BLF: Press- och yttrandefriheten hotas av drönarkaoset på Lantmäteriet
Väntetiden på att få drönarbilder godkända för att spridas offentligt är upp till 79 dagar. Det kan ge allvarliga konsekvenser för demokratin, menar Bildleverantörernas förening.
2016 tog Lantmäteriet över uppgiften från försvaret att granska och ge spridningstillstånd för bilder eller filmer tagna med drönare eller andra luftfartyg över land. Lantmäteriet fick två miljoner kronor för att lösa uppgifter som omfattade 700 ärenden om året i början.
Antalet ansökningar har ökat drastiskt sedan dess. Under 2021 skickades 30 000 ansökningar om spridningstillstånd in. Men Lantmäteriet har inte fått utökade anslag. De har lyckats korta ner handläggningstiden till 24 minuter per ärende, men det finns 4 500 ärenden i kö.
Konsekvenserna har blivit att flygbilder kan bli inaktuella innan de får lov att visas. Ett sådant exempel är en videosnutt till en reklamfilm för ett politiskt parti inför valet. Spridningstillståndet kom efter valet.
Ett annat exempel är en film inför Sveriges ordförandeskap i EU. Regeringskansliet bad Lantmäteriet om att få gå före i kön, men fick nej med hänsyn till lagtexten.
Ett allvarligare problem är att medieföretag inte kan använda drönarbilder till nyhetsbevakning utan att bryta mot lagen.
– Det här är helt oacceptabelt i ett land som säger sig värna pressfrihet, yttrandefrihet och företagande, säger BLF fotografernas ordförande Putte Salminen.
Innan Lantmäteriet 2016 tog över uppgiften från Försvaret fanns en egenkontroll som tillät fotografen att själv avgöra om bilder/filmer behövde granskas utifall motivet kunde avslöja något skyddsvärt. Systemet fungerade inte helt tillfredsställande och skrotades.
Nu utreder Lantmäteriet om det går att införa branschspecifika regler, exempelvis att fotografer som levererar till medieföretag inte behöver ha spridningstillstånd.
– Vi behöver omgående finna en väg framåt som respekterar rikets säkerhet men som inte stryper den tredje statsmakten, säger BLF fotografernas ordförande Putte Salminen.
13 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Nä, Riksdagen bör inse vad det grundläggande problemet är och åtgärda det.
Lagen är tack och lov inte lika för alla, exempelvis får poliser på utryckning köra fortare än hastighetsbegränsning. Det tycker jag är utmärkt.
Det borde gå att hitta en lösning där statens skyddsbehov inte lägger hinder för mediernas demokratiska funktion. Alltså att bilderna kan säkerhetskollas snabbt.
Polisväsendet har en särställning i samhället som statens verktyg för att upprätthålla lag och ordning. Det går inte riktigt att jämställa det med att mediebolag ska få ett privilegium för informationsinhämtning som inte alla medborgare har.
Lös det grundläggande problemet istället, men framförallt ändra lagen så att det inte blir lika lätt som nu för spioner att ta reda på var det är värt att snoka mer.
Ja, man kan göra detaljerade 3D-modeller från publicerade drönarfilmer. Har själv testat med filmer från YouTube.
Det kan det kanske, men det beror nog på vad det är som spionen har fotograferat. I värsta fall är det något som kostar miljarder att ändra på.
Som jag förstår det är det inte _tagandet_ av bilder/film som man måste vänta med, utan publicerandet av dessa. Rimligen så har spioner ingen anledning att publicera något material, så fördröjningen hos LM slipper de.
Dessutom finns ju den aspekten att spioner sällan bryr sig om lagarna i landet där denne spionerar, så vare sig det är lagligt eller inte skulle ju en spion göra det den vill.
Jag tror att Marks poäng är att det är bra att det tar lång tid innan spionen får veta av Lantmäteriet vilka av de bilder den har tagit som visar något hemligt.
Jag bara undrar...
Det dramatiskt ökade antalet drönare har ökat mängden flygbilder som måste kollas.
Samma här. Skittråkigt.