Rolleiflex 2.8 FX-N är en ny version av den klassika Rolleiflexen som visas på Photokina. Den bygger på 2.8 FX som i sin tur har sina rötter i 50-talet. Rolleiflex har även digitala nyheter.
Det är 10 år sedan Rolleiflex 2.8 FX introducerades. FX-N har fått ett nytt sökarobjektiv kallad Heidosmat 80mm f/2,8. Huvudobjektivet, Rollei S-Apogon 80mm f/2,8, har fått en bättre närgräns på 55 cm.
På Photokina i Tyskland presenteras även Rolleiflex Hy6 mod2 som uppges ha fått ett bättre grepp jämfört med sin föregångare. Hy6 är även känd under varumärkena Sinar och Leaf.
Det är väl just det, har man pengar så är det väl aldrig ett problem att köpa på sig konstiga prylar. Men jag tror rätt få som får $5000 skulle springa iväg och beställa en sån där. Det finns nog rätt mycket, inom bara fotografivärlden som skulle prioriteras före.
Oavsett nypriset, så tycker jag det är fantastiskt och underbart att de nytillverkar den tvåögda Rolleiflex:en och ger möjligheten att införskaffa ett nytt exemplar.
2012-09-16 22:57
Mmmm håller med. Dessutom blir jag så glad för vare aktivitet som gör att 120-filmen kommer att behövas framöver. Då fortsätter den säkert att tillverkas. Sånt gör mej glad.
Leica M7 (den senaste analoga Leican) kostar MER än denna Rolleiflex. UTAN objektiv dessutom. Så du har rätt, en analog Leica är inte ens i närheten så billig som den här =)
Allright, då hade jag totalt missat vad en analog Leica kostar! Jag hade fått för mig att de låg på 1/3 av det. De har ju iallafall haft rätt begränsade utvecklingskostnader på dem de senaste 60 åren ;-)
Nej, jag förstår såklart att folk inte köper en sån här för att de behöver den! Jag trodde bara att den var mycket dyrare än annat jämförbart än den var isåfall. Vad får man ge för en gammal i bra skick?
Avbetalda utvecklingskostnader innebär inte att man behöver sänka priserna utan att man kan tjäna mer per enhet ... Det har visat sig att Leica inte vinner i volym på att sänka priserna.
Deras strategi är att komma med fler svindyra dyra prylar med enormt hög marginal. De rika kunderna vill ha ännu fler leksaker att köpa. De vanliga objektiven som kostar 20-35 tusen är ointressant dussinvara för dem. Det här vet jag genom samtal med ett stort antal Leicahandlare, -kunder och chefer på Leica.
Det ligger mycket nostalgi och känsla bakom ett inköp av en ny tvåögd Rolleiflex. Det kan nog bara Rolleiflexägare förstå riktigt. Rationellt är det absolut inte men jag skulle inte heller tveka om jag hade 5000 dollar över.
Tycker att det är förhållandevis billigt med tanke på att det dels kommer att vara en ganska liten serie och dels att det handlar om ett mekaniskt mästerverk. Dessutom om man ser fördelar med mellanformatets kvaliteter och mestadels plåtar med normal så kan man ju säga att det till och med är billigt med tanke på att objektivet ingår.
Dessutom är det en kamera som förmodligen kommer att överleva sin köpare om den hanteras med normal varsamhet. Hur många av dagens produkter kan man säga det om?
Min gamla Rollei från 1951 hänger med än. Men hur mycket den är använd innan den kom i min ägo har jag ingen aning om. Man måste nog vara mycket varsam med dem om de ska gå som brukskameror.
Men generellt är väl inte nytillverkade gamla klassiker särskilt spännande, även om man ändrar lite i detaljerna.
Hellre då en gammal trotjänare med en historia bakom sig.
Konceptet är fortfarande helt strålande. Superenkel (men med en hel del små fiffiga detaljer), mycket diskret slutarljud, och mycket liten i förhållande till filmformatet. Inte minst är det en glädjespridare av rang. Håller just nu på och jobbar på ett utställningsprojekt med min Rolleicord.
Vet inte om man behöver vara så himla försiktig heller. Jag har visserligen lyckats knäcka trådutlösargängan på min Rollei, men annars så tuffar den mest på genom alla äventyr den har utsatts för.
Betänk att Inta Ruka använder en förkrigs Rolleiflex från slutet av 1930-talet, och den producerar hon bilder med som det är stor efterfrågan på bland världens fotomuséer idag. Kan den här nya vara så mycket bättre egentligen? Möjligtvis har den inbyggd exponeringsmätare och bättre mattskiva samt lite snabbare slutartider, men annars? Men visst, den här nya kameran med sitt Apogonobjektiv kan säkert producera svartvita bilder som i print på papper rent tekniskt står sig väl i konkurrens med vad de bästa digitala 24x36-kamerorna av idag kan få fram. Och i jämförelse med dom är den inte mycket dyrare tror jag, speciellt inte när man ska ha en högklassig optik till sitt fina FF-hus. Den som aldrig sett en print från ett Rolleiflexnegativ (eller andra högklassiga mellanformatskameror) tror jag ska vara lite försiktig med att uttala sig alltför tvärsäkert. Det här är ingen nostalgipryl utan ett bildverktyg i Spitzenklasse!
