Annons

Proffsfoto

Artiklar > Därför behöver du en hårdvarukalibreringsbar skärm

Därför behöver du en hårdvarukalibreringsbar skärm

Hur fungerar det med kalibrering egentligen? Och varför är det viktigt att satsa på en skärm som går att hårdvarukalibrera?

Alla kreatörer behöver veta att det som upplevs på skärmen är en korrekt representation av hur bilden eller videoklippet ser ut, inklusive luminans, färgtemperatur, antal färgtoner och gradienter. Ett kalibrerat flöde innebär att det uppstår färre problem vid överlämning av projekt, för print eller publicering. Om du inte arbetar i ett kalibrerat flöde är det svårt att utlova kvalitet – och omöjligt att hävda sin rätt vid en tvist om leveransen är ”rätt” eller inte. Eller om den beställda printen har korrekta färger.

Det är alltså av yttersta vikt att arbeta på en skärm som går att kalibrera och som håller sig stabil över tid. Att kalibrera handlar om att justera en skärms grundkarakteristik till bestämda värden, för att sedan skapa en eller flera profiler för olika slutmedium och arbetsmiljöer.

Färg i din dator

En färg i din dator, säg magenta, kan definieras av att den innehåller 100% rött, 0 % grönt och 100% blått (255, 0, 255). Ett sådant numeriskt färgvärde är konstant för en viss färg, men hur det visas på skärmen kan skilja sig mellan olika skärmar. Hade alla paneler varit exakt kalibrerade hade vi upplevt ett visst färgvärde likadant på alla. Men så är ju inte fallet. Alltså måste vi kalibrera våra skärmar för att se färgen så ”äkta” som möjligt.

Men varför ska du välja en skärm som stöder hårdvarukalibrering, jämfört med en mjukvarukalibreringsbar? Och varför ska du inte tro på säljargument för laptopskärmar, spelskärmar och Apple displays mfl som hävdar att de är kalibreringsbara, täcker hela AdobeRGB och är och gjorda specifikt för foto och video?

Jo, största skillnaden är att de saknar dedikerad hårdvara för LUTs.

Så fungerar mjukvarukalibrering

Mjukvarukalibrering fungerar så att skärmens output mäts upp (med en colorimeter) och en ICC-profil skapas som kontinuerligt översätter bildsignalens värden från grafikkortet eller datorns OS för att matcha färger. Det finns något som heter en ”LUT” (Look Up Table) i din dator som översätter RGB-värden från videosignalen till värden som ser ”rätt” ut på skärmen, alltså som matchar exakt så en (255,0,255)-färg ska se ut. Hur bra resultatet blir beror bland annat på vad grafikkortet kan leverera och det är en pågående mjukvaruprocess som kräver processorkraft.

Resultatet är giltigt endast för den dator som profilering är gjord genom, samt endast för just den temporära inställningen av ljusstyrka och färgtemperatur. Du måste alltså ständigt kalibrera för att se rätt färger och du kan inte koppla in en annan dator till skärmen och förvänta dig korrekta färger.

Det största problemet är dock att mängden av möjliga tonsteg kommer att minska om ljusstyrka eller färgtemperatur ändras, gammakurvan blir inte korrekt och bandning kan uppstå. Här kan du som bäst få 8 bitars färg och mjukvarukalibrering trunkerar färgdjupet ytterligare.

Därför är hårdvarukalibrering bättre

Hårdvarukalibrering fungerar helt annorlunda, här är det skärmen i sig som justeras, inte bildsignalen. Kalibreringen ställer in skärmens grundkarakteristik, ICC-profilen som sedan genereras sparas alltså direkt i skärmen istället för på datorn och ingen extra signalbehandling behöver göras. Den ojusterade RGB-signalen mappas till nya värden genom skärmens hårdvarubaserade LUT. Det innebär också att du kan ansluta en annan dator och se rätt färger även där. Du behöver sällan kalibrera om, systemet är stabilt över en längre tid.

Inga tonsteg i skärmen tappas, att ändra till exempel färgtemperatur innebär endast att skärmen väljer nya värden i sin LUT. Den hårdvarubaserade LUTen har mycket större färgdjup, t.ex 16 bitar och kan skicka ut full 10-bitars färg till panelen, vilket minimerar risken för bandning och ger jämna och fina gråskalor utan färgstick.

