Magiskt konstigt med tyckare som tycker att brottsoffer ska skylla sig själva när de blir utsatta för brott.

ztenlund sa:

Nej, det krävs inte. Däremot påstås det finns regler gällande publicering, men dessa kan jag inte.

Klicka för att se resterande...

Jag tog fel på land, det är tydligen i Tyskland som det krävs medgivande av den som blir fotograferad.

http://http://fotokurs.wikispaces.com/2.+Lagar+och+regler

eskil23 sa:

Om det rör sig om systematiska ofredanden så är det snarare frågan om "olaga förföljelse" (BRB 4 kap. 4 b §). Det är ett grövre brott som kan ge fängelse i upp till fyra år.

Klicka för att se resterande...

"Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter."

Fortfarande; Att fotografera andra människor på allmän plats är inget lagbrott. Det är ett rättighet som jag tycker är värd att försvara eftersom den i förlängningen utgör en del av yttrandefriheten och tryckfriheten.

Den "frihet" från att bli fotograferad som du efterlyser är en frihet som du i princip bara kan åtnjuta i din egen bostad.[/QUOTE]

Jag är mycket väl medveten om att det inte är ett lagbrott att fotografera på allmän plats.
Det jag opponerar mig mot är den väldigt stora frihet som ges till fotograferna att bestämma vilka som ska vara med på bild eller inte.
Jag tycker man kunde haft en snävare tolkning i denna fråga, exempelvis att de som reagerar negativt skulle ha rätten att kräva att bilden skulle raderas.
Jag är också medveten om att man troligtvis begår ett lagbrott om man spelar hög musik, det jag ville belysa var att varför ska man behöva stå ut med att bli fotograferad mot sin vilja när man inte behöver stå ut med t.ex hög musik ??

Det gäller att förstå proportionerna i straffrätten.

Om jag blir avsiktlig trängd eller knuffad i kön till kassan, skulle man kunna säga att jag blir ofredad enlig lagens definition.

Men om man skulle åtala alla som trängs i kön skulle domstolarna lamslås och hälften av befolkningen skulle vara kriminellt belastade.

Därmed krävs ett beteende av viss grovhetsgrad så att det finns ett allmänt intresse av att åtala.

I just det här fallet kan man misstänka att slangmannen har något problem. Det är inte ovanlig att sjukskrivna som ska arbetsträna får vaktmästarjobb. Om ingen skada är skedd och killen redan har problem, vad tjänar man då på att försöka sätta dit honom?

Nu börjar ämnet kännas färdigt för min del...,

Worley sa:

I just det här fallet kan man misstänka att slangmannen har något problem. Det är inte ovanlig att sjukskrivna som ska arbetsträna får vaktmästarjobb. Om ingen skada är skedd och killen redan har problem, vad tjänar man då på att försöka sätta dit honom?

Klicka för att se resterande...

Jag tycker att det räcker med att polisanmäla honom, eftersom ofredande är ett angivelsebrott så måste man kunna utpeka gärningsmannen som då delges misstanke om brott. Förhoppningsvis räcker det för att få vederbörande att fundera över sitt tilltag.

Eftersom alla inte verkar ha uppfattat situationen, dvs inte läst själva vad jag berättat, så kan jag väl försöka förtydliga igen: Jag har hållit på med denna genre i över 30 år, och har under dessa år aldrig varit i närheten av något liknande. Jag hyser respekt för människor och "trycker inte upp kameran i näsan" på någon. Jag känner av situationer (dock inte i detta fallet, det var omöjligt) och tar ner kameran när jag ser att någon känner obehag eller ovilja mot mitt fotograferande. Så sluta spekulera i att jag provocerat fram en reaktion.

Worley sa:

Gatufotografering kan reta folk om man inte gör det på rätt sätt.

Eftersom fotografen skapar situationen som kan reta folk får fotografen vara beredd på att hantera negativa reaktioner.

Själv har jag aldrig hamnat i en obehaglig situation vid gatufotografering.

Men det beror på en medveten strategi att inte skapa obehag.

Klicka för att se resterande...

Som beskrivet här intill: Jag har inte skapat någon situation. Och för en vecka sedan kunde jag skrivit precis som du, att jag aldrig hamnat i en obehaglig situation vid gatufotografering. Men kanske du också råkar ut för något utöver det vanliga nån gång, det är alltid lätt att snacka....

Worley sa:

Själv har jag aldrig hamnat i en obehaglig situation vid gatufotografering.

Men det beror på en medveten strategi att inte skapa obehag.

Klicka för att se resterande...

