Göra bort sig inför kund - hur fixa?

[WeeBee]

Hej,

tänkte rådfråga er mer erfarna hur ni skulle rädda situationen som uppstod ikväll för mig:

Jag satt och hade möte med ett par vänner som ska gifta sig och hade frågat om jag kan vara deras bröllopsfotograf. Vi visste alla från första början redan när de frågade mig för ett halvt år sedan om jag möjligen hade intresse för det att detta skulle vara väldigt låg-budget gig. Jag har dessutom aldrig gjort bröllop som betald fotograf; har fotograferat bröllop 2 ggr; en gång som nybörjare, och en gång mer som gäst än anställd fotograf.

De har absolut noll krav på fotograferingen; de är mest ute för dokumentativa bilder. Behöver inte vara super-wedding-photo-stuff. De ville bara ha bilder från ceremonin och från middagen, samt uppställning med de närmaste utanför kyrkan. Inte mer än så.

Så deras budget för fotograferingen skulle då vara 3000 kr. Jag är fullt medveten om att det är rejält underbetalat även för en nybörjare. Men jag gör det för dem och för att få erfarenhet.

Nåväl, sen kom det fram litet senare under diskussionen att de funderat på att hyra ett photo-booth-maskin för festen sen (dvs där jag inte längre skulle jobba) för att ha det som en liten kul grej där gäster får ta bilder på sig själva och ta med hem som minne. Det var när jag fick reda på att den maskinen skulle kosta 3500 kr att hyra (inkluderar förvisso 1000 st direkt-utskrivna bilder) som min oerfarenhet som fotograf kickade in; Jag blev liksom helt ställd, och gjorde sedan något dumt: Utan att rakt ut säga att det kändes orättvist, så började jag påpeka att jag nog hellre skulle se ett arvode runt 5000 kr istället, med tanke på minst 4 h on-location arbete plus editering.

Jag hade nämnt det kort redan innan foto-maskinen hade nämnts att 3000 kr nog är i undre laget. Så det var iaf inte första gången jag tog upp det. Men det blev liksom värre för mig (och tror det märktes på hur jag började prata efteråt) att jag var väldigt obekväm med att de skulle betala mig 3000 kr, men hyra en maskin för 3500 kr.

Jag tror inte brudgummen tog illa upp, men jag är ganska säker på att bruden noterade detta. Var ju min oerfarenhet (och möjligen avundsjuka?) som började spela in där; jag var ju som sagt helt villig att göra det för 3000 från början (även om jag aldrig nämde det direkt). Och har fotat massor för vänner helt gratis, så att få ens 3000 kr skulle vara extrem uppgång i cash-flow.

Men frågan är ju: Hur räddar jag situationen? För det är ju tre sidor på detta; jag vill ju dels inte att de ska bli sura på mig, dels vill jag ju också hjälpa dem och ge dem bilder från dagen, men känns också som att jag har rätt att inte sälja mig för billigt heller?

 

[Erik Schalin]

Hmmm man vill verkligen inte trampa ngn på tårna.
Du har ju redan sagt 3....
Har du köpt eller skall köpa ngn bröllopspresent?
JAG hade stått fast vid 3.
Och leverera de bästa bilderna i deras liv istället.
Dragit ner på bröllopspresentens kostnad.
Sen inte tagit upp det ekonomiska ämnet igen.

Kanske föreslå att hoppa över photo-booth och ställa ut några engångskameror. En till varje bord (beror ju på bordets storlek).
Blir billigare o de kommer få se väldigt överraskande bilder som ett photo-booth aldrig kommer ge dem.
Samtidigt kanske du kan få det förslaget till dem via någon annan ....
Jag lider med dig!

 

[Gamle Svarten]

Berätta för bröllppsparet, precis vad du skrev i ditt första inlägg.
Ärlighet varar längst, vi är inte mer (eller mindre) än människor, med allt vad det innebär.
Låt dem läsa hela dialogen här, och berätta för dem vilken fantastiskt bra hjälp det är att Fotosidan finns .

I själva situationen tycker jag att det också hänger lite på hur din relation till brudparet är, och på hur du vill ha den. Liksom hur du ser på din roll som fotograf, nu och framgent. (lite om detta har du berättat)
Var tydlig och lyhörd i den dialog som kommer att uppstå.

(Själv håller jag just nu på med ett "gratisjobb" för Hembygdsföreningen.
Jag vill inte ens ha ersättning för mina utskrifter, så jag går lite minus.
Men, alla där "arbetar" ideelt, och jag konkurrerar inte med någon.
Lärorikt för mig, mycket uppskattning, och jag hjälper till att bevara vårt kulturarv.
Man få ta situation för situation, och göra sina övervägningar efter det.)

 

[JohanLundberg]

Jag har plåtat många bröllop med fullt rimliga arvoden - men började precis som du med några gratis-gigg samt vänskapliga tjänster för att bygga upp mitt portfolio.

Jag tycker inte du gjort bort dig alls, du är för hård mot dig själv. Men för framtiden - jämför dig inte med vad andra saker kostar kring ett bröllop, utan värdera din egen tjänst separat - ett fotobås är inget undantag, det är en annan kostnad som du inte ska jämföra mer med dig än priset på brudens klänning.

