Jag håller generellt med dig om missbruket av begreppen amatör / proffs.
Att ge en definition som alla kan vara överens om är annars faktiskt väldigt enkelt. Det är bara att använda de ursprungliga grunddefinitionerna:

Professionell:
Någon som arbetar kommersiellt, som lever på sin verksamhet.

Amatör:
Någon som jobbar ideellt, något som ägnar sig åt något vederbörande älskar att göra.

Den förra definitionen missbrukas av en hel del reklamavdelningar.
Den senare av märkesextremer som t.ex. den av dig nämnda Ken Rockwell.

Beteckningen "amatör" hade ursprunglingen inte alls någon nedvärderande konnotation, och har det fortfarande inte i många avseenden. Det är inte svårt att hitta amatörfotografer som har betydligt bättre bildsinne än många pro-fotografer.

Och för längesedan när jag höll på och byggde egna amatörradiomottagare, så var detta ett kvalitetsbegrepp. De bättre amatörradiomottagarna behövde vara vida bättre tekniskt än de kommerciella radiomottagarna. Sändaramatörerna har bara tillåttelse att använda sändare med relativt sett välidigt svaga uteffekter, medan de kommerciella förstås hade tillstånd att fläska på ordentligt för att få säkrare och mera bekväma kommunikationer. Därför var det amatörradiomottagnarna som använde spjutspetsteknologi,k samt att radioamatörerna hängivet la ner så mycket tid på lyssning att de med åren lärde sig att ta emot signaler under så svåra mottagningsförhållanden att kommerciella operatörer inte hade en chans till. De hade varken tillräckligt känslig teknik med tillräckligt smala filter (även om deras apparater kunde kosta det tiodubbla mot en motsvarande amatörmottagera (sedan var de vanligen betydlig mer robust byggda, för att tåla tuffa tag och ha lång livslängd, och operatörerna inte alls hade tränat den speciella "signal- och brusbehandlingsförmåga" som hjärnan behöver årför att läras upp till. En amatör kan operera över kanaler som är så dåliga att proffsen inte kan uppfatta annat än brus. Men amatörerna kan genomföra sökria kommunikationer över dessa. Förstås alltid kul att se proffsens miner när man visar detta. :-)
.

Det finns inga proffskameror eller amatörkameror. Bara professionella fotografer och amatörfotografer, och de använder vad de tycker fungerar bäst. Det tycker jag i alla fall.

Jag håller med, Mats. Däremot finns det kameror och objektiv som är mer byggda för yrkesmässigt bruk (framför allt vad gäller hållbarhet) och därför av tillverkaren klassificeras som "proffsprylar" - både Canon och Nikon har serviceprogram för yrkesfotografer, och för att vara med där måste man ha prylar som kvalar in på dessa listor. Jag gissar att också Sony har samma krav där de har samma typ av serviceprogram.

Med proffskameror och proffsobjektiv menas ofta produkter där konstruktionen anpassats efter yrkesfotografens krav. En pressfotografer bär runt på sina kameror 40 timmar i veckan. Det ställer extra hårda krav på kamerahusen och objektiven.

Yrkesfotografen kan också behöva andra funktioner än de flesta hobbyfotografer, exempelvis möjlighet att tala in ett meddelande till en bild som sedan bifogas bildfilen när den skickas iväg med en extra kraftfull sändare.

Att det sedan är fler hobbyfotografer som köper produkten spelar ingen roll, det är nivån på konstruktionen som avses.

Sen förekommer det naturligtvis att ordet proffs missbrukas på olika sätt och att vissa yrkesfotografer kan klara sig med produkter som inte är konstruerade för proffs. En museifotograf sliter inte på saker på samma sätt som en sportfotograf.