Gurrah
Medlem
Intressant och olöslig diskussion...
Det här är en intressant och olöslig diskussion... det enda jag kan göra är att referera till mitt eget liv som exempel.
Jag fick min första kamera när jag var 3 år och sedan dess har bilder tagit upp större delen av mitt liv i en eller annan form. Att fånga biler, skapa dem fritt eller avbilda i ett eller flera media.
Jag har skapat bilder med allt från ett finger i sand, penna på papper, vattenfärger, oljefärger, akryl, tryckfärger på kopparplåt, med kameror och framkallade och kopierade, digitalt med enbart en dators inbyggda funktioner för att framställa grafiska uttryck och med hjälp av utskrifter på olika papper gjort dessa bilder annat än temporära ljusprojektioner på bildskärmen, taktila och "permanentare" genom att skriva ut den, återigen på olika media... nu jobbar jag med digital kamera av bästa sort, fångar en bild och förhoppningsvis ett uttryck enligt kamerans kapacitet för att sedan via mina mjukvaror ge den en mer påtagligt existens än rent binärt, utskrift igen, fast nu med en utvecklad ocg förfinad metod som egentigen inte hqar med vare sig bild eller konst eller foto att göra, en process som är anpassad till att vara underordnad och styrbar, men vilken ändå ger de mest fantastiska resultat (så länge man förstår något om processens alla delar.)
Ja, jag skulle kunnat göra en del av mina bilder som jag skapar med min kamera, till stpra delar nästan lika dana med hjälp av något eller några av alla de andra mediatyper jag använt mig av genom åren, med små inbyggda skillnader i uttryck som är oundvikliga eftersom varje media har sina egna och unika egenskaper.
MEN - jag väljer idag att enbart jobba med min digitala kamera - det har visat sig att det passar mitt sinne och min rytm mycket bättre än att ägna månader åt uthållig pensling på en fin duk, jag är väl bara sån.
Men jag tar bilder med min kamera.
Jag tar inte kort.
Defintionen av resultatet är synnerligen viktig.
Egentligen TAR jag inte heller bilder med min kamera - jag GÖR bilder med den.
Jämför nu med defintionen "GÖR kort!"
Aaah... när man GÖR KORT så är det snarare en beskrivning av själva dupliceringsprocessen, utskriften, och det är ju också vad själva meningen egentligen betyder - KORT = karte, en beteckning på ett pappersformat av någon kvalitet där man samlar antingen bild-information eller annan information, kanske text... eller både och...
"Turisten" "tar kort", den suvernirsamlande resenären vars huvudintresse är att he sig själv litet minnestöd från sin resa...
FOTOGRAFEN "tar" men framför allt GÖR bilder av samma resa, men frånsett den souvernirsamlande minnsstödsfunktion som bir inbyggt i resultatet, så är BILDERNA som fotografen skapar, en mer genomtänkt process, det är en handling som innefattar mycket mycket mer kunskap om både verktyget och konsekvenserna av handlingen det innebär att fånga bilden...
Jag är alltså bildskapare sedan mycket länge, och har provat de flesta mediatyper som kan bära en bild en stund utan att den försvinner, och precis som man absolut INTE blir konstnär bara för att man köper Oljefärger och duk för att skapa en bild, lika litet blir man en bra fotograf därför att man köpt en kamera - det är alltid personen som antingen blir/är konstnär eller fotograf - inte verktyget.
Jag har haft "framgångar"med mitt bildskapande, (jaja beroende på hur man mäter
) men jag har aldrig upplevt att mina framgångar berott på materialet, utan hela tiden insett att JAG kommer bättre till min rätt genom att förstå varför jag väljer att utnyttja en viss materialform för att förstärka mitt uttryck, för att främja den ide jag fångar/uttrycker.
I vissa fall har det varit omöljigt att få till den där bilden, och självklart också då beroende på eventuella brister i erfarenhet med materialet eller andra handikappande insikter - MEN - när jag haft hantverket under kontroll, så har mina bilder blivit som jag velat oavsett vilket media jag anvånt mig av.
Det existerar inget konstfoto.
Det existerar EVENTUELLT en fotograf bakom en kamera som kan sitt hantverk så pass bra att det lyder under honom och inte tvärtom.
