Det första rådet man får om man vill gå in för landskapsfoto är "var ute före soluppgången...". Bara det är ju en sann utmaning -och resten sen...

Skeppsholmen - Djurgården t.o.r

Kulturhistoriskt seminarium på Gröna Lunds Teater i fredags (visste inte ens det fanns en teater där, förutom Tyrol då...). Tog bilen upp till huvudstaden. Råkar ha förmånen att kunna stå till personaltaxa på Nationalmuseums personalparkeringer. Eftersom delar av museets personal sedan några år håller till i det fina Amiralitetshuset (det med hörntornen intill af Chapman) ställde jag bilen där uppe på kullen och promenerade ut till Djurgården och Gröna Lund.

Påbörjade promenaden vid 07.30-tiden. Inte ofta jag är i Stockholm vid soluppgången nuförtiden, så det var något visst att uppleva staden vid vattnet i detta ljus. Granne med Amiralitetshuset ligger den av Fredrik Blom ritade Skeppsholmskyrkan, byggd 1824 - 1842 i nyantik stil. Dess vitputsade fasad antog en underbart orangerosa lyster i morgonsolen.

Promenaden gick sedan längsmed Blasieholmskajen bort mot Humlegården och Strandvägen. Den lågt stående solen spred ett gyllene skimmer och glittrade mjukt i vattnet. Utmed skeppsholmens norra sida ligger de spännande K-märkta småfartygen tätt ihop.

Bakom Nationalmuseum kurar Vaxholmsbolagets fartyg i väntan på vintern.

Rundade Nybroviken och fortsatte i rask takt längs Strandvägen och över Djurgårdsbron. Eftersom jag hade gott om tid tog jag vägen bakom Nordiska museet, ner mot Wasamuseets monumentala hölje i betong och stål. Ritat av arkitektbyrån Hidemark & Månsson, började byggas 1987. Vem kan ana vilken maritim klenod som döljer sig inom detta skal?

Genade sedan genom den mycket stämningsmättade sjömanskyrkogården där jag fick syn på en fantastisk liten borgliknande byggnad uppe på en höjd just intill begravningsplatsen. Vad har den haft för funktion? Letar i min bok om Stockholms byggnader, men kan inte hitta den där... Någon som vet?

Estoniaminnesplatsen manar till eftertanke... Så många namn... Visste inte att den låg här.

Efter detta fortsatte promenaden längs kajen bort mot det gamla Galärvarvet, där före detta Vin & Spritmuseum nyöppnade i maj i de renoverade, K-märkta byggnaderna från Gustaf III:s glansdagar. Nu är namnet kort och gott "Spritmuseum". Botten upp! Med flaggan i topp!

Anlände sedan till Gröna Lund, men med nästan en timme tillgodo innan seminariet började, så nyfiken som man är gav jag mig in gränderna bakom "Grönan". Blev verkligen överraskad vilka små arkitekturpärlor som gömde sig här och var. Visste ni till exempel att här finns en gammal brandstation? Jag gjorde det i alla fall inte...

Här ovan en detalj från brandstationsbyggnaden, med röd lykta och allt.

Sedan kom jag in i stadsdelen Djurgårdsstaden. Ännu en riktig "stockholmspärla" som jag knappt satt min fot i tidigare... Vilka fina byggnader och mysiga gränder. Beskrivs i boken om Stockholms byggnader som "...den största och mest helgjutna småstadsmiljön i Stockholm med huvudsakligen trähusbebyggelse från 1700-talet och 1800-talet, uppvuxen i anslutning till varvet." Här har gränderna lätta namn som "Raka Gatan" och "Breda Gatan". Ja varför krångla till det...

Det här är Breda Gatan. Bredare än så blir det inte...

Själva den anrika nöjesparken Gröna Lund (förresten namngiven av en gammal 1700-talskrog intill, som fortfarande är bevarad!) bjuder också på massor av fantasifull och tidstypisk arkitektur från olika tidsepoker (1920-tal, -30-tal osv). Här nedan är t.ex en detalj från huvudentrén. Ganska avancerad träarkitektur skulle jag vilja påstå...