Fabrikskalibrering

Inga hårdvarukalibreringsbara skärmar är perfekta efter tillverkning och inte ens skärmar från samma märke eller serie är helt exakta när de rullar av bandet, främst på grund av komponenter och små variationer i tillverkningen. Därför grundkalibreras panelerna av tillverkaren, för att de med fabriksinställningar ska vara så jämna och korrekta som möjligt. Kalibreringen görs genom att ett instrument (spektrofotometer eller colorimeter) mäter upp de färger som emitteras från skärmen och jämför dem mot korrekta referenser. Eventuella avvikelser skickas tillbaka till skärmen och dess output ändras något och den mäts upp på nytt. Detta pågår tills skärmens färger når acceptabla värden.

När du packar upp skärmen hos dig hittar du oftast valideringsdata från fabrikskalibreringen någonstans i kartongen. Sedan är det upp till dig att kalibrera och profilera din skärm så att det stämmer med din process och din miljö.

1D LUT och 3D LUT

Skärmar i det dyrare segmentet har ofta 3D LUTs och använder det som ett säljargument. Men vad betyder det egentligen?

Instegsskärmar som är hårdvarukalibreringsbara har ofta varianter av 1D LUTs, som definierar kontrast, luminans och svartpunkt/vitpunkt. En 1D LUT mappar varje ton mot ett annat längs en kurva, ett värde översätts likadant vid varje tillfälle, givet ett visst bitdjup. Genom att använda 3x1D LUT, dvs en LUT-tabell per färgkanal, kan också färgvärdena översättas. Det ger dock ingen kontroll över hur de olika kanalerna påverkar varandra.

En 3D LUT är mycket mer komplex i och med att den placerar färg- och luminansdata i en tredimensionell matris (alltså som en en kub). Ett visst RGB-värde kan då mappas mot flera möjliga utvärden, beroende på hur de olika färgerna relaterar till varandra. En 3D LUT kräver interpolering av värden men är en mycket bättre översättning som mer liknar hur färg upplevs och fungerar i verkligheten.



Publicerad 2022-04-21. Läst av 3794 personer.

37 Kommentarer

pemrby 2022-04-21 15:05  
Bra och förklarande artikel. Det hade varit bra om du också förklarat begreppet "validering" i sammanhanget. T.ex. så kan jag hårdvarukalibrera min skärm med den inbyggda kalibratorn men däremot behövs en extern dongel för att validera.
Tony Johansson 2022-04-21 16:38
Validera tror jag i detta sammanhang innebär att efter det att skärmen kalibrerats och ställts in validerar man (mäter man upp) huruvida kalibreringen har blivit korrekt utifrån de förutbestämda värderna.

Men det är en ren spekulation och gissning från min sida, däremot tolkar jag ordet "validera" i detta sammanhang just som jag beskrivit ovan.
Emil Larson 2022-04-22 16:51
@Tony & @Peter
Skall man vara riktigt jäääääääkla noggrann så skall även spectrometern/colorimetern vara kalibrerad, och då behövs ofta en separat enhet även för detta.
martinwedelsback 2022-04-21 17:34  
Så länge jag inte ska matcha en referensbild märks det inte om färgerna är lite off. Hur ser ett grönt blad ut t.ex. Själv kör jag JPEG sRGB från kamera till print utan kalibrering. Printar alltid en mini-bild innan stora bilden och kan justera färgen på måfå i PS om det behövs. Detta förutsätter såklart egen skrivare. Värt att nämna är kanske att långtifrån alla skrivare och papper kan återge större färgrymder, så ingen vits att skicka in sådana filer om skrivaren och pappret inte kan återge det. Ett extremt exempel är papper för dagstidningar. Om bilden ska visas på någon annans bildskärm innebär sRGB minst problem. I mitt enkla jpeg-flöde är färgerna från kameran centrala, det är viktigt att lära känna kamerans inbyggda profiler och välja rätt profil. Så jag förespråkar sRGB i de flesta fall.
MNB 2022-04-21 20:40  
Jag har ärligt talat aldrig förstått vitsen med att köpa en svindyr skärm och kalibrera den efter konsten alla regler. För en glad amatör?

Min Mac mini med en 3000kr LG skärm funkar ypperligt, har skickat en fotobok på print efter redigering på denna och det kom ut precis som jag ville.

Om man inte printar seriöst och säljer, vad är då meningen? Om jag sitter med en svindyr kalibrerad skärm och redigerar mina bilder därefter, så måste väl alla personer som ser den på nätet förslagsvis ha en lika bra skärm? Annars kommer ju det ändå skilja sig åt.

En annan aspekt är väl att majoriteten som kikar på ens bilder, gör det på en mobiltelefon. För instagram är fortfarande störst. Så hur ska man motivera att köpa en dyr skärm, när ändå det är mobilskärmar som visar resultatet.

Nu blir väl någon stött av detta och alla får lägga sina pengar på precis vad dom vill. Det säger jag inte. Men personligen tycker jag det är lite av en sjuka bland amatör fotografer. Det ska köpas det absolut bästa och oftast dyraste i allt som rör fotograferingen.

Det viktigaste är väl ändå att man kan se ett bra foto framför sig och ha ett öga för komposition med mera.
Miktor 2022-04-21 23:08
Väl talat, Mikel!
Hilmerr 2022-04-22 10:19
Blir ändå lite kul att ni försöker skriva ett proffs på näsan. Lite grand som att ni försöker berätta för Lewis Hamilton hur han skall köra sin F1 bil. Något som inte ens de bästa biljournalisterna kan göra.

Och toner man aldrig sett kan man ju aldrig sakna…

Med någras resonemang här så är det inte intressant att se bildfilen så nära som vad kameran verkligen ”såg” den?

Men det är också vanligt att de flesta bara tänker ”kalibrering”, men inte fattar vad ICC profilerna kan hjälpa till med.
- Att kunna hårdvarukalibrera är väldigt bra
- Att behärska vad ICC profilerna gör för dig, öppnar upp en helt annan värld (ungefär som att kunna ställa bländare och slutare, istället för att gå på auto)

Men grunden till arbetsflödet är lite så här.
Fota i så stor färgrymd som möjligt, och ordna till huvudbilden där och spara.
Om dina bilder skall printas, se då till att du har den ICC profilen för det pappret, och kolla på bilden på skärmen med rätt profil - så ser du hur bilden kommer att se ut när den är printad. Ser det inte ut som du vill så gör om den så att den ser mer ut som du vill, och spara en kopia av den bilden med den ICC profilen.

Samma sak med mobil eller de som tittar på vanlig skärm.

Det är förstås upp till dig hur ditt tillvägagångssätt är. Men vi är ganska många som verkligen vill ha koll på att vi levererar max från vårt håll. Då har i alla fall vi gjort vad vi kan.
MNB 2022-04-22 20:35
Försöker inte tillrättavisa någon det minsta. Skriver bara ur min synvinkel. Det är väl snarare du som försöker tillrättavisa med ditt inlägg?

Står fast vi det jag skrev. Ingen dyr kalibrerad skärm i världen gör någon till en bättre fotograf. Och jag är väldigt tveksam om den generelle amatören ser någon skillnad överhuvudtaget.

Jag kommer från golfvärlden, som klubbexpert på "högsta nivå" och jobbat för världens största företag inom golf t ex. Jag har gjort tusentals custom fittings, alltså privata utprovningar med kunder som betalar för det.

Om du bara visste hur många gånger det var jag gav samma skaft, som personen precis ratade. Man tror att man känner en skillnad, man tror man ser en skillnad. Men det sitter mest i huvudet.

Som jag skrev i mitt första inlägg. Om man jobbar som fotograf på en hög nivå så är det väl självklart att man behöver en kalibrerad bra skärm. Mitt inlägg var snarare kring oss amatörer.

Men det var som jag skrev, det var väl nästan självklart att någon eller några skulle bli lite stötta i kanten av inlägget. Men ni pratar om det som ett yrke, mitt inlägg handlade om amatörer.
Hilmerr 2022-04-23 14:36
Och en av våra bästa fotografer vi har inom t.ex. bröllopsfoto (tog årets bild), är även proffstränare i golf och elittänk i allt han gör. Du kanske känner honom? Kolla hur han tänker med bildskärm. Men yes, elittänk.

Utöver det, vad är en amatör inom foto? Jag tycker man kan översätta det till ”intresserad av fotografering”. Men det finns olika intressen inom fotografi. En del vill trots att de är amatörer inte lämna något åt slumpen.

