Dag 123 - tiden går fort

Igår kändes det som måndag och idag är det fredag. Det har gått något snabbare än under en normal arbetsvecka. 

Dagens "retro lyssning" blir Sverige aktuella Bruce Springsteens andra skiva.
Från den tiden det fanns fog för Bob Dylans hälsningsfras "they say you are the new me". Skivomslagets slitna yttre bedrar, jag har alltid varit extremt försiktig med själva skivan.
Men tänk så fort tiden går. Det känns som det inte var så länge sedan skivan kom ut (innan Bruce slog igenom med "Born To Run") och jag minns varenda ton (och knaster).    

Så fort speltiden för en LP sida tar slut ... så ofta man får springa och vända.

Jag var snabb och lyckades fånga en bild på vår skygga rödhake innan den flög iväg, och på en blåmes som gör sig fin inför fredagskvällen.

Idag kommer alla bilder i fel tidsordning, så först några "fådda" blommor, alltså det är inte jag som har fått blommorna utan min fru, och inte av mig.

Hej så länge ... //Mats

Dag 121 - växtkrafter och hästkrafter

Denna onsdag passade det bra att lyssna på Schostakovich symfoni nr 3. Därmed har jag utfört mina förstamaj rutiner;-) Därefter har jag mestadels tillbringat tiden i trädgården.  Där har vi en kejsarkrona som ståtar med sin imponerande växtkraft. Varje vår skjuter bladen upp ur snön så fort solen börjar värma. Nu är den en halv meter hög och blommar för fullt.

Den här växten vet jag inte vad den heter. Kanske någon som vet?

Även fåglarna visar på tillväxtkraft. Här är en som kuttrar och turturduvar sig (bilden är i och för sig tagen igår men får vara med i dagens blogg)

Fru koltrast poserade alldeles utanför sovrumsfönstret.

Idag startade även motorcykelsäsongen

Jag hämtade hem den från dotterns varmgarage

Som ni ser behöver jag putsa upp den inför stora premiärturen.

Hej så länge ... //Mats

Dag 119 - på bristningsgränsen

Utanför fönstret står en gammal rönn som nog har sett sina bästa dagar. Varje år förundras jag av att livskraften finns kvar. Plötsligt brister dessa vackra knoppar.
I det sammanhanget är vi nog många som tänker på Karin Boyes dikt. Speciellt i år när våren dröjt och tvekan varit så lång.

"Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?"

De första stroferna är väl de mest kända men jag vill påminna om de sista raderna som också är underbara.

"Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger."

och detta är bara första versen!

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

Hej så länge ... //Mats

Dag 118 - tussilagofrossa

Våren har dröjt och därmed alla vårblommor. Men nu kommer den beryktade ketchupeffekten när naturen exploderar av vårtecken. Den efterlängtade tussilagon bildar stora gula fält där dom står och skiner ikapp med solen. Det är bara att ta fram kameran och frossa i tussilagobilder.

Hej så länge ... //Mats

Dag 115 - humlor med bisyssla

Idag tror jag i alla fall på vår igen. I går såg det ut som om våren kommit av sig. Jag tror också på blommor och bin och att dom gör allt dom kan för att trädgården ska blomstra.

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

nr 6

Hej så länge ... //Mats