Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det finns en artikel som lades upp för ett tag sedan på FS som heter "SFF kritiserar mediehusen" (SFF Svenska Fotografers Förbund). SFF menade att fotograferna fick betala strukturomvandlingen med sina löner och jobb trots att pengar finns i branschen och bilden aldrig varit viktigare än nu. Artikeln går tillbaka till en rapport http://www.sfoto.se/sites/default/f...det_nya_medielandskapet._rapport_fran_sff.pdf skriven av bl.a. Donald Boström.
SFF ifrågasätter mediehusens kris och menar att de gått alldeles för hårt fram med sina rationaliseringar.
Jag har kommenterat detta i artikeln och min huvudkritik är att SFF bortser helt från tillgång och efterfrågan på "fotografernas arbetsmarknad". I #1 av F (Fotografisk tidskrift) finns en mycket bra artikel som heter just "Fotografernas arbetsmarknad". I den visas väldigt tydligt vilka krafter som verkar på denna marknads olika segment. Att mediehusen gör det de gör är därför att de kan nu när förhållandena så kapitalt ändrats över tid både på arbetsmarknaden och när det gäller tekniska förutsättningar att rationalisera. Alla som kan försöker göra detsamma.
http://www.fotosidan.se/cldoc/sff-kritiserar-mediehusen.htm#comments
Det här numret (#1 2015) av den alldeles förträffliga Fotografisk Tidskrift är mycket intressant. Det har även en intervju under "gästen" med samme Donald Boström som menar att fotografer nu ingår i den samhällsklass som sociologen Guy Standing kallar "prekariatet" tillsammans med underbetalda kvinnoyrken. Usla löner/inkomster, inga fasta anställningar och allmänt osäker tillvaro. Märkligt nog är det alltså många som känner sig kallade at bli yrkesfotografer trots dessa villkor.
Jenny Morellis utmärkta artikel "Fotografernas arbetsmarknad" skakar verkligen om en. Det är en oerhört dramatisk utveckling vi ser på bara fem år mellan 2007 och 2012. Undertiteln är "Allt fler aktörer men omsättningen är ungefär densamma som 2007. År 2007 fanns 5300 F-skattande fotografer med en medelomsättning på 538 000. Fem år senare så är de 8000+ och medelomsättningen har droppat brant till 359 000.
Bryter man ner dessa siffror i tre kategorier: Porträttfoto, Reklamfoto och Press+övriga och kollar hur antalet företag ökat och jämför det med hur inkomsterna sjunkit så har antalet företag ökat med 74,3% för Porträttfoto och omsättningen har sjunkit med hela 50,6%. Siffrorna för Reklamfoto är 31,5% fler företag och 28,3% lägre omsättning och för Press+övriga har det blivit 52,3% fler företag som fått se sin omsättning minska från låga nivåer redan (342 291:- till 272 220
. Det här leder självfallet till ett fruktansvärt åtskruvat förändringstryck som nog många har svårt att parera på så kort tid. De som verkar ha det allra värst är pressfotograferna. De tjänade dåligt redan tidigare och det blir än värre på mycket kort tid. Parar man detta också med att man ofta har en hel del omkostnader så blir ju bilden inte särskilt mycket ljusare. Siffrorna handlar ju faktiskt om omsättning och då undrar man ju vad som blir kvar netto.
Samtidigt är det ju också intressant att se att stillbildsfoto bara utgör 15% av hela kakan "stillbild och film/TV/video". Intresset för video kommer nog öka då även tekniken sänker trösklarna en del och gör att fler kan ta sådana uppdrag. Så det återstår att se om video kommer att dra till sig fler för den marknaden är så ofantligt mycket större än den för stillbild och där finns väldigt mycket mer pengar idag (16,2 miljarder omsätts mot 2,8 för stillbild). Det ser ju även ut som om dessa båda marknader kan förses med bilder ur samma bildmedia om 4K-video och kanske ännu högre videoupplösningar blir dominerande. Filmning kanske blir det helt dominerande framöver och man tar sina stillbilder naturligt ur det flödet för en stor del av de tillämpningar som efterfrågas exv. på nätet. Då blir dedikerad stillbild alltmer marginaliserat till slut.