För mig är det helmysko hur man kan lägga ner tiotusentals kronor på kamerautrustning och sen tiotusentals kronor på dator, läs bil, värstingfjädring, trimmad motor, turbo och sen inte bry sig om däck, som däcktyp, lufttryck osv.

Den enda saken som visar bilden/har kontakt med vägen, ”struntar” man i.
MNB 2022-04-24 19:45
Igen, du pratar om någon som enligt dig är bland dom bästa inom fotografering. Jag pratar fortfarande om amatörer.

En amatör för mig är en fotograf som inte tjänar pengar på det. Som inte har utrustning för 100,000kr. Ganska många alltså, majoriteten skulle jag säga. Dom har jag svårt att tro ska behöva en kalibrerad skärm för 30,000kr.

Jag minns en medlem i forumet som kom med någon kritik på en av mina bilder som han tyckte för mörk. Han var snabb med att skriva vilket dyr och fint kalibrerad skärm han minsann hade. Det roliga är att andra som sett bilden, tycker den varit bra. För att dom inte sitter med sådana skärmar. Visst, allt är upp till var och en hur man upplever ljus och färg.

Jag anser mig vara en amatörfotograf. Jag har ingen utrustning för 100,000kr. Jag sitter med en LG skärm som fick "bästa i klass" för budgetskärmar som passar för foto. Runt 3000kr kostade den. Hur nöjd som helst. Både när jag skickat iväg till print t ex och hur det visas på nätet.

Kan liksom inte motivera varför jag eller någon som sysslar med foto på detta sättet ska sitta med en skärm för dom pengarna. Men jag utgår som sagt från mig själv. Det är det enda jag kan göra.

Hade jag däremot jobbat som fotograf, då hade det varit något helt annat.

Som sagt, folk får lägga pengarna på en dyr skärm om dom vill. Jag tycker bara det är så roligt ibland när man ser vilken utrustning både kamera och skärm som vissa sitter med. Så tittar man på deras foton och det är noll komposition och helt enkelt dåliga foton. Som ser ut att varit tagna med en iPhone 7 typ.

Jag ställer mig fortfarande högst tveksam till att dessa personer ser någon som helst skillnad på en skärm och en skärm. Det var lite vad jag var inne på i första inlägget. Det är lite av en sjuka tycker jag. Man ska köpa det dyraste och bästa i utrustningsväg. Men att faktiskt ta hyfsade foton, det är inte ens nära...
Makten 2022-04-22 08:01  
Väldigt många "måsten" här som starkt kan ifrågasättas. Hur definieras en kreatör? Är det bara den som säljer till kräsna kunder, eller alla som skapar bilder?

Jag har aldrig haft en kalibrerad skärm och ändå tyckt att färgerna stämt tillräckligt på alla andra skärmar när jag granskat mina bilder. Det som brukar skilja uppenbart är att enkla skärmar ger lägre färgmättnad, inte helt fel färger; det vänjer sig ju ögat vid i alla fall efter en stund.
Som Mikael här ovan nämner så är det ju tämligen lönlöst med "perfekt" kalibrering om ingen annan betraktare har det på sin skärm. Ska man skicka bilderna till nån som verkligen bryr sig, visst, men hur många gör det? Och hur många strävar ens efter att bildens färger ska se ut exakt som verkligheten?
froderberg 2022-04-22 18:05
"Och hur många strävar ens efter att bildens färger ska se ut exakt som verkligheten?"

Det handlar inte alltid om exakthet. Jag känner yrkesfotografer som gjort bilder på tok för gula för att de jobbat med skärmar med kallt ljus. Att investera i en enklare kalibrator för ca 1500 spänn är en bra investering för många.

Färg är i allmänhet ett mindre problem än ljushet. Många har sina skärmar för ljust inställda, även här hjälper en kalibrator.
Makten 2022-04-22 21:44
Magnus: Det beror nog väldigt mycket på vilket övrigt flöde man har. Jag mäter vitbalans vid fototillfället eller använder en inställning jag vet funkar vid ett visst ljus (eftersom Fujis autovitbalans är helt oanvändbart värdelös). Sen ändrar jag knappt nåt vid råkonvertering ändå. Inte som har med färg att göra i alla fall. Kanske för att jag börjar tröttna på bilder som ser efterbehandlade ut. Funkar inte bilden obehandlad så kommer den ändå aldrig bli särskilt bra. Undantag finns förstås.

