Rojalistjävel. Eller hur man händelsevis får en trevlig kväll.

Min kära syster ville hedra mig på min födelsedag igår genom att hissa flaggan. Vi har gjort så i vår familj så länge jag kan minnas. Flaggan har inte  alltid hissats på stor stång i trädgården för vi hade ingen trädgård med flaggstång förran vi flyttade till Sundsvall 1959 men det var nog alltid en flagga på brickan med födelsedagsfikat. Nationalistiska har vi aldrig varit i vår familj ( kan inte påminna mig om att mina föräldrar vid något enda tillfälle främhävt svenskhet som något som skulle var bättre än annat) utan flaggning var något festligt som gjordes vid högtider.

Sagt och gjort. Flaggan hissas. När syrran något senare är på väg ut från tomten för att cykla och handla stannar en bil och föraren pekar mot trädgården och frågar:

 -  Bor du där?      

-  Ja, svarar syrran. 

-  Rojalistjävel, fräser mannen i bilen och drar iväg.

Min syrra är inte så känslig på det sättet så det satte inga djupare spår i själen på henne. Hon visste ju att det var mig hon firade och inte prinsessan Victoria.  - Och förresten så är jag nog lite rojalist ibland, sa syrran när hon ringde och berättade on händelsen :-)

Och så var det ju Frankrikes nationaldag och och påpassligt hade några eldsjälar inom kulturvärlden valt att lägga en stödgala för svenska kulturhuset i Paris denna dag ( Regeringen vill stänga Centre Culturel Suédois). På den tillställningen hamnade jag av en tillfälligt (som vanligt). Jag läste en tidning under middagen och råkade se en blänkare om evenemanget på Mosebacke och styrde cykeln dit istället för att åka hem. Det var en rolig , varierad och mycket avspänd kväll som leddes av Claes Janson, sångare som jag känner sen uppväxten i Sundsvall. Tal, musik, lyrik  och lite dans varvades under kvällen. Det var mest musik. 

Här ser vi (nästan) Peter Nordahl ackompanjera Petja Svensson. Peter Nordahl kompade även Claes Janson i Charlie Chaplins melodi 'Smile'

Petja Svensson verkar gilla det hon gör. Och njöt gjorde vi i publiken.

Maya de Vesque.  Uppträder annars ofta med bandet Chesty Morgan. Spelar bl.a. centraleuropeiskt och latinskt. Rekommenderas.

Den här kvällen sjöng hon franska sånger ackompanjerad av Miriam Oldenburg på dragspel. 

F. ö. var det en härlig blandning med många olika stilar och t.ex. Gustav Karlström Band vill jag gärna höra mer av.

En LX3 i händerna på mig är nog inte de bästa förutsättningarna för konsertfoto. Om jag hittar 500 spänn som inte behövs till något annat så går jag nog på  Jazzfestivalen ikväll och lyssnar på Allen Toussaint och senare Little Feat. Kanske får 40D + 70-200 följa med i ryggsäcken.

Semesternöje. Ett lite mindre resereportage.

I fredags blev det en cykeltur från Rönninge till Stockholm/Vasastan. Jag tog pendeltåget, med cykeln, från Solna station till Rönninge ( bara det en spännade upplevelse för en Solnabo).   Restid  c:a 40minuter. Vid Rönninge station ser det bl. a.  ut så här...

I Rönninge bor kamrat Lisbeth som bjöd på sillunch och från hennes balkong ser det ut så här...

Trevligt boende tycker jag. Naturnära och fina bostadsrättshus.

Efter lunch så trampade vi iväg på våra cyklar ( nej, vi drack inte snaps till sillen).  Först utefter sjön Uttran och sedan efter Botkyrka över fälten vid AlfaLaval.  Redan vid Tullingesjön, efter knappt 9km, blev det glasspaus. Det ligger en lite rolig servering där vid Tullingesjöns södra spets och där ser det t.ex. ut så här...

Man kan förstås sitta ute vid bryggan också och det gjorde vi eftersom förmiddagens mörka moln försvunnit redan under tiden vi åt sill. Inga bilder blev det från bryggan. Sen cyklade vi på mot staden. Någon sträcka på mera trafikerad väg men för det mesta på cykelbana. Rätt skaplig medvind för det mesta så de 35 kilometrarna gick lätt och vi tog det ganska lugnt.

 Nedan 2 kartbilder med rutten inlagd från gps. Natur var det förstås mest i början och sedan mera förorter  men det är rätt kul att ta sig med cykel genom  de olika delarna av storstockholm och komma in mot centrum på cykelsadeln efter en lite längre ( nåja) tur.  Kamrat Lisbeth stannde i Vasastan för att träffa sin dotter och jag cyklade nöjd med dagen hem till Solna. Så om någon undrar vad jag gjort på semestern så kan vi nu säga att jag varit i Rönninge. Och tur med vädret hade vi också :-)

Handarbetets Vänner. Starka bilder.

Som enträgen cyklist tillhör jag väl personligen mera  "Fotarbetets Vänner" kanske. Här nedan kommer ett exempel på vad vi på ren svenska kallar en joint venture mellan dessa två vänföreningar. Resultatet är en produkt med hög virkningsgrad.

F. ö. har jag idag större delen av tiden i hemmet lyssnat på Earth Wind & Fire. Köpte en billig men helt ok samlings-CD  men letar vidare efter en bra live-platta. De lär ha varit tightare live än vilka spandex-brallor som helst. Musikglädje!

HATA. Om ett modeord. Och annat.

Hata är ett ord som  används ofta nuförtiden tycker jag. Det är ett mycket starkt uttryck som borde sparas för tillfällen med mycket starka känslor. Nu används det ofta bara för att beskriva att man inte tycker om något. Jag blev lite besviken på Jonas Gardell häromdagen då han valde rubriken 'Varför vi älskar att hata Michael Jackson' i en krönika. Gardell skriver insiktsfullt om Michael Jacksons alla olika ( underliga för mig) val och vägar i livet. Är det verkligen en majoritet av oss  som på riktigt hatar Michael Jackson?

Och nu ska ni få veta vad jag hatar.

Jag HATAR Hogias reseräkningsprogram. Ja i alla fall den version jag har i min dator på jobbet. Opedagogiskt så det svartnar för ögonen på mig. Jag blir illamående av den osäkerhet som uppstår om hur fakta ska fyllas i och rapporteras. Det finns nog inget som kan få mig att må sämre.  Användarmässigt känns det som något som nån dataintresserad bokföringsexpert byggt ihop på tidigt 70-tal. Det kanske inte ens är hat på riktigt utan en projektion av min oförmåga att lära mig eländet. Jag hatar nog hur det får mig att reagera.

Jag gjorde ett litet jobb under Almedalsveckan. Var i Visby ganska exakt 24timmar.

 Jobba sova jobba och så 1½tim strosa innan båten gick. Hann få mig en saffranspannkaka och en kopp gott kaffe på Kafé Strandporten

 I torsdags kväll  var det min första semesterkväll ( efter att ha gjort reseräkning under dagen, bl a Gotlandsresan) Det var en fantastisk sommarkväll i Stockholm. Rosa och Rosita hade namnsdag så jag tyckte det passade bra att fira med ett glas rosévin ute på Skeppsholmen.

Det var allt. Dags för en cykeltur. Solen är stark så tänk på hur ni exponerar er vackra hy.

Alla vill väl göra ett fynd.

Har dom nåt snyggt?