Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Få bländare på digitalkompakter

Produkter
(logga in för att koppla)

Kolon

Aktiv medlem
Och då menar jag få som i några få, och inte att ni ska ge mig något.. :)

Det var bara som så att en tanke slog ner i mitt huvud. Konstaterade att om jag tänker rätt så har en digitalkompakt (ja allt utom dSLR då) ungefär 2-3 bländarsteg.

Hur kom jag då fram till detta? Jo, ta valfri kamera.. Sony V3:an blir vårt objekt. Vid full tele börjar bländarskalan på f4 och går till f8. I realiteten blir det ju en massa steg med alla tredjedelsbländare, men hela steg menar jag nu.

Vårt fotoobjekt då? Den rinnande bäcken är ju utmärkt som exempel, jag vill ha en "rinnande" och en "frusen" bild av bäcken. Nu har jag inga exakta siffror i huvudet, men jag vill minnas att när jag knäppte lite med min analoga kamera att siffrorna var i stil med f2 1/500s respektive f11 1/60s.

Jag känner på mig att den enda bild jag garanterat kan ta med en digitalkompakt är den "frusna", helt enkelt eftersom bländaren inte kan bli tillräckligt liten. Är man tvungen att använda gråfilter för att få lite rörelseoskärpa? Visst går det att använda iso-inställningen för att påverka något steg åt varje håll, men inom rimliga brusramar blir det också rätt sparsamt. Ett hyfsat "vanligt" objektiv har ju ofta runt 6 steg mellan minsta och största bländare.

Vad missar jag, förbiser jag något eller har jag rätt?
 
Tittar du på optiken så ser du att den brukar vara något run 6-20mm, (men anges fiktivt som mycket längre för att den lilla sesnorn beskär bilden) så bländare 8 i fullt teleläge motsvarar en fysisk öppning på 3.3mm vilket i sin tur motsvar typ F/36 på en vanlig 135-formatskamera.

Bländarenöppningen vid F/8 på en digitalkamera är alltså så extremt lite att den blir begränsad av diffraktion.
 
Precis som Peter säger så är det fysikens lagar som sätter stopp för vad vi kan göra med den optik vi har idag.

Och precis som du har märkt så har ofta digitalkompakter ett väldigt snävt arbetsintervall för bländare. Ofta får man laborera med just slutartid och/eller ISO-värdet för att kunna exponera korrekt. Det är inte för inte som många småkameror har en autoinställning för ISO just för att öka på det område där man kan "exponera rätt" utan att användaren måste gå in och ändra det manuellt.

Men man ska betänka också på att dessa kameror vänder sig till en lite annan konsumentgrupp, ofta familjefotografen som vill ta semester- och minnesbilder. De vill ofta att mycket ska vara skarpt (för det är så tråkigt med suddiga foton) och det ska inte bli fel. Många av dessa digitalkompakter ska ersätta en kompaktkamera som sällan hade särskilt många inställningar, ofta bara en avtryckarknapp. Inte heller har denna användargrupp insikt i allt man kan göra och upplever det då inte som en begränsning.

När det gäller rinnande vatten är 1/60s ganska snabbt ändå. Det beror på hur kraftig effekt man är ute efter på vattnet, men tider kring eller strax under en sekund brukar vara vanliga. Självklart kan man använda gråfilter för detta ändamål. Många digitalkompakter har dock ingen filtergänga vilket gör att man får fixa till en egen lösning för att hålla filtret på plats.

Så du har inte missat något väsentligt, dina observationer är korrekta.
 
Hej.

När jag säger kompaktkameror menar jag inte de-som-är-så-små-att-man-nästan-tappar-bort-dom, utan mer kameror i stil med Minolta A-serien, Canon G-serien och andra (i mitt tycke) kompetenta kameror. Jag har mycket svårt att tro att någon av dessa kameror köps av "Tant Agda", utan snarare av ganska avancerade användare.

Tycker det är lustigt att detta fenomen inte nämns så ofta, förutom i rena faktasiffror då. Såklart är det en skillnad mellan en "kompakt" och en systemkamera, men hittills har jag inte lagt märke till att skillnaden begränsat sig till mer än brus och skärpedjupsproblemet (vilket iofs inte är oviktigt, men går att leva med).

Skillnaden blir ju den att man med en kompakt respektive en dSLR inte bara tar 'samma' bild med lite olika resultat, utan att man helt enkelt inte KAN ta vissa bilder med den förstnämnda. Värt att tänka på kanske.

Å andra sidan verkar inte många känna sig direkt begränsade av detta, eftersom det sällan nämns. Det kanske bara är jag som är nojig. Har beställt en A2, men funderar på hur jag ska göra.. Ack dessa I-lansdproblem.. :)
 
Skärpedjupsproblemet avhandlas ganska ofta. Jag har sett många här på fotosidan som besviket konstaterat det efter att de köpt en digitalkompakt.
 
Skärpedjupet var den största anledningen tillsammans med AF, att jag kände mig tvungen att gå över till systemkamera.
Jag kunde helt enkelt inte ta de bilderna jag ville annars.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto