Den här filmen, fotad med en 16mm Bolex-kamera, påstås vara världens första hyperlapse.
Filmen kallas "Pacer"och är fotad i Montreal i Kanada 1995. Den är tagen med en Bolex-kamera, men istället för att ta bildsekvenser är varje foto taget separat. Kameran har alltså ställs in, fotot knäppts och sedan har man flyttat och ställt in kameran igen. Alla effekter sägs alltså vara gjorda direkt i kameran.
Filmens negativ förstördes under framkallningsprocessen 1995, och det enda som fanns kvar var en lågupplöst video på ett VHS-band. Under 2014 digitaliserades filmen av företaget NBD Creative, och remastrades tidigare i år.
UPPDATERAT: Efter påpekande från en hjälpsam läsare är "timelapse" ändrat till "hyperlapse", vilket bör vara mer korrekt i det här fallet. Skillnaden mellan de två begreppen är att hyperlapse tillåter mer rörlighet i kameran. Timelapse är skapade med en mer statisk kamera, med bara kortare panoreringar eller dylikt. Tack för hjälpen!
Många timmar är det. Förmodligen minst ett år. Det är ju både snö och barmark. Sen skall man ju komma ihåg att även på filmens tid kunde man klippa och klistra.
Klart imponerande.
Psykadeliskt värre. Störtskön att se på. Älskar vertigo-effekten i vissa sekvenser.
Men det är väl hyper-lapse detta kallas?
Men skulle första verkligen ha kommit så sent som 1995? Eller är det fel på årtalet i artikeln?
Har inte time lapse/hyper lapse användts inom filmindustrin länge för att skapa specialeffekter? Eller räknas inte stop-motion till samma kategori? Är lite förvirrad bland termerna nu.
Sanslöst! Det som slår mig är att alla bilder är så exakt komponerade i förhållande till varandra... något som måste vara oerhört klurigt med analog optisk 16mm-sökare... kan det vara så att man har finjusterat/trimmat samman bilderna under digitaliseringen och mastringen? Detta skulle knappast förringa insatsen för övrigt.
1992 producerar Richard Heslop videon till "Ebeneezer Goode", medan svenska Leila K samarbetar med honom 1993 med videon till "Ca Plane Pour Moi". Tekniken experimenteras med i båda, främst i den sistnämnda. Är dessa bortglömda eller räknas de inte?
Jag hade en gång en sån Bolex-kamera. Fjäderdriven. Det roliga var just detta att man kunde exponera en ruta i taget på det sätt som filmen är gjord. Det var användbart inte minst vid animeringar av tecknad film. Det gjordes massor av sådana små hyperlapsefilmer på 50-60-talet. Minns att flera kortfilmer gjorda bl a på polska filmskolor sändes i TV:s barndom. Det ansågs mycket "konstnärligt" att jobba med den tekniken. Att påstå att en film från 1995 skulle vara den första kan därför knappast stämma.
Jag och en kompis gjorde vårt exjobb på KTH i form av en film. 16mm kamera, en ruta i taget. 22000 exponeringar. Att synka ljudet var direkt svårt. Vi fick exjobbet godkänt, troligen just för att det ansågs "konstnärligt" att jobba på det här sättet. Året var 1960 tror jag.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Många timmar är det. Förmodligen minst ett år. Det är ju både snö och barmark. Sen skall man ju komma ihåg att även på filmens tid kunde man klippa och klistra.
Klart imponerande.
Men det är väl hyper-lapse detta kallas?
Men skulle första verkligen ha kommit så sent som 1995? Eller är det fel på årtalet i artikeln?
Har inte time lapse/hyper lapse användts inom filmindustrin länge för att skapa specialeffekter? Eller räknas inte stop-motion till samma kategori? Är lite förvirrad bland termerna nu.
Men först ----- Wikipedia anger följande:
"The first use of time-lapse photography in a feature film was in Georges Méliès' motion picture Carrefour De L'Opera (1897)."
Tekniken i Leila Ks video kallas stop-motion.
Jag och en kompis gjorde vårt exjobb på KTH i form av en film. 16mm kamera, en ruta i taget. 22000 exponeringar. Att synka ljudet var direkt svårt. Vi fick exjobbet godkänt, troligen just för att det ansågs "konstnärligt" att jobba på det här sättet. Året var 1960 tror jag.