Själv har jag aldrig blivit misshandlad eller rånad i samband med utgång sena nätter.

Men det beror på en medveten strategi att inte skapa obehag.

Eller näe, det funkar nog inte riktigt så.

PeterEskilsson sa:

Som beskrivet här intill: Jag har inte skapat någon situation. Och för en vecka sedan kunde jag skrivit precis som du, att jag aldrig hamnat i en obehaglig situation vid gatufotografering. Men kanske du också råkar ut för något utöver det vanliga nån gång, det är alltid lätt att snacka....

Klicka för att se resterande...

Självklart. Jag har blivit utsatt för ett väldigt allvarligt brott. Det är därför som jag tycker att man bör sätta detta proportion till riktig brottsbekämpande verksamhet, som polisen och åklagarna bör få ägna sig åt.

Det är sjukt mycket rundgång, sarkasm och ironi här, men poängen som jag ser det är att det inte är olagligt att fotografera, och att det då aldrig kan vara ok att begå en brottslig handling för att man inte tycker om att bli fotograferad.

Beroende på vilken typ av fotografering man ägnar sig åt kan det mycket väl vara så att det inte är möjligt att fråga motivet, få ett godkännande med ögonkontakt eller annat, och det är enligt min uppfattning inget fel med det. Om motivet i fråga inte vill vara med på bild går det förstås att prata med fotografen och förklara varför, men om fotografen inte går med på att radera bilden i efterhand är det som jag ser det aldrig ok att spruta vatten eller banka på fotografen med tillhyggen, fötter eller andra lösa kroppsdelar.

Det skojades om att fågelfotografer skulle fråga fåglarna om lov, och det är förstås inte möjligt. På samma sätt är det lika omöjligt för många gatufotografer (eller sportfotografer) att fråga sina motiv om lov i förväg (eller ens att få det via en nick eller ögonkontakt) för att de ska få bra bilder. Det innebär inte med automatik att gatufotografer utnyttjar sina medmänniskor eller är hänsynslösa fotohuliganer i allmänhet - bara att den typen av fotografi de ägnar sig åt kräver ett visst arbetssätt. De bilder dessa fotografer tar är på intet sätt mindre värda än t.ex. naturfoton, porträtt, sport eller annat - det är bara en annan typ av bild.

Jag förstår att en del tycker att det kan vara obehagligt att bli fotograferade av främlingar, och kanske ännu mer att bilden främlingen tar kan hamna på nätet och användas i alla möjliga och omöjliga sammanhang, men jag tror det är snudd på omöjligt att undvika den risken nu för tiden. Även om man blir tillfrågad och bilden publiceras i ett högst legitimt sammanhang är det fullt möjligt att någon illasinnad person med egen agenda stjäl bilden och använder den för sina egna syften.

Nej, det är inte så farligt att bli nedsprutad av en tomte med vattenslang (så länge vattnet inte har sönder fotograf eller utrustning), men det är aldrig ok att acceptera ett sådant beteende. Det är inte ett dugg skadligt att kasta gräddtårtor på politiker eller kungligheter heller, men testa att göra det och se vad som händer ...

Avslutningsvis vill jag bara meddela att detta förstås är min högst personliga åsikt, och inte har något som helst med Fotosidan.se att göra (eftersom en del hugger på sådant).

Vi kan ju konstatera att det finns många olika åsikter här, vilket gör det intressant att följa.
Själv hade jag inte kommit på tanken att ringa polisen för att någon skvätter vatten på mig. Trodde inte ens att det var olagligt.
Klar man hade blivit rejält förbannad och ifrågasatt beteendet men att blanda in polisen för att jag fått blöta kläder hade jag inte ens tänkt på. Min åsikt är att det finns minst en miljon bättre saker vår polis ska ägna sig åt. Kläderna lär torka efter ett tag.

afe sa:

De bilder dessa fotografer tar är på intet sätt mindre värda än t.ex. naturfoton, porträtt, sport eller annat - det är bara en annan typ av bild.

Klicka för att se resterande...

Håller absolut med i det du skriver men tyvärr finns det ju fotografer som anser att den typ av foto dom bedriver hör hemma i finrummet och i det rummet platsar definitivt inte gatufoto och därför yttras det en del trista kommentarer i tråden. I alla fall är det så jag tolkar det.

Observera nu att detta inte är min personliga åsikt, alltså den om finrummet.

