Sony A77 och A65 satsar på fart
Syskonkamerorna Sony A77 och A65 utnyttjar fasta speglar för att få upp hastigheten till 12 bilder per sekund för A77 och 10 b/s för A65 med följande autofokus. Kamerorna får också ny sensor på 24 megapixel.
När Sony efter fyra år äntligen visar en efterträdare till A700 har de lärt sig flera läxor och presenterar två modeller som särskiljer sig mot konkurrenterna Canon Eos 7D och 60D respektive Nikon D7000, D300s och Pentax K-5.
Sony erbjuder snabbare kameror är någon annan. Närmast i klassen kommer Canon Eos 7D och Nikon D300s med 8 bilder per sekund. Sony A65 klararar 10 bilder per sekund och A77 hela 12 bilder per sekund med följande autofokus. Det är även snabbare än Canons och Nikons proffsmodeller.
Tittar man lite närmare på specifikationerna så är buffertkapaciteten anmärkningsvärt låg, särskilt för att vara en så här snabba kameror. A77 och A65 klarar 17 jpegbilder i fine-kvalitet eller 13 i råformat innan kameran tappar fart.
Detta är möjligt genom att Sony använder fasta halvgenomskinliga speglar i A77 och A65 liksom i de befintliga modellerna A55 och A35. Tack vara spegeln kan både bildsensorn och den fasdetekterande autofokussensorn se bilden samtidigt. Spegeln stjäl ett halvt exponeringssteg ljus, 0,5EV.
A77 har en autofokusmodul med 19 autofokuspunkter varav 11 är av korstyp. A55 har 15 autofokuspunkter. 3 är av korstyp.
Elektronisk sökare med Oled-teknik
En annan unik egenskap är att Sony valt att låta kamerorna ha en elektronisk sökare istället för en optisk. Kameran kan då ge en stor sökarbild utan att behöva ett stort prisma.
Kvaliteten på sökarbilden är en kritisk faktor i den här krävande klassen. Sony har tagit fram en Oled-panel med cirka 2,4 miljoner bildpunkter. Oled-tekniken ger en kontrastrik bild med stor färgrymd.
Sökaren är överlägsen något vi tidigare sett i elektronisk väg och det känns inte alls besvärande att överge den optiska sökaren. En fördel är att kameran kan visa samma information i sökaren som på skärmen på baksidan. Det innebär att man kan ställa in skärpan med stor förstoring eller jobba med digital zoom utan att sökarbilden blir mindre. Kameran kan ge upp till 3 gångers förstoring vilket innebär att bildstorleken blir 6 megapixel.
Vädertätad toppmodell
Sony A77 och A66 är ganska lika i formen, men A77 är något större och har 3-ledad skärm istället för 2-ledad hos A65. De är också olika byggda. A65 är gjord i plast medan A77 är byggd i magnesium och har vädertätning.
Slutaren är också gemensam och är testad för 150.000 exponeringar. Sensorn på 24 megapixel är nyutvecklad och ska precis som Sonys välrenomerade 16-megapixelsensor ge lågt utläsningsbrus och högt dynamiskt omfång på låga ISO. Standard-ISO går från 100 till 16.000. Det går också att utöka omfånget från lSO 50 till 25.600.
Videofunktionen har uppdaterats jämfört med tidigare sonymodeller. Sony A77 och A65 klarar att filma progressivt (hela bildrutor) upp till 60 bildrutor per sekund. Europamodellerna levererar 1920x1080 pixlar med 25 eller 50 bildrutor per sekund (24/60p i USA). Den maximala bit-raten är 28 Mbit per sekund. Kamerorna kan ställas ner till 17 Mbit/s.
Till A77 och A65 finns två nya matchande tillbehör: den vädertätade blixten HVL-F43AM som kom i början av sommaren och en ljusstark vädertätad normalzoom 16-50/2,8 SSM (rekpris 6.500 kronor). Till A77 finns även ett vädertätat batterigrepp kallat VGC77AM.
I oktober börjar leveranserna av A77 och A65. Rekommenderade priser:
SLT-A65V (endast hus) 8 900 kr
SLT-A65VK (18-55 mm) 10 000 kr
SLT-A65VY (18-55 + 55-200 mm) 11 400 kr
SLT-A77V (endast hus) 12 500 kr
SLT-A77VK (18-55 mm) 13 700 kr
SLT-A77VQ (16-50 mm) 17 700 kr
Läs mer
33 Kommentarer
Logga in för att kommentera
(Här ser vi även sensorn till nikon d400 om rykterna stämmer)
Kollar man sedan vad en Canon 7D+17-55/f2,8 IS kostar så inser man ganska snabbt att Sony SLT-A77VQ kittet är väldigt prisvärt.
Ganska stor skillnad i knappuppsättning mellan A77/A65 också skulle jag vilja säga.
Nae, A65:an är allt lite mindre, har färre knappar samt har en 2-ledad skärm, det är bara A77:an som har en 3-ledad (lyckligtvis synnerligen stabilt byggd, enligt dem som sett densamma).
