Det finns som sagt rätt mycket skrivet i olika trådar här på FS om att skanna alternativt fotografera av dia, svv negativ och färgnegativ. Här kommer ett sammandrag.
Snabbaste sättet att digitalisera dia och svv negativ är utan tvekan att fotografera av dem.
Nedan syns min uppställning för småbildsdia och negativ. Dia fotograferas i raw med en 6 Mp kamera och det räcker för att få bilder som kan skrivas ut som 18 x 24 i god kvalite. Objektivet är ett förstoringsobjektiv, raktecknande, skarp och utan märkbar vinjettering när det bländas ner till 8. Svv kan också fotas i raw om man är ambitiös, men jpg går bra om man är noga med exponeringen.
Ännu lite längre ner syns resultatet av avfotograferade 3 x 4 cm svv negativ från 127-film som satt ihop två och två, tagna på 30-talet. De passade ju inte in i småbildsreproutrustningen utan lades in i en kartongmask på det lilla ljusbordet som syns i den översta bilden. Istället för en systemkamera använde jag en gammal men kompetent kompaktkamera (Olympus 7070W) monterad i ett reprostativ för avfotograferingen som gjordes i jpg. Redigeringen gjordes snabbt i gratisprogrammet Faststone utom några lite knepigare bilder som fick ta omvägen via PS.
Färgnegativ är knepigare, de kan fotograferas av och sedan behandlas i tex Photoshop så att de blir hyggligt bra, men kräver en del kunskap och övning. Moderskeppet har gjort en instruktionsfilm som är rätt pedagogisk om detta. Jag har provat på metoden, och visst det funkar, men eftersom jag har en negativskanner och bara lite färgnegativ så blir det skannern som får göra jobbet.
Flatbäddsskanner med ljuslock av lite bättre sort levererar anständigt resultat, men inte mera, när det gäller småbild. De flesta skannrar har en programvara som kan enkelt hantera masken i färgnegativ. Silverfast och VueScan är annars två fristående välrenomerade program som nämnts tidigare. Det förstnämnda har i varje fall tidigare följt med Canons flatbäddsskannrar i en lightversion, men Canons eget program gör ett minst lika bra jobb enligt min mening. För mellanformat är en sådan flatbäddsskanner nästan det enda ekonomiskt överkomliga skanneralternativet för vanligt folk och resultatet blir bra tycker jag.
En riktig filmskanner för småbild ger utmärkt kvalite och är alternativet om man vill krama ur sista droppen kvalite ur ett dia eller negativ. Min erfarenhet är dock att de flesta amatörbilder från förr inte drar nytta av det. Det är dessutom det ojämförligt långsammaste sättet att få in bilderna i datorn. Programvara följer med, annars samma fristående program som ovan.
Oavsett vilket sätt man väljer så fordras det mer eller mindre omfattande jobb efteråt i ett bildbehandlingsprogram om resultatet ska bli njutbart. Mycket av jobbet går visserligen att rationalisera med actions och presets i tex Photoshop, men det blir ofta en hel del handpåläggning till slut. Djävulen bor i detaljerna som bekant.
Själv har jag fotograferat av några tusen dia och svv negativ. Ett mycket litet antal av dessa förtjänar att skannas i min filmskanner, men jag är än så länge bara kommen till början av 70-talet. Det är en hel del färgstick som måsta fixas, färgerna i dia påverkas på olika sätt av ålder och på olika sätt beroende på exponeringen, olika diafilmer åldras olika och en hyggligt kalibrerad och profilerad skäm är nödvändigt. Men vartefter jag arbetar mej framåt i årtiondena så blir diorna bättre och bättre vad gäller kvalité, i flera avseenden.