Folk blir alltid lika chockade när jag visar bilder tagna med min Rolleiflex... "VA? Är dom bilderna tagna med den?!?!" De tror på nåt sätt att analoga kameror och film ger bildkvalité i nivå med en mobil-kamera från 2005..
Sen att en analog Rolleiflex skulle vara långsam att fotografera med är ju också en myt..
Jo, det synsättet finns även hos många här på fotosidan. Man har aldrig sett riktiga bilder från det man uttalar sig om och man har ingen egen erfarenhet av högklassig analog fotografi. Mer än maskinframkallade, halvsuddiga albumbilder i mystiska färger från 1970-80-talet, tagna med halvmediokra kompaktkameror, har man inte att jämföra med. Och då kan man förstå att man ser det som bortkastade pengar att lägga kosing på en sån här mekapär. Att kunskapen att hantera den, samt att ta fram högklassiga printar från den, också saknas spelar säkert också in. För inte lägger man pengar på en apparat som man inte klarar av att hantera eller utnyttja.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
28 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/Freddo
En succé mäts mot förväntningarna. Misstänker att budget är aningen lägre än för Nikon D600 för såväl volym som värde. ;)
Gamla begagnade Rolleiflex säljs till höga priser, så en och annan nybyggd går nog att sälja.
/Freddo
Mmmm håller med. Dessutom blir jag så glad för vare aktivitet som gör att 120-filmen kommer att behövas framöver. Då fortsätter den säkert att tillverkas. Sånt gör mej glad.
En analog Leica kostar ju inte i närheten så mycket.
En ny analog Leica kostar 40.000 kr utan objektiv. Här ingår objektiv.
Det är inte av rationella skäl folk köper en sådan här kamera. Utan för att de har råd att vara irrationellt nostalgiska.
Det finns mycket dyrt som folk köper bara för att de har lust och råd. Vem behöver en klocka för 250.000?
Leica M7 (den senaste analoga Leican) kostar MER än denna Rolleiflex. UTAN objektiv dessutom. Så du har rätt, en analog Leica är inte ens i närheten så billig som den här =)
Allright, då hade jag totalt missat vad en analog Leica kostar! Jag hade fått för mig att de låg på 1/3 av det. De har ju iallafall haft rätt begränsade utvecklingskostnader på dem de senaste 60 åren ;-)
Nej, jag förstår såklart att folk inte köper en sån här för att de behöver den! Jag trodde bara att den var mycket dyrare än annat jämförbart än den var isåfall. Vad får man ge för en gammal i bra skick?
Avbetalda utvecklingskostnader innebär inte att man behöver sänka priserna utan att man kan tjäna mer per enhet ... Det har visat sig att Leica inte vinner i volym på att sänka priserna.
Deras strategi är att komma med fler svindyra dyra prylar med enormt hög marginal. De rika kunderna vill ha ännu fler leksaker att köpa. De vanliga objektiven som kostar 20-35 tusen är ointressant dussinvara för dem. Det här vet jag genom samtal med ett stort antal Leicahandlare, -kunder och chefer på Leica.
Haha nej det förstås, jag bara drog en liten jämförelse med det universum vi andra lever i ;-)
Dessutom är det en kamera som förmodligen kommer att överleva sin köpare om den hanteras med normal varsamhet. Hur många av dagens produkter kan man säga det om?
Hade jag stålar så skulle jag ha köpt fler fina ef gluggar
Men generellt är väl inte nytillverkade gamla klassiker särskilt spännande, även om man ändrar lite i detaljerna.
Hellre då en gammal trotjänare med en historia bakom sig.
Konceptet är fortfarande helt strålande. Superenkel (men med en hel del små fiffiga detaljer), mycket diskret slutarljud, och mycket liten i förhållande till filmformatet. Inte minst är det en glädjespridare av rang. Håller just nu på och jobbar på ett utställningsprojekt med min Rolleicord.
Vet inte om man behöver vara så himla försiktig heller. Jag har visserligen lyckats knäcka trådutlösargängan på min Rollei, men annars så tuffar den mest på genom alla äventyr den har utsatts för.
http://gelatin-silver.blogspot.com
Sen att en analog Rolleiflex skulle vara långsam att fotografera med är ju också en myt..
Jo, det synsättet finns även hos många här på fotosidan. Man har aldrig sett riktiga bilder från det man uttalar sig om och man har ingen egen erfarenhet av högklassig analog fotografi. Mer än maskinframkallade, halvsuddiga albumbilder i mystiska färger från 1970-80-talet, tagna med halvmediokra kompaktkameror, har man inte att jämföra med. Och då kan man förstå att man ser det som bortkastade pengar att lägga kosing på en sån här mekapär. Att kunskapen att hantera den, samt att ta fram högklassiga printar från den, också saknas spelar säkert också in. För inte lägger man pengar på en apparat som man inte klarar av att hantera eller utnyttja.
http://gelatin-silver.blogspot.se/?view=classic
Nej nej nej :)