Ljushet eller gamma är förstås knepigt men det brukar gå bra att hålla koll på histogrammet. Ljusstyrkan hos skärmen ändrar jag hela tiden beroende på hur ljus omgivningen är.
Johan Pihl 2022-04-22 10:42  
Skönt att läsa bland kommentarerna här och se att det är fler som resonerar som jag, nämligen att det finns viktigare saker att lägga pengar, energi och tid på, än att köpa en svindyr skärm och att försöka få till en perfekt kalibrering.
Som glad amatör vill man nog helst ha det så enkelt, och gärna så billigt, som möjligt.
pdahlen 2022-04-22 12:03  
Jag tog en fil från internet med en färgkarta, skickade denna till Crimson och fick en utskrift. Tänkte då att såhär blir filen vid en utskrift, så la jag upp filen på skärmen och justerade in skärmen så att det den stämde så bra som möjligt med utskriften. Det täcker mina behov
Sundin 2022-04-22 12:48  
Vad som inte nämndes i artikeln är att ögats uppfattning av färg påverkas av omgivningens ljus. Färger ser helt annorlunda ut i dagsljus jämför i ett rum belyst med lampor. Ett rum utan fönster är alltså det som gäller för "kreatörer". Ögat uppfattar vitt som vitt oavsett om det är ett varmt eller kallt ljus. Sen överdrivs skillnaden om konverteringen med LUT sker i datorn eller skärmen. Det är en process som kräver väldigt lite av datorn. Oavsett det så är det rätt att en kalibrerad skärm ökar chanserna att färgerna blir som förväntat.
Hilmerr 2022-04-22 16:34
Gällande hård vs mjukvarukalibrering så kan man säga så här:
En vanlig sRGB skärm presterar i teorin 16,7 milj färger, 256 i röd, 256 i grön, 256 i blå, alltså i teorin 100% täckning i alla kanaler.
Men sen visar det sig att skärmen X visar 98% i röd, 96 % i grön och 86% i blå.
Hur skall man kunna göra denna skärm jämn?
Jo, man sänker alla till den sämsta nivån, i detta fall blå på 86%. 86% innebär 220 toner x 3 = 10,7 milj färger kvar. Så, yes en jämnare skärm, fast att den visar mycket färre färger.
David Bicho 2022-04-22 14:01  
Hejja Sara! Äntligen en artikel om hårdvaru- vs mjukvarukalibrerat!

Intressant att det är så många kommentarer om att de minsann inte behöver kalibrera, och en doft av att ”kalibrering är meningslös humbug” svävar försiktigt mellan raderna.

Såfort en digital bild behöver se likadan ut på två olika ställen är kalibrering ett måste. Behöver det inte se likadant ut är det meningslöst.

Såfort man jobbar i ett arbetsflöde som innefattar fler än sig själv, är kalibrering ett måste. Även om på tok för få gör det. Fotografer är relativt duktiga, men ADs och grafiker brukar vara osedvanligt dåliga på det… Men då kan du i all fall säga att det du levererat är rätt!
Makten 2022-04-22 15:06
Nja, det handlar mer om de opåkallade "måstena" som nämns i artikeln. Uppenbarligen måste man inte alls ha en kalibrerad skärm, även om det såklart har massa fördelar.

Själv skulle jag vilja göra jämförelsen med musik: Kamera och optik motsvarar musikerns instrument. Skärmen motsvarar ljudanläggningen som man sen lyssnar på musiken genom. De påverkar helt olika saker, och bra musik blir inte dålig musik för att anläggningen är medioker. På samma vis kommer i princip ingen lyssnare eller tittare se skillnad på vilken fiol eller kamera som skaparen använde. Det påverkar mest skapandet i sig, inte kvaliteten på det skapade.

Edit: För att dra det ett steg längre så kan man också betänka att vid ljudredigering, mixning och mastring så används gärna många olika anläggningar för att hitta en kompromiss där ljudet funkar "till allt". Använder man bara supergrejer så kommer det med ganska stor sannolikhet låta apa i nåns mediokra köksradio. På det viset borde man snarast kanske ha en bunt olika skärmar för att se hur bilden blir för olika betraktare. ;-)
Emil Larson 2022-04-22 16:19
@Martin.

