Aspens fyra årstider

Bilder på en asp i Exhult utmed gamla E4:an, under fyra årstider, vår, sommar, höst och vinter. Aspen markerar årstiderna på ett alldeles särskilt sätt.

"En asp (Populus tremula) som står där bland andra träd vid vägen tilldrar sig alltid uppmärksamhet, är avvikande likt en människa som skallra tänder bland de lugna och trygga… Står där som varnare och siare, talar med hundratusen lövtungor, som liknar nödmynt av underhaltig grön metall, tills hösten gör dem blekt kattguld. Aspen är lättrördare än till och med vatten, fångar vindens omärkligaste andetag".
Text:  Arthur Lundkvist.

Vår. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-03-26.

Sommar. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-06-05.

Höst. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2020-10-23.

Vinter. Foto: Lars-Erik Andréasson.  2021-01-28.

Vällingklockan i Exhult

Vällingklockan i Exhult är inköpt av Ellen Kristensson (1897-1986), vid en auktion i Marklunda, Osby på 1940-talet. Klockan är från medeltiden och lär vara märkt med ett skotthål, ett minne från krigen mot danskarna.
En vällingklocka är en klocka på en större gård som användes för att sammankalla gårdsfolket till måltider eller signalera arbetspassens start och slut. 
Klockan blev främst en fasadsmyckning mot byvägen, och användes på sin tid att meddela ett viktigt telefonsamtal till Ellens make Rickard Kristensson (1895-1979) när han arbetade ute på mossen med torvbrytning och vid sammankomster, bl.a. vid ett skoljubileum och vid nyår att ringa in det nya året. Under torvsäsongen bodde arbetarna på gården i rum som var placerade utmed en lång korridor. 
Klockhuset byggdes av timmerman Oskar Jonsson (1883-1947) och har under årens lopp underhållits föredömligt.
Teleledningen fick man själv bygga 1942 med egna stolpar och blanktrådar ner till Timsfors, där de kopplades till det befintliga telenätet till stationen i Markaryd. Numret var 14 och det var en av de första telefonerna i byn. Ibland hände det att linjen bröts, vanligen var det trådarna som låg ihop, oftast i samband med blåst och nerfällda träd på linjen och vid åska. När trådarna låg ihop var det lätt att dela på trådarna med en slana och felet var åtgärdat för denna gång.
Rickard Kristensson (1895-1979) var också tidig med bil i byn och även grannen Arvid Svensson (1913-1965).  

Några vällingramsor
Blå välling och sur sill,
kasta hackan och spring hem.

Klocka ringer, folket springer
hem och äter sill och potäter,
stora och små med skalen på.

Nu är du mätt och glad,
skynda dig åstad,
och börja gno igen,
innan det blir kväll.

Mangårdsbyggnaden, har tidigare varit rödmålad.

Lite historia om vällingklockor
Vällingklocka

Litteratur
- Till minnet av VÄLLINGKLOCKAN av Gustaf Ewald
-Blå välling ~ sur sill, Mats Rehnberg. LTs förlag-Stockholm.

Berättelser
- Av Kerstin Persson (f. Kristensson, 1932) och uppvuxen på gården. 

Fullmåne

Fullmåne över Exhult. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Jorden roterar kring sin egen axel på ett dygn, 24 timmar och runt solen på ett år, 365 dygn. Månen roterar kring sin egen axel på en månad, 29,5 dygn och runt jorden på samma tid. Månens och solens dragningskraft gör att havsnivån varierar under dygnet, så kallat tidvatten. Tidvatten beror på att månen och jorden rör sig i förhållande till varandra och solen. När vattennivån är som lägst kallas det för ebb, och när vattnet är som högst för flod.
Månen har en diameter som är ungefär en fjärdedel av jordens, om jorden var lika stor som en basketboll skulle månen vara som en tennisboll, cirka sju meter bort.
Ett tidvatten exempel är Bristol-kanalen mellan Wales och England, där tidvattnet kan bli 15 meter. I Östersjön finns det knappt något tidvatten alls, eftersom sunden är väldigt smala. Vattnet hinner helt enkelt inte flöda in och ut.
Fullmånen är inte bara bra att hålla koll på årets tolv månader, den är också kantad av mystik och folktro. Att varulvar väcks till liv under fullmånens ljus ju allmänt känt!

Jordkällare

En jordkällare är en fristående källarbyggnad som är helt eller delvis nedgrävd i marken, ofta i en sluttning mot norr. Förr användes jordkällare främst i hushållen för att förvara och lagra livsmedel färska under vintern samt sommartid mest till att förvara konserver, saft och färdiglagad mat och kyla mjölkprodukter och mycket annat på ett traditionellt och klimatsmart sätt. De äldsta kända jordkällarna kan dateras till mitten av 1700-talet. På 1820-talet tog byggandet av jordkällare fart, först och främst för förvaring av potatis. Många jordkällare har numera övergivits och har därför rasat, även om det finns en del som underhållits av kulturella eller nostalgiska skäl. Genom att jorden bildar ett isolerande skikt håller en jordkällare alltid en betydligt lägre temperatur än omgivande luft sommartid och är frostfri på vintern.
En hög luftfuktighet, 90 – 95% hindrar uttorkning och ökar lagringnstiden. Fuktigheten är den rätta om man ser vattendroppar i taket.
Rotsaker, frukt, saft och sylt förvarar du bäst vid temperaturer strax över noll. Potatisen kräver dock minst + 4 grader.
Föregångaren till jordkällaren var stukan som bestod av en grop i marken där man förvarade exempelvis rovor. Gropen täcktes sedan av ett isolerande skikt, exempelvis slanor, jord och torrt gräs.