Det är det som gör den skillnaden mellan bilden och "kortet" - att det finne en tanke som fpngats som förmodligen dessutom är så stark att den överlever en stund till, genom de följande processerna av "framkallning" (konvertering etc ) fram till det stadium när den ska befästas fysiskt på det slutligt bärande mediat, pappret, plasten, metallen, vad det än är...
och jag har MÅNGA gånger upplevt att bilder INTE klarar av leva vidare efter den sista processen, att de fungerar bättre som ide är manifest, att de fungerar bättre som digitalt uttryck med sin "dia-belysning" på bildskärmen, än på det bästa av papper från den finaste av skrivare - det handlar inte om materialet - det handlar om vad som hamnar på det.
En "turistbild", tagen med den bästa av utrustningar är och förblir en turistbild och blir inte konst oavsett vilket konstnärsgodkönt media som än får bära den.
Därför är begreppet "fotokonst" lika löjligt som blanka fotopapper är fult med sin "billiga" look, att skilja ut resultatet av ett verktygs kapacietet genom att förneka att det är den som styr verktyget som skapar resultatet - är som att säga att "inga bilder som är målade med oljefärg är konst - och därmed helt sonika operera bort Rembrandt, Vermeer, Caravaggio och Rafael ut konsthistorien.
Jättesmart.
För det är där problemet ligger.
Att tänkandet inte riktigt är "hemma", att man bara svalt begrepp utan att fundera på vad man egentligen menar med det - foto - ? ok. Kamera med resultat.
konst - ? - jaha, oftast en bild, då är det snabbkopplat till att en kamera kan man göra bilder med alltså måste man kunna kalla det konst...?
hmmm.... håll med om att man ibland säger "WOW, de där va en riktigt vansinningt bra grej, ujjj va svåårt de måste vara.... "... men när du eventuellt träffar den som utfört det underverk som du beundrar så högt, så säger han "äh, de e ingen konst"
Nej - de är det inte. Det är ingen konst.
Vare sig det är målat med oljeförg eller taget som "kort" med en kamera...
Snarast bara en missuppfatting om ett uttrycks obevekliga klarhet eller sanslösa mysterium, vilket iofs sorgligt nog utnyttjas ofta av såna som INTE kan men som ska dölja sig och sina brister bakom det obegripligas mystiska "konstnärlighet"... Gallerister är otrologt bra på att slå mynt av sånt och blåsa upp skit till stora ballonger....
Tyvärr lär det inte bli bättre så länge inte bildskaparna motarbetar det genom att sluta använda ogenomtänkta begrepp.
Inget är en konst - när man kan det.
Det här är en intressant och olöslig diskussion... det enda jag kan göra är att referera till mitt eget liv som exempel.
Jag fick min första kamera när jag var 3 år och sedan dess har bilder tagit upp större delen av mitt liv i en eller annan form. Att fånga biler, skapa dem fritt eller avbilda i ett eller flera media.
Jag har skapat bilder med allt från ett finger i sand, penna på papper, vattenfärger, oljefärger, akryl, tryckfärger på kopparplåt, med kameror och framkallade och kopierade, digitalt med enbart en dators inbyggda funktioner för att framställa grafiska uttryck och med hjälp av utskrifter på olika papper gjort dessa bilder annat än temporära ljusprojektioner på bildskärmen, taktila och "permanentare" genom att skriva ut den, återigen på olika media... nu jobbar jag med digital kamera av bästa sort, fångar en bild och förhoppningsvis ett uttryck enligt kamerans kapacitet för att sedan via mina mjukvaror ge den en mer påtagligt existens än rent binärt, utskrift igen, fast nu med en utvecklad ocg förfinad metod som egentigen inte hqar med vare sig bild eller konst eller foto att göra, en process som är anpassad till att vara underordnad och styrbar, men vilken ändå ger de mest fantastiska resultat (så länge man förstår något om processens alla delar.)
Ja, jag skulle kunnat göra en del av mina bilder som jag skapar med min kamera, till stpra delar nästan lika dana med hjälp av något eller några av alla de andra mediatyper jag använt mig av genom åren, med små inbyggda skillnader i uttryck som är oundvikliga eftersom varje media har sina egna och unika egenskaper.
MEN - jag väljer idag att enbart jobba med min digitala kamera - det har visat sig att det passar mitt sinne och min rytm mycket bättre än att ägna månader åt uthållig pensling på en fin duk, jag är väl bara sån.
Men jag tar bilder med min kamera.
Jag tar inte kort.
Defintionen av resultatet är synnerligen viktig.
Egentligen TAR jag inte heller bilder med min kamera - jag GÖR bilder med den.
Jämför nu med defintionen "GÖR kort!"
