Rggus Reflections "Malmö med omgivning"

Rggus Reflections är en fotoblogg om stadsmiljön och allt det innebär. Jag är en gatufotograf som gillar att vara aktiv och dokumentera de urbana gatorna med allt som det innebär i stadsmiljön och omgivning.

Nöden är uppfinningarnas moder

Mat i kris. Att krig och oroliga tider påverkar matpriserna och matvanorna har de flesta av oss märkt det senaste halvåret. Men hur pass mycket påverkar det oss nu det vi går igenom just nu. Vad vi stoppar i oss i ett längre perspektiv? Rent historiskt kan man konstatera, mycket mer än vad man tror. Vår svenska matkultur är nästan helt formad av kris, krig och katastrofer. Faktum är att det kan vara svårt att hitta något på ett traditionellt julbord som inte är resultatet av något gråt eller misär.

Under 1700-talet hade vi nödår ungefär vart femte år och under 1800-talet var vi ett av världens fattigaste länder. Det skulle dröja till 1900-talet innan vi regelbundet började äta färsk mat. I stället var vi en nation som torkade, syrade, saltade och rökte. Fångade man en fisk lärde man sig snart den hårda vägen att inte avnjuta den grillad  som någon livsnjutare. Nej, eftersom något djävulskap säkert stod inför dörren, var man tvungen att spara det till senare. Så det röktes, torkades eller saltades.

Bröd bakades förstås, men inget mjukt bröd, utan hårt bröd, "därav namnet knäckebröd" Det kunde hänga på en pinne i flera år innan det blev oätligt. Under andra världskriget förändrades vårt sätt att äta ännu mer. På grund av brist och ransonering, skapades en ny matkultur, om hur man skulle dryga ut maten. Konserver blev populärt. Och efter när kriget var slut, började en hel värld vänja sig med snabbmat och färdigfrysta middagar och halvfabrikat. Och vips så var halvfabrikatets tidsålder där.

Våra matvanor ändras ständigt. Så hur våra matvanor kommer att bli nu framöver eller i framtiden, det återstår att se / Robert G

Bröd bakades förstås, men inget mjukt bröd "som övriga världen" utan hårt bröd "därav namnet knäcke" eftersom man kunde knäcka det. Det kunde hänga på en pinne i flera år innan det blev oätligt.
Nej, eftersom något djävulskap med största sannolikhet stod inför dörren var vi tvungna att spara den till senare. Så den röktes eller torkades till lutfisk, saltade eller lade in. Ibland lät vi den ruttna och kallade den för surströmming.
 
Bröd bakades förstås, men inget mjukt bröd "som övriga världen" utan hårt bröd "därav namnet knäcke" eftersom man kunde knäcka det. Det kunde hänga på en pinne i flera år innan det blev oätligt.
Nej, eftersom något djävulskap med största sannolikhet stod inför dörren var vi tvungna att spara den till senare. Så den röktes eller torkades till lutfisk, saltade eller lade in. Ibland lät vi den ruttna och kallade den för surströmming.
 
Bröd bakades förstås, men inget mjukt bröd "som övriga världen" utan hårt bröd "därav namnet knäcke" eftersom man kunde knäcka det. Det kunde hänga på en pinne i flera år innan det blev oätligt.
Mat i kris. Att krig och oroliga tider påverkar matpriserna har de flesta av oss märkt det senaste halvåret. Men hur pass mycket påverkar det oss nu det vi går igenom just nu. Vad vi stoppar i oss i ett längre perspektiv?
 
Rent historiskt kan man konstatera, mycket mer än vad man tror. Vår svenska matkultur är nästan helt formad av kris, krig och katastrofer. Faktum är att det kan vara svårt att hitta något på ett traditionellt julbord som inte är resultatet av något gråt eller tandagnisslan.
 
Under 1700-talet hade vi nödår ungefär vart femte år och under 1800-talet var vi ett av världens fattigaste länder. Det skulle dröja till 1900-talet innan vi regelbundet började äta färsk mat. I stället var vi en nation som torkade, syrade, saltade och rökte. Fångade man en fisk lärde man sig snart den hårda vägen att inte avnjuta den grillad  som någon livsnjutare.
 
Nej, eftersom något djävulskap med största sannolikhet stod inför dörren var vi tvungna att spara den till senare. Så den röktes eller torkades till lutfisk, saltade eller lade in. Ibland lät vi den ruttna och kallade den för surströmming.
 
Bröd bakades förstås, men inget mjukt bröd "som övriga världen" utan hårt bröd "därav namnet knäcke" eftersom man kunde knäcka det. Det kunde hänga på en pinne i flera år innan det blev oätligt.
 
Under andra världskriget skulle vårt sätt att äta förändras ännu mer. Brist och ransoneringar skapade en ny kultur där hemmafruar började byta recept och tips om hur man skulle dryga ut maten.
 
Konserver blev populärt men det mesta som producerades gick till soldater i fält, så på hemmafronten slog färdigfryst mat igenom stort. sedan när kriget var slut, var det en värld som vant sig vid snabbmat, färdigfrysta middagar och halvfabrikat. Och vips så var halvfabrikatets tidsålder här
 
Och våra matvanor ändras ständigt, så hur våra matvanor i framtiden blir, det återstår att se ///// Robert G/Street Scene
Postat 2022-10-09 10:54 | Läst 246 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Malmo Today " Sista uteserveringen "

För två veckor sedan vid Malmö Central en av uteserveringarna, det blev nog den sista för i år med sommar värme en strålande varm dag /// Robert G

Postat 2022-10-02 11:23 | Läst 296 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Malmö Naturfestival

Malmö Naturfestival i Slottsparken med diverse olika aktiviteter som har med naturen att göra en två dagars festival och man kan samtidigt ha picknick i parken //// Robert G

Postat 2022-09-25 18:05 | Läst 233 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Här ligger idioten

Det är inte konstnären som ligger där, vilken idiot som ligger där vet jag inte. Det är galleri natt den här helgen. Bilderna är från konstkällaren i Mitt Möllan på Möllevången i Malmö. Det var lite tunt med utställare i år, många återbud. Men en del övernattare var där // Robert G

Postat 2022-09-24 18:40 | Läst 249 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Stoppa tiden " det går för fort"

Kanske har det med den begynnande ålderdomen att göra, att man har börjat räkna tiden. Det gamla huset i staden som är gammalt och överlevt många generationer, kan det vara 300 år. Eller hur gammalt är trädet i parken som stått där alltid. Rosenbusken som stod i rabatten, när vi flyttade in, hur många år har den blommat nu. Kändisar på Tv, radioröster, artister, skådespelare, hur gamla är de? Äldre människor kan se yngre ut, skönheten består "som jag ser den" och sällan har med ungdom att göra. Världens äldsta människa, en Fransk kvinna, Lucile, föd den 11 februari 1904. Kan jag slå det rekordet, har jag hela livet kvar att leva. Det är sannerligen något att grunna över. Varför vet jag inte riktigt. Men ändå, tiden går. Livet går vidare till ändhållplatsen ////// Robert G

Postat 2022-09-16 14:51 | Läst 245 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 62 Nästa