Lag och rätt
Att publicera bilder tagna från drönare eller flygplan kan stå en dyrt. Men den som vill följa lagen får vänta länge på byråkratin.
Svenska fotografers förbund (SFF) och Bildleverantörernas förening (BLF) har tillsammans med flera andra organisationer skrivit under en debattartikel i Dagens Nyheter som kritiserar kravet på spridningstillstånd för att publicera bilder från luften.
2016 upphörde möjligheten att själv granska sina bilder. I stället skulle alla bilder tagna i luften granskas av Lantmäteriet före publicering eller lagring i en molntjänst. Under tiden har utbudet av drönare exploderat, det har gjort att antalet fall hos Lantmäteriet gått från 700 under 2016 till 35 000 under 2022. Det gör att handläggningstiden nu är 58 dagar.
Artikelförfattarna påpekar att laglydiga fotografer inte kan konkurrera med de som inte skickar in sina bilder för granskning. Ett annat problem rör nyhetsbevakning, i praktiken blir det omöjligt att använda drönare för nyhetsbevakning eftersom nyhetsvärdet är borta när granskningen är klar.
Många svenskar känner inte till lagstiftningen och är omedvetna om att de gör sig när de publicerar semesterbilder tagna från flygplan eller drönare. För ett år sedan dömdes en man till 64 000 kronor i böter av hovrätten eftersom han publicerat 20 filmer på Youtube från privat flygning med drönare och privatplan.
4 Kommentarer
Standardförsvaret är väl av typen "vi måste skydda våra hemligheter" och "vi måste hålla koll så att ingen sprider bilder och filmer på känsliga anläggningar". Tyvärr innebär ju lagen att det fungerar precis tvärtom, men så långt vill/orkar/kan man inte tänka.
Några år senare fick jag av en slump användning för tillståndet när jag var den ende på Riksantikvarieämbetet som hade tillstånd att fotografera Långholmens Centralfängelse innan det revs. Undrar vad som hände med de bilderna och om någon kommer att söka spridningstillstånd om de skulle råka att publiceras någon gång. Missar de det så står väl SÄPO och knackar på min dörr.