Jag nämner även de fackliga förutsättningarna för mottryck och kamp för villkoren men jag har ju svårt att se fotografer som i grunden ser sig som företagare och konkurrenter sinns emellan ska kunna smala ihop sig och skapa någon form av motfront mot sin gemensamma motpart.
SFF ifrågasätter mediehusens kris och menar att de gått alldeles för hårt fram med sina rationaliseringar.
Jag har kommenterat detta i artikeln och min huvudkritik är att SFF bortser helt från tillgång och efterfrågan på "fotografernas arbetsmarknad". I #1 av F (Fotografisk tidskrift) finns en mycket bra artikel som heter just "Fotografernas arbetsmarknad". I den visas väldigt tydligt vilka krafter som verkar på denna marknads olika segment. Att mediehusen gör det de gör är därför att de kan nu när förhållandena så kapitalt ändrats över tid både på arbetsmarknaden och när det gäller tekniska förutsättningar att rationalisera. Alla som kan försöker göra detsamma.
http://www.fotosidan.se/cldoc/sff-kritiserar-mediehusen.htm#comments
Det här numret (#1 2015) av den alldeles förträffliga Fotografisk Tidskrift är mycket intressant. Det har även en intervju under "gästen" med samme Donald Boström som menar att fotografer nu ingår i den samhällsklass som sociologen Guy Standing kallar "prekariatet" tillsammans med underbetalda kvinnoyrken. Usla löner/inkomster, inga fasta anställningar och allmänt osäker tillvaro. Märkligt nog är det alltså många som känner sig kallade at bli yrkesfotografer trots dessa villkor.
Jenny Morellis utmärkta artikel "Fotografernas arbetsmarknad" skakar verkligen om en. Det är en oerhört dramatisk utveckling vi ser på bara fem år mellan 2007 och 2012. Undertiteln är "Allt fler aktörer men omsättningen är ungefär densamma som 2007. År 2007 fanns 5300 F-skattande fotografer med en medelomsättning på 538 000. Fem år senare så är de 8000+ och medelomsättningen har droppat brant till 359 000.
Bryter man ner dessa siffror i tre kategorier: Porträttfoto, Reklamfoto och Press+övriga och kollar hur antalet företag ökat och jämför det med hur inkomsterna sjunkit så har antalet företag ökat med 74,3% för Porträttfoto och omsättningen har sjunkit med hela 50,6%. Siffrorna för Reklamfoto är 31,5% fler företag och 28,3% lägre omsättning och för Press+övriga har det blivit 52,3% fler företag som fått se sin omsättning minska från låga nivåer redan (342 291:- till 272 220
. Det här leder självfallet till ett fruktansvärt åtskruvat förändringstryck som nog många har svårt att parera på så kort tid. De som verkar ha det allra värst är pressfotograferna. De tjänade dåligt redan tidigare och det blir än värre på mycket kort tid. Parar man detta också med att man ofta har en hel del omkostnader så blir ju bilden inte särskilt mycket ljusare. Siffrorna handlar ju faktiskt om omsättning och då undrar man ju vad som blir kvar netto.Samtidigt är det ju också intressant att se att stillbildsfoto bara utgör 15% av hela kakan "stillbild och film/TV/video". Intresset för video kommer nog öka då även tekniken sänker trösklarna en del och gör att fler kan ta sådana uppdrag. Så det återstår att se om video kommer att dra till sig fler för den marknaden är så ofantligt mycket större än den för stillbild och där finns väldigt mycket mer pengar idag (16,2 miljarder omsätts mot 2,8 för stillbild). Det ser ju även ut som om dessa båda marknader kan förses med bilder ur samma bildmedia om 4K-video och kanske ännu högre videoupplösningar blir dominerande. Filmning kanske blir det helt dominerande framöver och man tar sina stillbilder naturligt ur det flödet för en stor del av de tillämpningar som efterfrågas exv. på nätet. Då blir dedikerad stillbild alltmer marginaliserat till slut.
Jag nämner även de fackliga förutsättningarna för mottryck och kamp för villkoren men jag har ju svårt att se fotografer som i grunden ser sig som företagare och konkurrenter sinns emellan ska kunna smala ihop sig och skapa någon form av motfront mot sin gemensamma motpart.
