Med säckpipa till Nordkap

En av fördelarna med att var stugvärd i STF fjällstugor är alla intressanta människor man träffar. Det blir ofta berikande samtal och möten, och en del personer sticker verkligen ut från mängden. Så var fallet ett tyskt par som passerade Skedbrostugan i början av augusti 2017 på sin väg norrut.

De hade börjat sin vandring den 25 mars 2017 i Varberg, och deras mål är Nordkap. Hela sträckan ska tillryggaläggas till fots. Expeditionen är välplanerad och inleddes med en fest för släkt, grannar och vänner, som hjälper till med att se om deras hus, ta hand om post och trädgård mm.

De använder sig helt av de vandringsleder som går genom skog och natur i hela vårt land, och har gjort upp sin färdplan med hjälp av de beskrivningar som finns. Tyvärr är beskrivningarna inaktuella vad gäller till exempel kallkällor och vattentag. Den låga grundvattennivån har gjort att många källor är uttorkade. Vissa dagar i början av turen var man helt utan vatten, så det blev till att bära med sig dagsbehovet.

När vintern kommer gör de en paus i vandringen. De tänker hyra en naturnära liten stuga och ägna tiden åt att gå kurser och lära sig svenska. När våren kommer drar de åter ut på stigarna.

Och hur kommer säckpipan in i bilden? Jo, för 2,5 år sedan gick Wolfgang en kurs i säckpipespel. Han blev helt fascinerad av detta instrument och trakterar nu en säckpipa av medeltida modell. Alla dagar avslutas med en rofylld musikstund ute i naturen och på repertoaren står svensk och tysk folkmusik. Trots att instrumentet väger 2,5 kg kan han inte undvara sina musikstunder, så säckpipan måste bara vara med på vandringen.

Sommaren efter fick jag höra från andra stugvärdar att deras plan hade funkat och de var på väg söderut.

När kungen kom till stan

Den nye kungen, Gustav VI Adolf gav sig ut på eriksgator för att lära känna sitt folk, och för att det skulle lära känna honom. 1952 var det Sundsvalls tur. Det var ett evenemang som måste förevigas. Kameran var en gammal 6x9 bälgkamera med ljusstyrka f:6,3 och besvärlig att hantera, speciellt i liggande format. med en pytteliten briljantsökare och kameran i midjehöjd var det svårt att komma åt avtryckaren. Exponeringstiden blev ofta så lång som 1/25 sek. Drog man inte ut bälgen helt, hamnade skärpan bortom oändligheten och där är det sällan motivet finns.

När jag kom ner till torget var där massor med folk, men längst fram var det nästan tomt. Jag ställde mig bredvid några gubbar som stod där. Jag kostade på mig hela tre exponeringar, för det är inte ofta man får fota en kung. innan jag var klar kom det en gubbe med kamera och en stor väska över axeln. Han ville ha bort mig därifrån, men jag stod kvar och fortsatte mitt viktiga arbete.

Pappa berättade sen att när han kom till torget för att titta på det hela så stod stadens mottagningskomitté högtidligt uppradad framför kungen, och längst till vänster i raden stod jag.

Hur det började

Jag har sedan många år följt med vad som händer på fotosidan, och främst varit aktiv i forumet samt skickat lite bilder till tävlingarna. Jag har hela tiden följt bloggarna med stort intresse, men inte vågat mig på att kommentera eller skriva något eget, men nu ska jag försöka ändra på det.

Det var så här fotointresset väcktes. Jag var cirka 8 år, det var sommar och pappa skulle ladda kameran. En Kodak bälgkamera 6x9. Efter en halvtimmes fruktlösa försök konstaterade han att kameran var trasig. Min pappa var inte så teknisk av sig, så jag adopterade kameran och gick till Fotocentralen där FotoLasse hjälpte mig att ladda den med en rulle Gevapan 30. FotoLasse blev sedan min främste mentor och jag har honom att tacka för mycket. Han visade mig också hur man skulle ställa in bländare och tid. De första försöken gjordes på midsommarafton, och så här blev det.

Nya tag 5. Hushållssoda 8 g, C-vitamin 5 g, jodsalt 5 g och Gevalia mellanrost 20 g.

Utgången Eastman 5224 ISO 16. 65 minuter vid 20°C. 2 vändningar var 10 min. Här stannar jag .

Jag trodde aldrig att det skulle gå att klämma ut så mycket ur den här 50-40 år gamla hårt slöjade filmen. Nöjd med kornstorlek och struktur. Jag har printat ut de här bilderna på matt papper och är nöjd med resultatet. De påminner om kolteckningar. Vanligtvis när jag fotografera av negativ brukar jag få höja mellantonerna en aning. Här har jag sänkt dem en aning. Det blir nog fler bilder med den här filmen.

g