Dokumentär om Martin Parr på SVT Play
Prylnytt
Martin Parr är en av de mest framstående gatufotograferna i modern tid, men också en av världens främsta fotobokskännare.
I den brittiske dokumentären "Jag är Martin Parr" från 2024 får vi lära känna honom.
Här kan du se dokumentären "Jag är Martin Parr" på SVT Play.
Publicerad 2025-08-24.
Läs mer
Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
20 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Bilderna är nog rätt tandlösa om alla gillar dem. Du skriver inte vad du ogillar med Parr och Tunbjörk, men en gemensam egenskap är att de är antiesteter och dras till det fula, och då är kompositionerna inte så viktiga.
Det finns mycket annan gatufotografi som inte berör mig. Oftast att det bara handlar om form och inte innehåll.
Bra att du ger tips på fotografer att kolla upp.
Jag ogillar allt från ljus, kompositionen till det tråkiga innehållet. Själv bott 10år på Kanarieöarna så jag har sett det värsta av engelsmän som Parr fotar i Brighton.De flesta bilder ser ut som min mormors bilder hon tog på semester på 80 talet som hon sedan slängde. Själv hade jag kanske behållit max 5% av deras bilder om jag tagit dom själv. Jag är dock väldigt fascinerad över hypen och har försökt förstå den i över 15 år.
Du har försökt förstå. Mer än så kan man inte göra.
Konsten att se. Konsten att bli berörd. Att kunna ta till sig olika uttryck. En del bilder tar tid. Den första gången som jag kom i kontakt med Martin Parrs bilder var på en utställning Kulturhuset i Stockholm. Jag kände mig lite tveksam om vad jag skulle tycka. Det var som något stod i vägen för att kunna ta till mig bilderna. Jag såg att det fanns likheter med Lars Tunbjörk som jag var en mycket stor beundrare av. Men ändå, något stod i vägen. Under tidens gång har jag kunnat ta till mig Parrs bilder. Nu träffar dom mig med full kraft. Dom behövde helt enkelt tid för mig.
Jag tycker boken Kontor är en av de tråkigaste fotoböcker jag tittat i. Äger själv ett mindre bibliotek med fotoböcker bl.a Tunbjörks Retrospektiv. Konst är konst liksom musik m.m alla har olika smak. Hade hellre haft farmors bilder på väggen.🤣
Just Kontor var en riktig milstolpe för mig i hur jag ser på foto. Den var utställd på Arbetets museum runt 2001, och jag fattade ingenting. Jag var mycket mer inne på Mary Ellen Mark och mer traditionellt svartvitt dokumentärfoto. Men till sist trillade poletten ner och jag tycker det är helt otroligt. Martin Parr är härlig också.
Några funderingar under programmets gång:
- Om man tycker om Tish Murthas fotografi så har jag svårt att förstå att man inte gillar Martin Parrs svartvita fotografi – särskilt hans arbete från Hebdon Bridge.
- Om ens mormor/farmor tog lika bra foton som Martin Parr när det begav sig så får man hoppas på att man har ärvt de fotografiska generna.
- Programmet hade ett fint urval av Martin Parrs foton – många favoriter seglade förbi. Allt han visar upp på utställningar med mera är inte alltid på en hög nivå men här var kvaliteten hög.
- Härligt att se alla glada engelsmän och britter av alla åldrar, viftandes med unionsflaggor för att fira kröningar med mera.
- Programmet påminde mig om att jag är hur glad som helst över att få kalla England mitt hemland – det är en ynnest att få leva och att fotografera här!
- Överraskad att få se min fotobekantskap Mimi Mollica, som jag träffade på Columbia Road Flower Market i söndags, medverka och prata om Parr.
Inte nämnt någonstans att jag inte gillar Parrs svartvita bilder, flera jättefina där från Hebdon bridge, men när man pratar om Parr så är det hans färgbilder han blev känd för och det folk pratar om när de nämner Parr som inspiration. Hans mest sålda böcker och utställningar är alla färgbilder, samma med Tunbjörks bilder. Googlade nyss Parr och bara 3 av de första 100 bilderna var i svartvitt. Jag gillar Tunbjörks svartvita också. Det är hypen kring färgbilderna jag är fascinerad över. Varit på både Parr och Tunbjörks utställningar, gick ifrån båda helt tom. Parr är ju Magnum fotograf och det är även flera av mina favorit fotografer. Så jag förstår hans storhet. Han verkar vara en trevlig person. Picasso blev känd när han började måla fult och det är den konsten som säljer, jag gillar den inte alls men uppskattar hans målningar innan de blev abstrakta. Samma gäller många band m.m. Mina väggar är fyllda från golv till tak med konst, foton etc men bara konst jag själv tycker om. Jag skulle aldrig sätta upp något om det var fult bara för det var värt massa pengar eller någon känd har fotat eller målat konsten.
Tänker att det inte är fint eller fult som är grejen. Finns hur många som helst som kan fotografera fint (eller fult), men det är träffsäkerheten som är grejen. För mig fångar Parr som ingen annan en väldigt specifik och lite lustig brittiskhet, med både kärlek och självironi. Folk i bilderna känns väldigt relaterbara och samtidigt lite bisarra. Det är förstås omöjligt att inte jämföra med Lars Tunbjörk som var lika träffsäker.
Jag kom i kontakt med Parrs svartvita arbete först, och det var ju jättefint och bra, men det är med färgen han fick den starka rösten.
Ska bli kul att se dokumentären, om det går härifrån utlandet.
Visst, de flesta förknippar Parr med hans färgfotografi. Men, jag var osäker på om du kände till hans tidigare arbete.
Av de fotografer du rekommenderade så är jag bekant med alla utom Fred Mortagne. Den sistnämnde verkar vara en utpräglad skateboardfotograf och jag tycker att hans bilder är fina och välkomponerade. Samtidigt lite tråkiga. Du verkar fördra yta framför djup? Jag tycker också om snygga bilder men är glad för att jag kan uppskatta så många flera dimensioner inom fotografi.
Med en schysst VPN-app så ser man på SVT med häpnad! Tror att du kommer att tycka om programmet. Dela gärna ditt omdöme här i kommentarsfältet efteråt.
I övrigt tycker jag att du har en poäng kring vacker eller fult. Samtidigt så tycker jag att Parrs grälla färgbilder ofta är välkomponerade och inte särskilt fula.
Fred är en top-10 fotograf i skateboard världen men har fotat mkt annat vid sidan om. Ser mig själv som relativt bred inom foto då jag själv jobbar som fotograf med både extremsport, resereportage, fine art , porträtt, konserter och landskap på agendan. Jag förstår mig på de flesta fotografer och fotokonst men just den här stilen kommer jag nog aldrig fatta. Påstår dock inte att mina bilder är speciellt bra dom heller. Jag älskar att utvecklas och bli inspirerad. Dokumentären om Parr var bra. Finns några till på Youtube som är trevliga dom med.
Klokt, VPN är nog grejen.
Förstår också din glädje över att bo i England. Jag inte varit på brittiska öarna alls mycket, men det känns så oerhört hemma. Och det är nog mycket därför jag tycker om Martin Parrs arbete också. Jag håller med om att han är en god bildkompositör.
För min del finns det mycket humor i bilderna precis som med tunbjörk.