AEB - Varför behövs tre tagningar?

[wfrank]

Ja man kan möjligen identifiera ett skärpedjupsproblem med Tv-mode och AEB. Men nog skulle man kunna läsa av sensorn 3 ggr vid största F-öppning tex. I praktiken blir det samma slags exponeringar som Av med den viktiga skillnaden att du ställt T ist.f. A. Användarna ska inte få reda på allt, det vet du väl Persson!

Det andra var bara ett missförstånd, EXIF ser ut som det ska.

 

[apersson850]

Hur tänker du nu? Du kan knappast läsa av sensorn efter exempelvis 1/250, 1/125 och 1/60 sekund (för att skapa AEB med +/- 1 steg) utan att samtidigt i praktiken exponera med dessa olika exponeringstider.
Vill du ha tiden fast får du variera bländaren. Ja, på en digitalkamera kan man ju även tänka sig att variera känsligheten, om man vill, och alltså hålla både tid och bländare stilla.

Eller så vill man ha känsligheten fast men ändå påverka bilden så lite som möjligt, varvid man kör AEB i P-läge, för då behöver varken bländare eller tid ändras mer än ett halvt steg vardera. Inte heller detta går att göra genom för tidig avläsning.

 

[wfrank]

Nej jag sa ju det. Tiderna blir olika, F samma. MEN fotografen ställer in en tid och inte ett F. Den valda tiden skulle kunna användas till den normalexponerade bilden om man vill, men det behöver inte vara så. Det kan programkonstruktörerna bestämma. I en tänkt AEB-singleshotmode skulle det mycket väl kunna användas till den överexponerade bilden också. Ger rätt schysst kontroll om motivet rör på sig på nåt sätt.

Tror däremot inte man bör ändra sensorns känslighet/ISO mitt i fotonfångningen, det låter läskigt rent elektroniskt.

Rent semantiskt så borde det som ofta kallas bländarautomatik (Tv) kanske bättre benämnas slutartidsförval, eller ännu bättre, tidsprio. Tiden är det fotografen väljer ha störst kontroll på. Kom igen, använd fantasin nu Persson

 

[Erik Schalin]

Visst skulle man om man ville kunna skapa en exponering som täcker hela bildens dynamik.
Det är bara en fråga om datakraft, bildbehandling och pengar.
Man kan mycket väl låta alla pixlarna fyllas med information och hålla reda på tiden det tog att fylla varje pixel. Därmed har man ett förhållande och kan skapa HDR i en tagning. Och man får därmed alla exponeringar i en tagning.

 

[apersson850]

Nej jag sa ju det. Tiderna blir olika, F samma. MEN fotografen ställer in en tid och inte ett F.

Jaha, det där det trotsade min fantasi.
Nu är det så, att om jag väljer att ställa in tiden så är det för att jag vill ställa in tiden, inte för att jag vill att kameran ska ställa in tiden. Som du själv sen mycket riktigt skriver så blir det ju exponeringskompensation á la Av, inte Tv. Alltså fungerar det inte, när det är Tv jag vill ha, vilket också var vad jag tänkte från början.

 

[Petsan]

Erik, jag tvivlar inte på dig - jag trodde bara (helt enfaldigt) att exponeringen kunde fixas progammässigt, på samma sätt som man kan ställa in färgmättnad och kontrast m.m.

Om du hade information i alla hög- och lågdagrar så skulle kameran teoretiskt kunna justera denna exponeringskompensation i mjukvaran (jag vet att Nikon har nån slags D-lighting som lättar upp skuggor p ådetta sätt) och du skriver om fördelen om kameran kunde fixa tre artificiella exponering utifrån en faktisk exponerig och hur bra det vore om man vill göra HDR- bilder. Men OM all information i hög- och lågdagrar redan finns i den faktiska exponeringen så behöver du ju inte göra HDR-bilder. Informationen finns redan där, allt du behöver göra är ju att justera nivåer osv. för att få exakt den effekt du eftersträvar. Det blir liksom lite av ett cireklresonemang av det hela (dvs jag vill inte direkt säga att du biter dej själv i baken, men...)

 

[PMD]

För att nu återgå till Timos ursprungliga fråga så är den väl i högsta grad relevant. Eftersom jag i princip kan "bracketa" med hjälp av mjukavara i datorn, i mitt fall Capture NX, så kan man ju fråga sig varför man inte skulle kunna lägga in samma möjlighet i kamerans mjukvara.

Det skulle säkert vara möjligt, men det är ju inte samma sak att lägga olika kurvor på en bild som att exponera ett antal bilder olika mycket.

Frågan är hur användbar en sådan funktion skulle vara i kameran. Det är ju mycket svårare att se resultat av olika parameterinställningar på kamerans skärm än på en datorskärm, och om man vill göra sådana justeringar kanske man ändå kan vänta tills man har fått över bilderna i sin dator.

 

[PMD]

och vad händer om +2 visar sig fylla pixlarna, hur ska mjukvaran i kameran kunna subtrahera fotoner.

Tänk dig att du häller vit färg i en svart hink, du skopar ur hälften av färgen, blir kvarvarande kulör mörkare då?




-Oj, tänkte inte på det

Tvärtom, var nog tanken. Man läser av sensorn vid tiderna t, 2t och 4t. Om avläsningen tömmer pixlarna så får man helt enkelt addera bild 1 och 2, samt alla tre bilderna för att få rätt resultat.

 

[apersson850]

Det tekniska problemet där är väl, åtminstone än så länge, att avläsningen tar någon tid, så exponeringen av bilden blir inte kontinuerlig.

 

[PMD]

För statiska motiv är det inte så stort problem, och för motiv som rör sig snabbt så är det ändå tveksamt om bracketing blir bra.

Men det är nog inget som kommer att dyka upp på någon kamera den närmaste framtiden. Den vanliga beprövade bracketingen fungerar tillräckligt bra.

 

[wfrank]

Ja, "enbilds-AEB" är nog är det inget vi får se i närtid, eller ens någonsin. Men tekniskt skulle det kunna genomföras, både som Av och Tv. Vill man absolut att F ska röra sig vid tidsprio får man nog själv peta lite på den själv före eller efter exponeringen. Och, f.ö., har man den inställningen (obs oavsiktlig ordvits) får man nog sätta ISO fast. För i dessa digitala dagar kan man nog inte lita på att kameran inte varierar den hellre än F emellanåt. Då blir det precis som förr i världen och man behöver inte oroa sig för digitala moderniteter.

Fast skillnaden, för den som orkat följa den här deldiskussionen, ligger nog mest på det semantiska planet.