Lycka till att hitta en musiker/producent som mastrar, som INTE har riktiga studiomonitorer för referenslyssning; utöver enklare lurar...
Makten 2022-04-22 16:28
Emil: De har både och eftersom de vet att de flesta lyssnare inte använder superanläggningar. Varför rekommenderas inte det för foto?

Vidare är det ganska intressant att alla de ovanstående resonemangen aldrig skulle yppas om det var _kameran_ man skrev om. Ingen skulle nånsin påstå att man "måste" ha si och så många miljoner pixlar, si och så hög upplösning på objektiven eller liknande, för att kunna sälja sina bilder. Märkligt va?
Emil Larson 2022-04-22 16:47
@Martin.
Därför att de flesta redan har den vanligaste typen av skärm; laptop, mobiltelefon, och iPad - men saknar referensskärmen. Därför påpekar Sara att just en HW-kalibrerad referensskärm är viktigt.

Gällande kamerorna så är det mer allmänt känt kring skärpa, dynamiskt omfång, bitdjup - och sällan något som behöver informeras om.
Makten 2022-04-22 21:49
Jag vänder mig som sagt emot att det skulle vara ett "måste" att ha kalibrerad skärm. Uppenbarligen inte, eftersom väldigt många inte har det men ändå lyckas prestera fina bilder.

Att skärpa och upplösning är välkända begrepp är en sak, men sällan eller aldrig hävdar någon i en teknisk artikel att man "måste" ha fotoutrustning av en viss kvalitet. Ser du inte det märkliga i detta? Det är ju exakt samma sak som att man "måste" ha en viss typ av skärm för att det ska duga.
Emil Larson 2022-04-22 14:08  
Så intressant hur många spenderar 100 000kr och uppåt på optik, belysning, kamerahus etc; men sen inte väljer att faktiskt nyttja all sin fina utrustning till max genom att faktiskt ha en korrekt monitor när man skall slutföra arbetet...

Man kan köpa en hårdvarukalibrerbar monitor inkl. probe för 8500kr; det är ju fikapengar i sammanhanget...
https://www.scandinavianphoto.se/eizo/coloredge-cs2420cal-24-1027020
Makten 2022-04-22 16:13
8500 för en skärm med stenåldersupplösning? Tack, men nej tack. :-)
Emil Larson 2022-04-22 16:26
@Martin
Med ca 100PPI så behöver du sitta närmre än 80cm för att ens kunna se en enskild pixel om du har PERFEKT syn.
Makten 2022-04-22 16:29
Jag sitter nog på ungefär 80 cm avstånd från min skärm och ser enorm skillnad på den där mögupplösningen och 4-5k.
Emil Larson 2022-04-22 16:48
@Martin

Jag väljer att lita på ögonläkare & forskare kring detta :)
Makten 2022-04-22 21:51
Jag litar på min egen syn och man måtte se rätt jäkla dåligt om man inte ser uppenbar skillnad. :-) Jag har inte perfekt syn, men tydligen tillräckligt bra.
O H 2022-04-23 02:11  
Intressant artikel. Tar hårdvarukalibreringen hänsyn till omgivande ljus?
gamleJ 2022-04-23 21:49
Nej det gör den inte. Kalibrerar du t.ex skärmen för att visa samma som du ser i din utskrift behöver du själv välja värden för luminansen som matchar omgivande ljuset. Du testar dig alltså fram till läget där skärmens luminans i redigeringsmiljön bäst överensstämmer med hur printen upplevs i dagsljus. Motsvarande testar du även olika värden på vitbalans tills den stämmer. Det kan ta ett tag innan du hittar rätt och printen är referensen.

Kalibrerar du för att lägga ut på nätet brukar det finnas standardval för kalibreringen där vitbalansen ofta sätts till 6500k och luminansen runt 140 tror jag. Här finns ingen tydlig referens för dig. Värdena är ungefärliga inställning för att passa de flesta skärmar när de är kalibrerade och visar webbinnehåll. Märker du att dina bilder alltid upplevs för ljusa eller mörka på tex surfplattor och telefoner kan du höja alternativt minska luminansen vid nästa kalibrering. Det beror troligen på hur din miljö runt skärmen ser ut (för ljust, för mörkt). En bra ljusmiljö runt redigeringsplatsen är lämplig. Det går att vara väldigt petig eller bara undvika riktigt dålig belysning runt dig. En dagsljuslampa som inte punktbelyser skärmen och att blockera ljuset utifrån räcker en bra bit. Undvik blandljus från flera olika ljuskällor.