Tannsjö. 2021-01-23. Lars-Erik Andréasson.

Tuthult. 2023-03-30. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Knäred. Vid kvarnen i Knäred. 2021-03-10. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Vippentorpet, Knäred. 2022-08-11. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Exhult. 2025-07-03.

Hualtet. 2023-02-24. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Hult. 2023-02-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Tannsjö. 2023-02-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Ryd. 2023-07-22. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Hjortsberga. 2025-02-09. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Ryd. 2024-10-05. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Bösalt. 2024-08-15. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Såganäs. 2024-09-03. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Beterås. 2024-07-28. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Sånna. Intill kvarndammen. 2021-03- 21. Foto. Lars-Erik Andréasson.

Stenlo. 2021-03-24. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Kvinnhult. 2022-10-12. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Luhrpasset. Strömsnäsbruk. 2021-04-25. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Svenstad, Båstad. Foto: 2023-09-23. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Krampamåla. 2024-07-21. Foto: Lars-Erik Andréasson.

Jordkällare
Byggnadsvårdsföreningen
Wikipedia
Stuka

Anna Rydstedt - Ventlinge

Anna Rydstedt föddes 1928 i Ventlinge på södra Öland, där hon växte upp på en bondgård. Hon kom till Lund för att studera och tog en filosofie magister examen, men
framför allt debuterade hon som poet. Anna ingick i den så kallade Lundaskolan.
Från 1955 yrkesarbetade hon som folkskolelärare, och var från 1966 bosatt i Stockholm. Här bodde hon till sin död 4 juli 1994, men släppte aldrig kontakten med Öland, där hon övertog sitt barndomshem som sommarboende.
Anna Rydstedt är begravd på Ventlinge kyrkogård, nära födelsehemmet.
Den 4 juli varje år är det sommarmöte i Ventlinge, med föreläsningar, konst, mingel och årsmöte i Annas skrivarstuga, arrangerat av Anna Rydstedt-sällskapet. 

Anna Rydstedts föräldrahem i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Järngrinden till Anna Rydstedts föräldrahem. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Anna Rydstedt skrivarstuga och flyttblocket "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Trägrinden vid skrivarstugan. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Flyttblocket vid skrivarstugan, som Anna kallade "världens utsiktspunkt". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Flyttblocket. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Anna Rydstedts dikt "Som strån". Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Väderkvarnen i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-05.

Vägvisare. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Litterära rastplatsen vid Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Rest sten vid Ventlinge strand, Maren. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

En övergiven båt, Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge strand. Fossiler som är flera miljoner år gamla. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-03.

Theo Janssons skulptur "Anna i världen".  Foto: Lars-Erik Andréasson.  2021-10-06.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Collage i trä, av Linnéa Holmberg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.


Anslagstavla vid Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Strandvägen till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Fasadvägg. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02.

Vägvisare till Ventlinge strand. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Utmed Strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.


Utmed strandvägen. Foto: Lars-Erik Andréasson. Foto: 2023-10-04.

Anna bodde nära Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-10-06.

Ventlinge kyrka. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-02. 

Familjen Rydstedts gravsten, Ventlinge kyrkogård. Foto: Lars- Erik Andréasson. 2021-10-06.

Sockensten i Ventlinge. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-06-02.

________________________________________________________________________________________

Dikter av Anna Rydstedt

Bedömning
Man ser inte genast skillnad
på småsten och gråsparvar
i den nysådda, svarta åkern.

Några flyger och sätter sig i nypontörnet
- de är gråsparvar.

Andra blir kvar och trippar i åkern
- de är gråsparvar.

Andra återigen ligger stilla kvar i åkern
- de är troligen stenar.

Hästen
Gråt inte, lilla hästen min.
Det skall bli bra.
Det skall bli bra,
när vi kommer till de lugna lunder.

Lilla hästen sova nu.
Lilla hästen vila sig
med ett täcke över sig i den svarta natten.
Kära hästen,
vatten finns och mat finns 
för en liten häst,
bröd och socker likaså,
innan Ångest stiger över landen.

Lilla hästen min,
i kriget skall du aldrig ut,
till Polen blir du aldrig såld.
Där det kan bli krig,
dit blir du aldrig såld.

Svalor finns ännu
Dagen kortas.
Natten länges.

Askarna andas
i kvällens frid.

I ett kvällsrosa
skimmer drar solen bort
genom världen.

Svalor finns ännu
i åtta ljuset.

Trädtoppar bröstar sig,
fulla av fåglar,
mot himmelens sky.

Koltrasten
Koltrasten guppar i gruset,
pickar på gräsmattan,
flöjtar in kvällen:

Jag sjunger,
att min näbb är gul som månemässing,
att min dräkt är svart som nattvadmal.

Jag längtar sol,
men min näbb pickar
tung jord i natt.

Lökvår
I såningsdagarna drömde lökfröet
om den gula solen.
Och solen älskade den gröna sommaren och fingrade
redan hennes vårliv.
Tunga hängde i regnbågen
de violetta ekona från traktorerna,
där bönderna sutto hukande i våta skinnjackor 
och äro mörka ägg ur knutna fingrar.

Länkar
Anna Rydstedt-sällskapet