Sedan vart det så isläpp på Grönalundsteatern (diskret entré till vänster om huvudentren). Fantastisk arkitekturpärla denna lilla teatersalong i rött, grönt och guld. 1920- eller 1930-tal skulle jag tro, men kan ha fel. Som gjord för vaudeville och barnteater. Tyvärr inga foton inifrån teatern. Efter seminarium, lunchmacka och studiebesök på...just det -Spritmuseum, var det dags att promenera tillbaka till Skeppsholmen. Nedanför Strand Hotel vid nybroviken tornade en märkligt "främmande fågel" nu upp sig i skarp kontrast till Strömma Kanal-bolagets gamla skärgårdsfartyg. Stockholm hade fått besök av Visby. Dvs det supermoderna stealth-fartyget, Visby. Hemlig så det förslår. Beväpnade vakter på kajen...

Knappast vacker...men respektingivande på nåt sätt. Flytande, hemlighetsfull pyramid. Vad döljer sig innanför skrovet egentligen... Nära 73 m lång. Väger ca 640 ton. Maxfart hemlig, men gott o väl över 35 knop...

Nej, då föredrar jag nog de gamla nitade, klinkade, kravellade och drevade trotjänarna som fridfullt guppar vid skepsshomskajen... Här i eftermiddagsbelysning.

På det hela taget en mycket fin och upplevelserik dag i "staden vid vattnet" (eller är det "på vattnet"?). Finns mycket att upptäcka i vår vackra huvudstad!

 

 

 

 

 

 

Inlagt 2012-11-11 09:45 | Läst 5401 ggr. | Permalink
Hej Alf. Ja det är verkligen en rofylld och mycket speciell plats. Själva kyrkogården som sådan ligger alltså mellan Nordiska museet och Liljevalchs Konsthall, i stort sett mitt emot entrén till Skansen. Går man in på begravningsplatsen genom huvudgrindarna i muren mot gatan/parken (jag kom alltså inte den vägen utan en bakväg) så ligger Estoniaminnesplatsen ganska dold (liksom nedsänkt) en bit upp till vänster. Man går ner i minnesplatsen via en trappa. Från minnesplatsen finns sedan en diskret entré/utgång direkt mot Liljevalchs-hållet till. Ta dig gärna en stund på denna bagravningsplats -många spännande och alltför ofta tragiska människoöden bakom namnen på stenar och gravvårdar...
Affe.R 2012-11-11 11:04
Tack för vägbeskrivningen . Tänk vad ett blogg inlägg kan va till nytta och tur att jag jag bara satt å slö surfa runt här på fs å "ramla in" på din blogg av bara en slump att jag läste den . Och nu så blir det ett planerat besök till Estoniaminnet det e en sak som e säkert
Svar från poncar 2012-11-11 11:10
Roligt att kunna vara till hjälp Alf. Tragiskt att höra om din faster... Mvh Pontus
Affe.R 2012-11-11 12:01
Det var ett tragiskt öde för många och jag vet av egen erfarenhet hur det känns att hamna i kalt vatten gått igenom isen en gång dock inte så djup vattnet gick upp till midjan men ändå man får kalla kårar efter ryggen när man tänker på deras öden
Stora kontraster längs kajerna minsann! Djurgårdsstaden är verkligen en gömd liten pärla, gillar dina bilder därifrån!
Ha en fortsatt fin söndag!
//Ewa
Hej Pontus. Kul att se dina fina bilder! Den borgliknande byggnaden kallas Kastellet och hela holmen heter Kastellholmen. Gissar att det är Marinen som fortfarande förvaltar byggnaden även om den troligen inte har någon militär funktion idag. Mvh Thomas
Svar från poncar 2012-11-11 21:08
Hej Thomas! Måste faktiskt rätta dig här -bilden ifråga är inte tagen på Kastellholmen, en plats som jag känner till ganska väl. Kastellholmen når man via Skeppsholmen, men den lilla borgen på bilden i min blogg ligger alltså alldeles intill sjömansbegravningsplatsen på Djurgården, mellan Nordiska museet och Liljevalchs konsthall. Kastellet på Kastellholmen är betydligt större och dessutom uppfört i putsat tegel med rödfärgad puts och vita detaljer. Det kastellet spelar för övrigt en betydande roll i Stieg Trenters klassiska deckarhistoria "Roparen". /Pontus
Thomas Johansson 2012-11-11 21:59
Hoppsan... där var jag alldeles för snabb! Då har jag lärt mig nåt idag också. Tack Pontus. Mvh Thomas