Poteta sa:

Vi kan ju konstatera att det finns många olika åsikter här, vilket gör det intressant att följa.
Själv hade jag inte kommit på tanken att ringa polisen för att någon skvätter vatten på mig. Trodde inte ens att det var olagligt.
Klar man hade blivit rejält förbannad och ifrågasatt beteendet men att blanda in polisen för att jag fått blöta kläder hade jag inte ens tänkt på. Min åsikt är att det finns minst en miljon bättre saker vår polis ska ägna sig åt. Kläderna lär torka efter ett tag.

Klicka för att se resterande...

Självfallet torkar kläderna efter ett tag men huruvida elektroniken i kameran klarat sig lär kanske inte visa sig med en gång. Och om nu elektroniken tagit skada så är ju en polisanmälan bra att ha i ryggen för att kunna bevisa att skadan uppstod just vid detta tillfälle.

El-Bonko sa:

Själv har jag aldrig blivit misshandlad eller rånad i samband med utgång sena nätter.

Men det beror på en medveten strategi att inte skapa obehag.

Eller näe, det funkar nog inte riktigt så.

Klicka för att se resterande...

Empati är viktig för gatufotografer. Med empati kan man föreställa sig vad någon annan tänker och känner.

De flesta på gatan vet inte ens att gatufotografi existerar som en genre.De kommer att bli förvånade, nyfikna, oroliga eller arga om det dyker upp en okänd person och pekar på dem med en kamera. För dem är det inte normalt att fotografera främlingar på gatan.

Detta är grundförutsättningen för gatufotograferande, som man måste vara beredd att hantera.

Själv hanterar jag det på flera olika sätt, genom klädsel, rörelsemönster, kamerahantering och olika sätt att möta olika reaktioner. En gest, ett leende eller några ord räcker väldigt långt.

Om någon blir nyfiken på vad man gör måste man vara beredd på att stanna en stund och förklara. Den vanligaste frågan är om man jobbar för en tidning och vad man ska göra med bilden.

Som sagt är det gatufotografen som skapar en situation som andra kan uppleva som främmande. Då får man också ta ansvar för den.

Photosession sa:

Självfallet torkar kläderna efter ett tag men huruvida elektroniken i kameran klarat sig lär kanske inte visa sig med en gång. Och om nu elektroniken tagit skada så är ju en polisanmälan bra att ha i ryggen för att kunna bevisa att skadan uppstod just vid detta tillfälle.

Klicka för att se resterande...

Där har du en poäng, helt klart.
Fast det kan bli svårt att bevisa om kameran inte lägger av direkt. Förstår dock hur du tänker.

Nu är det fullt av rundgång här, och för min del så är allting över nu, då den sk "slangmannen" ringt mig och djupt beklagat sitt agerande. Sedan kan ju andra fortsätta med denna, inte helt friska, diskussion. Jag avrundar med att säga att jag inte har något att skämmas för, vilket också "slangmannen" förmedlat. Så offer och förövare kanske är mer överens än vissa kombattanter i detta forum. Over and out...

PeterEskilsson sa:

Nu är det fullt av rundgång här, och för min del så är allting över nu, då den sk "slangmannen" ringt mig och djupt beklagat sitt agerande. Sedan kan ju andra fortsätta med denna, inte helt friska, diskussion. Jag avrundar med att säga att jag inte har något att skämmas för, vilket också "slangmannen" förmedlat. Så offer och förövare kanske är mer överens än vissa kombattanter i detta forum. Over and out...

Klicka för att se resterande...

Bra feedback från dig här Peter, och ett bra slut!

Worley sa:

Empati är viktig för gatufotografer. Med empati kan man föreställa sig vad någon annan tänker och känner.

Klicka för att se resterande...

Empati är bra i alla möjliga sammanhang, men hur empatisk man än är kan man ändå utsättas för brott. Att föreställa sig vad andra tänker och känner är inte att veta.

Customizer sa:

Och såvitt jag vet så krävs det samtycke till fotografering i Danmark.
Vi har en väldigt liberal lagstiftning angående detta jämfört med väldigt många länder.

Klicka för att se resterande...

Jag vet inte riktigt om "många länder" är rätt, men hursomhelst så ska vi vara glada för denna fina lagstiftning som vi har.

Customizer sa:

Och du tycker inte att du gått för långt i din hobbyutövning om folk skriker tillmälen efter dig?
Jag tycker min hobby ska vara något roligt att utöva och jag vill inte hamna i sådana situationer men vi är alla olika

Klicka för att se resterande...

Jag fotograferar mest mina hundar och lite natur runt där jag bor. Inget av dessa motiv skriker åt mig.

Det här tråden startade med något som åtminstone jag tycker är åtskilligt värre än fula tillmälen.