Aaah... när man GÖR KORT så är det snarare en beskrivning av själva dupliceringsprocessen, utskriften, och det är ju också vad själva meningen egentligen betyder - KORT = karte, en beteckning på ett pappersformat av någon kvalitet där man samlar antingen bild-information eller annan information, kanske text... eller både och...
"Turisten" "tar kort", den suvernirsamlande resenären vars huvudintresse är att he sig själv litet minnestöd från sin resa...
FOTOGRAFEN "tar" men framför allt GÖR bilder av samma resa, men frånsett den souvernirsamlande minnsstödsfunktion som bir inbyggt i resultatet, så är BILDERNA som fotografen skapar, en mer genomtänkt process, det är en handling som innefattar mycket mycket mer kunskap om både verktyget och konsekvenserna av handlingen det innebär att fånga bilden...
Jag är alltså bildskapare sedan mycket länge, och har provat de flesta mediatyper som kan bära en bild en stund utan att den försvinner, och precis som man absolut INTE blir konstnär bara för att man köper Oljefärger och duk för att skapa en bild, lika litet blir man en bra fotograf därför att man köpt en kamera - det är alltid personen som antingen blir/är konstnär eller fotograf - inte verktyget.
Jag har haft "framgångar"med mitt bildskapande, (jaja beroende på hur man mäter
) men jag har aldrig upplevt att mina framgångar berott på materialet, utan hela tiden insett att JAG kommer bättre till min rätt genom att förstå varför jag väljer att utnyttja en viss materialform för att förstärka mitt uttryck, för att främja den ide jag fångar/uttrycker.I vissa fall har det varit omöljigt att få till den där bilden, och självklart också då beroende på eventuella brister i erfarenhet med materialet eller andra handikappande insikter - MEN - när jag haft hantverket under kontroll, så har mina bilder blivit som jag velat oavsett vilket media jag anvånt mig av.
Det existerar inget konstfoto.
Det existerar EVENTUELLT en fotograf bakom en kamera som kan sitt hantverk så pass bra att det lyder under honom och inte tvärtom.
Det är det som gör den skillnaden mellan bilden och "kortet" - att det finne en tanke som fpngats som förmodligen dessutom är så stark att den överlever en stund till, genom de följande processerna av "framkallning" (konvertering etc ) fram till det stadium när den ska befästas fysiskt på det slutligt bärande mediat, pappret, plasten, metallen, vad det än är...
och jag har MÅNGA gånger upplevt att bilder INTE klarar av leva vidare efter den sista processen, att de fungerar bättre som ide är manifest, att de fungerar bättre som digitalt uttryck med sin "dia-belysning" på bildskärmen, än på det bästa av papper från den finaste av skrivare - det handlar inte om materialet - det handlar om vad som hamnar på det.
En "turistbild", tagen med den bästa av utrustningar är och förblir en turistbild och blir inte konst oavsett vilket konstnärsgodkönt media som än får bära den.
Därför är begreppet "fotokonst" lika löjligt som blanka fotopapper är fult med sin "billiga" look, att skilja ut resultatet av ett verktygs kapacietet genom att förneka att det är den som styr verktyget som skapar resultatet - är som att säga att "inga bilder som är målade med oljefärg är konst - och därmed helt sonika operera bort Rembrandt, Vermeer, Caravaggio och Rafael ut konsthistorien.
Jättesmart.
För det är där problemet ligger.
Att tänkandet inte riktigt är "hemma", att man bara svalt begrepp utan att fundera på vad man egentligen menar med det - foto - ? ok. Kamera med resultat.
konst - ? - jaha, oftast en bild, då är det snabbkopplat till att en kamera kan man göra bilder med alltså måste man kunna kalla det konst...?
hmmm.... håll med om att man ibland säger "WOW, de där va en riktigt vansinningt bra grej, ujjj va svåårt de måste vara.... "... men när du eventuellt träffar den som utfört det underverk som du beundrar så högt, så säger han "äh, de e ingen konst"
Nej - de är det inte. Det är ingen konst.
Vare sig det är målat med oljeförg eller taget som "kort" med en kamera...
Snarast bara en missuppfatting om ett uttrycks obevekliga klarhet eller sanslösa mysterium, vilket iofs sorgligt nog utnyttjas ofta av såna som INTE kan men som ska dölja sig och sina brister bakom det obegripligas mystiska "konstnärlighet"... Gallerister är otrologt bra på att slå mynt av sånt och blåsa upp skit till stora ballonger....
Tyvärr lär det inte bli bättre så länge inte bildskaparna motarbetar det genom att sluta använda ogenomtänkta begrepp.
Inget är en konst - när man kan det.
