Fotosidan testar Jag fick i uppdrag att prova på Canons lilla svarta, eller som man också kan kalla den, Canon G10. Kompakten som ska ha lite fler inställningar, lite bättre grepp och lite mer "foto-känsla". Den som ska tilltala de riktiga fotograferna. Sagt och gjort, den fick följa med mig vart jag än gick i tio dagar.

Redan när jag packade upp kameran gillade jag den. Den känns rejäl att hålla i, till skillnad mot många kompaktkameror. Dessutom sitter de olika rattarna och reglagen på "rätt" ställen, vilket gör att man snabbt lär sig hur den fungerar. Ett stort plus är också det gummerade greppet. Det osar kvalitet. Likaså den lilla avtryckaren som känns lite retro med en knapp i knappen. Schysst! En rolig detalj är att man kan välja mellan olika slutarljud. Men det känns inte som något för mig, då jag vill ha en så diskret kamera som möjligt.

1. Schysst att exponeringskompensationen fått en egen ratt. Det gör det lättare att få bilden rätt exponerad. 2. Riktigt bra att även ISO fått en egen ratt. Det är annars något som är lätt att glömma bort på en kompaktkamera. 3. Gullig liten avtryckare som känns roligare än en vanlig liten knapp.

Vissa kanske frågar sig varför man skulle behöva en sån här monsterkompakt? Är inte kompakter till för att ta snabba, enkla bilder och ta så lite plats som möjligt i fickan? Och visst, det kan man tycka. Men det beror helt på vad man ska ha den till. Vill man ha en liten och enkel kompakt finns det givetvis andra alternativ som är bra mycket billigare. Men personligen tycker jag att lite inställningsmöjligheter tillför en hel del. Om inte annat för känslan. Man känner sig i kontroll över resultatet på ett annat sätt.

Min erfarenhet när det gäller inställningsmöjlighet är att sällan tillför något om de är krångliga att komma åt. Alltså är det helt onödigt att köpa en kamera som har inställningsmöjligheter, men som sköts via en krånglig meny. Då är det bättre att satsa på helautomatik. Men om man vill kunna ställa in olika saker, så ska man kolla efter något som är enkelt. Och det har man verkligen satsat på i den här kameran.

Något som däremot inte var så enkelt var att ändra filformat från det förinställda jpeg till raw. Jag satt en lång stund och försökte klura ut detta via menyerna, och jag försökte även konsultera Google, utan resultat. Men man kan helt enkelt säga att detta kunde gjorts mycket tydligare.

I övrigt imponerar LCD-skärmen verkligen på mig. Den känns tydlig och högupplöst. Det är riktigt roligt och enkelt att bläddra bland bilderna. Men det som är lite dumt är att jag får känslan av att bilderna ser bättre ut på LCD: n än vad de gör på skärmen. Men det gäller i och för sig för de flesta digitalkameror. Man börjar ju undra om det beror på att LCD-skärmarna har blivit för bra?

Över till det som många undrar över, nämligen hur den fungerar på höga ISO-tal. Jo, upp till runt 600 skulle jag säga att den fungerar mycket bra. Sen blir det svajigare. Speciellt på ISO 1600 som jag skulle använda endast i nödfall. Nedan har jag jämfört Canon G10 med systemkameran Canon EOS 350D. Det märks tydligt att systemkameran klarar av situationen mycket bättre.

Bilden till vänster är tagen med Canon G10 och till höger har vi Canon EOS 350D. Bilderna är tagna med samma inställningar, samma ljus på stativ. (Slutare 1/4 och bländare 4, ISO 1600).
En annan sak som är lite märklig är att auto-ISO inte verkar gå över 250. Även på "auto-ISO HI" verkar den stanna på ganska låga nivåer. Och det är ju lite märkligt, eftersom den gott klarar att gå lite högre än så.

Vem passar kameran till?

Kameran passar bland annat fotografen som är intresserad av snapshots och gatufotografi. Kameran väcker inte så stor uppmärksamhet, men ger ändå en bra bildkvalitet för att vara en kompakt. Jag skulle också säga att den passar den ambitiöse bloggaren som vill ta snygga dagboksbilder. Eftersom den är lätt och intuitiv att använda blir man inspirerad att fota lite varje dag. Jag hade till exempel med mig den under en dag på stan när jag vistades mycket i tunnelbanan. Och för den typen av fotografering är denna lilla kamera perfekt. För att ta en bra bild i en sådan miljö tycker jag det känns viktigare att smälta in än att ha en fet systemkamera med fler möjligheter. Skulle också kunna tänka mig att den passar bra för fotografer som till exempel fotar på resor, och vill ha en diskret, men ändå kompetent kamera med sig i bagaget som komplement till övrig utrustning. Den passar också sådana som mig, som väntar på att motsvarigheten till den analoga mätsökarkameran ska dyka upp. En liten smidig kamera som ger bra bilder, men som är tyst och diskret. Än kan man kanske inte riktigt säga att den är här, men medan man väntar kanske G10 är nästan så nära man kan komma? Om man inte vill lätta på plånboken ytterligare och införskaffa en digital Leica, då vill säga.

Kort och gott kan man säga att Canon G10 passar den ambitiöse fotografen som vill ha ett alternativ till sin systemkamera men som ändå vill ha lite möjligheter att kontrollera sitt resultat. Det är en rejäl och stabil kamera som tål att hänga med på mycket äventyr.

Det största kruxet är priset. I skrivande stund får man lägga runt 4500 kronor för en Canon G10. Det är att jämföra med Canons senaste systemkamera i instegssegmentet, Canon 1000D, som kostar runt 4000. I den jämförelsen skulle jag säga att 1000D är långt mer prisvärd. En systemkamera är givetvis överlägsen kompakten i de flesta avseenden rent tekniskt. Men det helt handlar ju helt om vad man är ute efter också. Om man inte har någon kamera alls och letar efter något att påbörja sin fotohobby med, då skulle jag satsa på en 1000D, om jag valde mellan dessa två. Men om jag sökte en grym kompaktkamera att smyga runt i storstadsdjungeln obemärkt med, kanske som alternativ till en systemkamera, då skulle jag välja Canon G10.


I vår recensionsbank kan du läsa vad andra tyckte om Canon G10.