Det finns en uppsjö av rekommendationer kring omgivande belysning, färg på väggar mm som kan vara intressant om perfektion är målet. För hobbyfotografer som vill visa sina bilder på nätet känns det dock lite krystat.
gamleJ 2022-04-23 15:18  
Precis som med allt inom fotografering så får var och en hitta sin nivå. För yrkesfotografer är det nog riskabelt att inte ha ett kalibrerat flöde. För oss hobbyfotografer går det att ha kul ändå. Kanske blir det lite fel någon gång men helt utan konsekvenser för brödfödan. Det som däremot förvånar mig är när hobbyfotografer som i vanliga fall är superpetiga helt plötsligt inte är det i detta sammanhanget.

Jag vill själv ha så bra förutsättningar som möjligt inom rimliga gränser så har försökt skapa ett färgsäkert flöde. Hade jag mest visat mina bilder på nätet skulle jag nöjt mig med en skärm som kan visa alla färgerna i s-rgb och mjukvarukalibrerat. Eftersom jag vill ha kontroll över utskrifter blir det värt för mig att även ha en skärm som klarar adobeRGB och som kan hårdvarukalibreras, samt ha en redigeringsmiljö som inte påverkar hur jag upplever färgerna på skärmen.
Jag har två Nec Spectrawiew 241 referens skärmar som var bra på sin tid. Eftersom de bara hobbykörts är de fortfarande så exakta att de fungerar utmärkt för softproof inför utskrift. En köpte jag ny men den andra gav jag 2000kr för med en bra kalibrator. Det behöver alltså inte bli jättedyrt.
Det är lite häftigt att kunna se de färger som faktiskt finns i filen så bara det är en vinst.

Gillar att det kommer skärmtester och att ämnet diskuteras. Hoppas verkligen att Sara kan fortsätta på inslagen väg.
DonThomaso84 2022-04-23 18:51
Jag har gjort precis som du, köpte en Eizo ColorEdge CG243W beg. för ett par tusen (några år sen) och en Spyder 5. Behöver absolut inte vara dyrt att få en vettig skärm för fotoredigering. Ett stort plus är även att de har huv, ger mer konsekvent bild i vanliga rum.
Malcao 2022-04-23 22:33  
Tack för en mycket bra och informativ artikel!
mats lindfors 2022-04-24 11:55  
En mycket bra artikel som tar upp en för många ofta glömd svag länk i fotograferingskedjan. Från kamera till skärm/print. Blir dock förvånad över hur många som argumenterar för det oviktiga att ha full koll på färgerna. En kedja blir aldrig starkare än sin svagaste länk.
Jan Olof Härnström 2022-04-24 13:15  
Tack för en bra artikel!
När jag började printa mina bilder mer seriöst så investerade jag i en ny skärm och kalibrator från BenQ bl.a pga. en givande artikel om skärmen här på FS.
Jag hittade även en ypperlig tutorial av Thomas på Sweclockers om hur och varför man ska kalibrera skärmen: https://www.youtube.com/watch?v=_5RvUYJcdVU&t=534s&ab_channel=SweClockers
Vidare så "gick" jag en kurs "Perfekta utskrifter från PC" av Patrik Larsson på moderskeppet.
Inget av detta har jag ångrat.
(Ekonomiskt så kostar en kalibrator en struntsumma i sammanhanget och jag sparar in på papper och bläck eftersom det behövs mycket mindre provutskrifter samtidigt som resultatet blir bättre)
Ett tack även till Jonas H här ovan för goda råd och tips om bl.a utskrift och kalibrering men även mycket annat.
Jag använder i princip bara två inställningslägen på skärmen. Ett läge i photoshop för AdobeRGB, för video och webben kör jag med sRGB.
Hilmerr 2022-06-16 10:33  
Den här artikeln är bör vara till hjälp för de som undrar "varför":
Why Calibrate?
Calibration is a necessity, not an option
https://www.lightillusion.com/why_calibrate.html

Men i slutänden är i alla fall valet helt fritt. Vill du chansa på att åka dubbfria vinterdäck på sommaren så gör det.

Merläsning

ANNONS