Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en lite för gammal webbläsare, du bör uppdatera den.
Blixt – Analog kontra digital
- Trådstartare millgard
- Start datum
jaanK
Aktiv medlem
TTL- blixtmätning på en analog kamera (i alla fall nikon)
funkar så att i samband med exponeringen så efter det att slutaren öppnat
helt så tänds blixten.
Lite av ljuset som faller på filmen kommer att studsa från filmen (en matt yta) och hamnar då på en mätcell placerad så den inte så den skymmer. Man mäter alltså sånt ljus som studsar kring i kameran utan att påverka filmen. När man tycker det kommit tillräckligt med ljus så stänger man av blixten.
Man mäter blixtljuset så att säga live-view, du mäter samtidigt som du exponerar.
En digital sensor beter sig inte som filmen, man kan inte tillräckligt nogrant fånga
ljuset som studsar från sensorn.
Man har gått över till att mäta först och exponera sedan.
När man trycker på knappen så skickas först en liten svag mätblixt iväg.
det ljuset studsar från motivet in i kameran och hamnar på mattskivan
där du normalt ser bilden i sökaren. Nu kan kameran mäta hur mycket av ljuset som blixten
skickade ut kom tillbaka. Sedan räknar kameran ut hur mycket man måste skicka iväg för att
få en korrekt exponerad bild. Efter det så fälls spegeln upp, slutaren öppnar till fullt och blixten
lyser iväg så mycket som man räknat ut att behövs.
När du använder sb-24 i A-läge så mäter den på samma sätt som en analog
kamera. På framsidan av blixten finns en liten mätcell.
När blixten slår så vet den vilken bländare (och iso) du har och
då kan blixten räkna ut hur mycket ljus som behövs för en korrekt exponerad bild, när
tillräckligt mycket hamnat på mätcellen så stänger blixten av sig.
---
+
I början av den digitala aeran hade nikon någon slags hybridvariant på några av
de första digitala systemkamerorna. Jag tror att man där försökte göra som de analoga men
inte lyckades särskilt bra. (d1? d100)
Det gamla sättet har en fördel, man slår ingen förblixt (kan hjälpa om folk är känsliga och hinner
reagera genom att blinka med ögonen)
men annars är det bättre att mäta med spegeln nere, man kan då mäta
på bestämda delar av bilden.
Sen finns det de som tror(misstänker) att det hela bara är en grej för att kunna sälja nya blixtar, men det tror inte jag!
Hur de nya spegellösa kamerorna som kommer gör vet jag inte!
funkar så att i samband med exponeringen så efter det att slutaren öppnat
helt så tänds blixten.
Lite av ljuset som faller på filmen kommer att studsa från filmen (en matt yta) och hamnar då på en mätcell placerad så den inte så den skymmer. Man mäter alltså sånt ljus som studsar kring i kameran utan att påverka filmen. När man tycker det kommit tillräckligt med ljus så stänger man av blixten.
Man mäter blixtljuset så att säga live-view, du mäter samtidigt som du exponerar.
En digital sensor beter sig inte som filmen, man kan inte tillräckligt nogrant fånga
ljuset som studsar från sensorn.
Man har gått över till att mäta först och exponera sedan.
När man trycker på knappen så skickas först en liten svag mätblixt iväg.
det ljuset studsar från motivet in i kameran och hamnar på mattskivan
där du normalt ser bilden i sökaren. Nu kan kameran mäta hur mycket av ljuset som blixten
skickade ut kom tillbaka. Sedan räknar kameran ut hur mycket man måste skicka iväg för att
få en korrekt exponerad bild. Efter det så fälls spegeln upp, slutaren öppnar till fullt och blixten
lyser iväg så mycket som man räknat ut att behövs.
När du använder sb-24 i A-läge så mäter den på samma sätt som en analog
kamera. På framsidan av blixten finns en liten mätcell.
När blixten slår så vet den vilken bländare (och iso) du har och
då kan blixten räkna ut hur mycket ljus som behövs för en korrekt exponerad bild, när
tillräckligt mycket hamnat på mätcellen så stänger blixten av sig.
---
+
I början av den digitala aeran hade nikon någon slags hybridvariant på några av
de första digitala systemkamerorna. Jag tror att man där försökte göra som de analoga men
inte lyckades särskilt bra. (d1? d100)
Det gamla sättet har en fördel, man slår ingen förblixt (kan hjälpa om folk är känsliga och hinner
reagera genom att blinka med ögonen)
men annars är det bättre att mäta med spegeln nere, man kan då mäta
på bestämda delar av bilden.
Sen finns det de som tror(misstänker) att det hela bara är en grej för att kunna sälja nya blixtar, men det tror inte jag!
Hur de nya spegellösa kamerorna som kommer gör vet jag inte!
Ventures
Aktiv medlem
Okej, tack! Det förklarade mycket.
Och då blir man ju likt förbannat tvungen att köpa en ny blixt...
Om du vill köra helautomatiskt, ja. Du kan fortfarande använda den i manuellt läge. Med digitalkamera så kan man ju direkt kolla hur exponeringen blev och justera +/- vid behov.
Jag använder ibland en SB-28, som är en väldigt bra blixt bortsett från att den inte har i-TTL för DSLR, på min D2X.
Ganska snabbt hittar man rätt inställning. Men med t.ex. en SB-800 gör automatiken att man kan ta bilder mer spontant.
Med analoga kameror fick man lita på blixten och sin egen erfarenhet. Egentligen är man förvånad över att det blev rätt exponerat bara med hjälp av ISO/avstånd/bländartabeller. Det lyckades förstås inte alltid och det såg man först när filmen var framkallad.
Similar threads
- Svar
- 16
- Visningar
- 2 K
- Svar
- 5
- Visningar
- 2 K





