Skogen och Krogen

Man brukar säga att det bästa med Malmö är att det ligger nära Köpenhamn. Hur mycket det än bär mig emot att säga det så ligger det en viss sanning i det. 
Jag älskar Malmö, men ibland är det fint att komma till storstan. Förra helgen blev vi trötta på vardagen och bestämde oss för att blanda "skogen och krogen" lite med varandra. Vi tog på oss våra bästa skor och tog tåget till Kastrup. Därifrån gick vi längs Amager Strand till Christiania, vilket blir ca 1 mil. Stormkötet var med och vi var hurtiga första halvan av dagen. Sedan avslutade vi dagen med en öl på en rökig bodega och tog Öresundståget hem. 

Smyger in lite bilder från Pildamsparken också så att Malmö inte skall bli avis.

Hav istället för skog

Jag växte upp i Halland, och bodde 10 år i Göteborg. Hela tiden med närhet till Skogen. Skogen var många gånger min plats att vända mig till när jag sökte ro och återhamtning. Men sedan 16 år bor jag i Malmö, och här är närheten till Skogen inte alls densamma. Det tog väldigt lång tid innan jag lärde mig uppskatta naturen här på samma sätt som jag upplevde skogen något längre norrut. Men den som söker den finner. Havet ligger alltid nära, och för mig är havet någon slags vildmark i sig. Och det ger mig ro.

"Ta med kameran!" och "Vad tittar du på!?"

Inspirationen den senaste månaden till att fotografera har varit rekordlåg. En kombination av ihärdig kyla, en hel del jobb, fixande med en lägenhet vi skall lägga upp till försäljning, och örti husvisningar, har bidragit. 

Men i vanliga fall brukar fotografering vara en ventil för mig i sådana lägen. Ett sätt att komma ut, gå långsammare, och fokusera på någonting helt annat.
Så vad var det för skillnad nu? Jag vet faktiskt inte. 

Men jag kom att tänka på en video jag såg för ett tag sedan på youtube där en fotograf pratade om att vi alla hamnar där någon gång. Att man helt enkelt inte har lust att fotografera. Han hade två tips att tänka på. Det första var "ta med kameran". Han tryckte på behovet att ta bort bariären mot att fotografera. Med det sagt så MÅSTE man inte fota bara för att kameran är med, men barriäeren skall inte finnas där. Det andra han tryckte på var att fråga sig själv "Vad tittar du på?". Vanligtvis så blir man ju intresserad av en mängd olika saker under en vanlig dag. Man gillar en skugga, man ser en färg som sticker ut, det ryker snyggt från kaffekoppen. Det kan vara vad som. 

Så, kameran har fått åka med. Jag har börjat fundera på vad jag tittar på igen, och våren är på gång. Så nu hoppas jag på att fotograferandet kommer av sig självt snart igen.

Uppsamling 2025

Jag trodde att familjen redan haft årets influensa. Men icke! Senaste veckorna har var och en varit dunderf-förkylda till och från. 
Så det har inte blivit mycket fotande alls. Men lite! Och några ideer kring någon bildserie om människans påverkan på naturen har börjat växa fram. 

Krasslig - Dokumentärer - Och korta promenader

Veckan som gick var jag lite krasslig och fick sjuka mig någon dag från jobbet. 
Hade inte mycket ork till att göra annat än att ligga på sofflocket och glo på tv. 

Bland annat två foto-dokumentäerer av olika sort. Båda var toppen, och intressanta på olika sätt. 

SVT Play: "Jag är Martin Parr"

Netflix: "Fotografen - Vem tog vietnamkrigets mest kända bild"

Och så några bilder tagna i veckan i närområdet.