Mått A77:
142,6 x 104,0 x 80,9 mm
Mått A65:
132,1 x 97,5 x 80,7 mm
.
Chansen att Nikon kommer att matcha A77 vid sitt släpp är inte särskilt stor. Om Sony kommer ikapp Nikon på optiksidan, särskilt tele, blir det säkert ett byte! Jag antar att både A-65 och A77 har sensorstabilisering?
Någon som vet?
dock är det i gengäld lite sisådär med bildbuffertkapaciteten på kamerorna istället ( 17 jpeg och 13 RAW- bilder i följd är och andra sidan långt under vad de flesta PROFFSKAMEROR klarar av ).
Så, nja: tveksamt för min del ändå om jag skulle satsa på någon av dem - eftersom jag vill ha BÅDE SNABBHET OCH BRA BILDBUFFERT samtidigt!
Men helt klart 17 JPEG i buffert är dåligt och väldigt märkligt.
Sen kan man fråga sig varför de inte hade fixat detta innan kameran släpptes...
Det blir spännande att se om Sony har löst
problemet med att o-ljudet ifrån Autofokusen transmitteras till den externa kit mikrofonen i filmläget.
coolt att Sony nu rör rejält runt i ankdammen av kameratillverkare
Panoramafunktionen blir säkert bättra med12 bilder sek. vad gäller "Action Bilder"
Det blir ungefär 30-50 stycken i verkligheten pga buffertminnet.
The GH2 has four continuous shooting modes, Super High, High, Medium and Low. Super High offers an impressive-sounding 40fps for bursts of up to 1 second, but resolution is limited to 4MP. High offers (on paper at least) the fastest full-resolution continuous shooting speed of any Micro Four Thirds model to date at 5fps, but the camera can't maintain a live view feed between shots; this is only available when using the medium and low continuous shooting modes.
We used Panasonic's 14-140mm HD lens to perform the continuous shooting tests, and we found that in Continuous High ('H') mode, when shooting JPEG files the GH2's shooting rate varies depending on the focal length. It's not entirely clear why, but it is possible that the differences we've observed are caused by the varying amounts of in-camera distortion correction required at the lens' different focal lengths. Whatever the cause, it is essentially impossible to specify a single maximum shooting rate for the GH2 while using 'native' Micro Four Thirds lenses. It is interesting to note that we had the same experience with the recently reviewed Lumix DMC-GF2.
Shooting high quality JPEGs, in our tests we achieved between 4 and 5 frames per second maximum continuous shooting rate in 'High' burst mode, depending on focal length. Using the 14-140 zoom, we managed 5fps at 14mm for 7 frames, after which the frame rate dropped to around 2.5fps. At 50mm, we attained 4fps for 7 frames, before speed dropped to 0.5 frames, and at 140mm, we could shoot at 5fps for 6 frames, before the frame rate dropped significantly, to approximately to around 0.4fps. (For these tests we used a Sandisk Extreme Pro 8GB 45MB/s UHS-1 SDHC card.)
In RAW mode, regardless of focal length, the GH2's continuous shooting rate peaks at between 3.5 and 4fps, for a maximum sustained burst of 7 frames. After this burst, a lower frame rate is maintained of roughly 0.3fps. It takes 13 seconds for the buffer to clear after a burst of images but it is possible to shoot single frames whilst the buffer is clearing.
Using the Olympus 50mm f/2 Macro lens with Panasonic's DMW-MA1 adapter ensures that no lens corrections are being applied, and this setup gives us 7-8 high quality JPEG frames at a maximum framerate of approximately 5fps before the framerate dropped. When 'medium' continuous shooting speed is selected, the GH2 can deliver 3.5fps for 5-7 frames in a burst before it has to slow down. Arguably, this mode is more useful than 'H' since live view is maintained between frames, and as such it is worth noting that set to 'M' continuous advance, the GH2 gives better performance than the G2 set to 'H'.
denna kamera är ju bättre på alla punkter och dessutom till ett betydligt lägre pris än i alla fall Canon:s och NIkon:s likvärdiga toppmodeller.
Och hade bildbufferten bara varit åtminstone dubbelt så bra som den är nu så hade nog till och med jag drägglat efter den/ dem ( antingen A 65 eller A 77 ).
Om man fyller bufferten HELT så blir tömningstiden 4 sekunder (när man använder 95 MB/s minneskort). Slutaren är dock inte låst utan man kan fortsätta att ta bilder även om bufferten bara är delvis tömd.
.
Så, tack och lov, går det att förbättra densamma den vägen åtminstone.
Dock är de allra snabbaste minneskorten idag, typ Lexars 1000 MB/s, väldigt, för att inte i vissa fall säga extremt, dyra jämfört med ett vanligt standardminneskort ska man komma ihåg.
Har man råd så finns dock lösningen på buffertproblemet i form av ett snabbare minneskort i kameran som sagt.
Dock en väldigt smidig och praktisk lösning i mina ögon.