt-sällskapet.

Anna Rydstedts föräldrahem i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Järngrinden till Anna Rydstedts föräldrahem. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Anna Rydstedt skrivarstuga och flyttblocket "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Trägrinden vid skrivarstugan. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Flyttblocket vid skrivarstugan, som Anna kallade "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Flyttblocket. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Anna Rydstedts dikt "Som strån". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Väderkvarnen i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-05.

Vägvisare. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Litterära rastplatsen vid Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Rest sten vid Ventlinge strand, Maren. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

En övergiven båt, Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge strand. Fossiler som är flera miljoner år gamla. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-03.

Theo Janssons skulptur "Anna i världen". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Collage i trä, av Linnéa Holmberg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Strandvägen till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Fasadvägg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Vägvisare till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Utmed strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. Foto: 2023-10-04.

Anna bodde nära Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Familjen Rydstedts gravsten, Ventlinge kyrkogård. Foto: Lars- Erik Andréasson. 2021-10-06.

Sockensten i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-06-02.

________________________________________________________________________________________

Dikter av Anna Rydstedt

Bedömning
Man ser inte genast skillnad
på småsten och gråsparvar
i den nysådda, svarta åkern.

Några flyger och sätter sig i nypontörnet
- de är gråsparvar.

Andra blir kvar och trippar i åkern
- de är gråsparvar.

Andra återigen ligger stilla kvar i åkern
- de är troligen stenar.

Hästen
Gråt inte, lilla hästen min.
Det skall bli bra.
Det skall bli bra,
när vi kommer till de lugna lunder.

Lilla hästen sova nu.
Lilla hästen vila sig
med ett täcke över sig i den svarta natten.
Kära hästen,
vatten finns och mat finns
för en liten häst,
bröd och socker likaså,
innan Ångest stiger över landen.

Lilla hästen min,
i kriget skall du aldrig ut,
till Polen blir du aldrig såld.
Där det kan bli krig,
dit blir du aldrig såld.

Svalor finns ännu
Dagen kortas.
Natten länges.

Askarna andas
i kvällens frid.

I ett kvällsrosa
skimmer drar solen bort
genom världen.

Svalor finns ännu
i åtta ljuset.

Trädtoppar bröstar sig,
fulla av fåglar,
mot himmelens sky.

Koltrasten
Koltrasten guppar i gruset,
pickar på gräsmattan,
flöjtar in kvällen:

Jag sjunger,
att min näbb är gul som månemässing,
att min dräkt är svart som nattvadmal.

Jag längtar sol,
men min näbb pickar
tung jord i natt.

Lökvår
I såningsdagarna drömde lökfröet
om den gula solen.
Och solen älskade den gröna sommaren och fingrade
redan hennes vårliv.
Tunga hängde i regnbågen
de violetta ekona från traktorerna,
där bönderna sutto hukande i våta skinnjackor
och äro mörka ägg ur knutna fingrar.

Länkar
Anna Rydstedt-sällskapet

Postat 2025-08-07 16:34 | Läst 408 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Loshults handelsbod

Handelsboden är den sista existerande handelsboden i kyrkobyn, Loshult. Byggnaden är från 1850 och där det idag bakas surdegsbröd och bullar av finaste kvalitet.
Den göingska orten präglas av 1600-talets snapphanetid där Loshultskuppen (1676) ägde rum under det Skånska kriget, då göingska bönder tillsammans med några danska ryttare lyckades överfalla och stjäla en stor del av en svensk militär penningtransport.
En stor brand utbröt tisdagen den 12 juli 1921 som kom att bli en av landets värsta skogsbränder. Det var ett tåg på sträckan Kristianstad-Älmhult som antände banvallen strax söder om Loshults station.

Handelsboden. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Gatulivet utanför handelsboden. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Viloträdet. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Butiken. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Butik och samlingssal.Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Trägolv. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Gästbok. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-01.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Loshults kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-01.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-01.

Litteratur
Folkliv i Gränsbygden. Thore Brogårdh. 1969.

Länkar
Olivias Grönsaker
Loshultsbranden
Svenska Numismatiska Förening
Loshultskuppen
Loshults handelsbod
Loshults kyrka
Loshults hembygdsförening

Postat 2025-08-01 00:00 | Läst 156 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Hembygdsgårdar i Markaryds kommun

I hembygdsgården förvaras bruksföremål och dokumentation från äldre tider och är oftast tidstypiskt möblerade. Här samlas också uppgifter och berättelser om bygden i gångna tider och hur folk levde. I anslutning till hembygdsgårdarna ordnas traditionsenliga och säsongsbundna arrengemang. Vid dessa tillfällen brukar byggnaderna öppnas upp för allmän beskådning, där berättelserna "sitter i väggarna" och där också prylar och ting berättar om bygdens historia.
I Markaryds kommun finns fyra hembygdsgårdar att beskåda, Markaryd, Vivljunga, Strömsnäsbruk och Traryd.

Markaryd. Byggnaden är från 1700-talet och tidigare ett soldatboställe i Ekön i Hinneryd, förvärvades 1923 och kom till Hembygdsparken 1924. Föreningen bildades 1922. I parken fanns tidigare ett ånglok från 1915 som tidigare trafikerade Skåne - Smålands järnväg.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-04.

Vivljunga. Smålands - Karlssons (1863-1944) stuga med anor från 1700-talet, stugan kommer ursprungligen från Stockhult i Hinneryds socken. Skänktes till Hembygdsföreningen 1967 och kom till sin nuvarande plats 1968.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-02.

Strömsnäsbruk. Ryggåsstugan, "Granet" är från slutet från 1700-talet och ursprungligen från Hinneryd. Förvärvades till Hembygdsparken 1968.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-07.

Traryd. Huset låg ursprungligen utmed gamla riksvägen- kungsvägen, ca 1 km söder om Traryds kyrka, vid ett gammalt vaktställe ifrån ofredstiderna på 1500 -1600-talet. Det byggdes omkring år 1750, och hette då Sköndal, men är mera känt som Vakten. Huset skänktes av Traryds köping år 1962, till Traheryds hembygdsförening.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-09.

Traryd. Finingången till hembygdsstugan "Vakten". Namnet "Vakten" hänger samman med med att den ursprungligen legat invid den
gamla danska gränsen där det det tidigare funnits tullvaktstuga och knektar.
Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-07-09.

Bonusbild, en gammal vacker dörr från Hallaryd. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025.03-03.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2025-08-16.

Litteratur
Hembygdsgårdar i Kronobergs län. Kronobergsboken 1986.
Markarydsbygden, del 8. 1998. Hinneryd-Beskrivning av bygden. Sven-Erik Svantesson.