Vad gäller att rädda situationen ifråga tycker jag att du ska välja själv, antingen står du kvar vid 5000kr, uppbackat av argument som tid och leverans, utan att nämna fotobåset. Eller så drar du en schysst ursäkt i stil med "vad tusan, vi sa 3000kr från början - kör på det". Inget av alternativen känns dumt enligt mig.
Men kom ihåg att även om kraven är låga, så plåta som att det vore ditt livs gigg, det är alltid roligt att imponera - och det ger snabbt ringar i vattnet!

Lycka till!

 

[Michael f8]

Hej,

tänkte rådfråga er mer erfarna hur ni skulle rädda situationen som uppstod ikväll för mig:

Jag satt och hade möte med ett par vänner som ska gifta sig och hade frågat om jag kan vara deras bröllopsfotograf. Vi visste alla från första början redan när de frågade mig för ett halvt år sedan om jag möjligen hade intresse för det att detta skulle vara väldigt låg-budget gig. Jag har dessutom aldrig gjort bröllop som betald fotograf; har fotograferat bröllop 2 ggr; en gång som nybörjare, och en gång mer som gäst än anställd fotograf.

De har absolut noll krav på fotograferingen; de är mest ute för dokumentativa bilder. Behöver inte vara super-wedding-photo-stuff. De ville bara ha bilder från ceremonin och från middagen, samt uppställning med de närmaste utanför kyrkan. Inte mer än så.

Så deras budget för fotograferingen skulle då vara 3000 kr. Jag är fullt medveten om att det är rejält underbetalat även för en nybörjare. Men jag gör det för dem och för att få erfarenhet.

Nåväl, sen kom det fram litet senare under diskussionen att de funderat på att hyra ett photo-booth-maskin för festen sen (dvs där jag inte längre skulle jobba) för att ha det som en liten kul grej där gäster får ta bilder på sig själva och ta med hem som minne. Det var när jag fick reda på att den maskinen skulle kosta 3500 kr att hyra (inkluderar förvisso 1000 st direkt-utskrivna bilder) som min oerfarenhet som fotograf kickade in; Jag blev liksom helt ställd, och gjorde sedan något dumt: Utan att rakt ut säga att det kändes orättvist, så började jag påpeka att jag nog hellre skulle se ett arvode runt 5000 kr istället, med tanke på minst 4 h on-location arbete plus editering.

Jag hade nämnt det kort redan innan foto-maskinen hade nämnts att 3000 kr nog är i undre laget. Så det var iaf inte första gången jag tog upp det. Men det blev liksom värre för mig (och tror det märktes på hur jag började prata efteråt) att jag var väldigt obekväm med att de skulle betala mig 3000 kr, men hyra en maskin för 3500 kr.

Jag tror inte brudgummen tog illa upp, men jag är ganska säker på att bruden noterade detta. Var ju min oerfarenhet (och möjligen avundsjuka?) som började spela in där; jag var ju som sagt helt villig att göra det för 3000 från början (även om jag aldrig nämde det direkt). Och har fotat massor för vänner helt gratis, så att få ens 3000 kr skulle vara extrem uppgång i cash-flow.

Men frågan är ju: Hur räddar jag situationen? För det är ju tre sidor på detta; jag vill ju dels inte att de ska bli sura på mig, dels vill jag ju också hjälpa dem och ge dem bilder från dagen, men känns också som att jag har rätt att inte sälja mig för billigt heller?

Du skrev själv svaret, det är dina vänner, säg
att du hoppar av och du är självklart med och firar på deras stora dag, skåla och rök en cigarr med brudgummen och var gäst på din vänners bröllop, låt någon annan fotografera, de kommer förstå och uppskatta ditt val att bara vara gäst och fira med dem.

 

[hbengtsson]

Hej,

tänkte rådfråga er mer erfarna hur ni skulle rädda situationen som uppstod ikväll för mig:

Jag satt och hade möte med ett par vänner som ska gifta sig och hade frågat om jag kan vara deras bröllopsfotograf. Vi visste alla från första början redan när de frågade mig för ett halvt år sedan om jag möjligen hade intresse för det att detta skulle vara väldigt låg-budget gig. Jag har dessutom aldrig gjort bröllop som betald fotograf; har fotograferat bröllop 2 ggr; en gång som nybörjare, och en gång mer som gäst än anställd fotograf.

De har absolut noll krav på fotograferingen; de är mest ute för dokumentativa bilder. Behöver inte vara super-wedding-photo-stuff. De ville bara ha bilder från ceremonin och från middagen, samt uppställning med de närmaste utanför kyrkan. Inte mer än så.

Så deras budget för fotograferingen skulle då vara 3000 kr. Jag är fullt medveten om att det är rejält underbetalat även för en nybörjare. Men jag gör det för dem och för att få erfarenhet.

Nåväl, sen kom det fram litet senare under diskussionen att de funderat på att hyra ett photo-booth-maskin för festen sen (dvs där jag inte längre skulle jobba) för att ha det som en liten kul grej där gäster får ta bilder på sig själva och ta med hem som minne. Det var när jag fick reda på att den maskinen skulle kosta 3500 kr att hyra (inkluderar förvisso 1000 st direkt-utskrivna bilder) som min oerfarenhet som fotograf kickade in; Jag blev liksom helt ställd, och gjorde sedan något dumt: Utan att rakt ut säga att det kändes orättvist, så började jag påpeka att jag nog hellre skulle se ett arvode runt 5000 kr istället, med tanke på minst 4 h on-location arbete plus editering.

Jag hade nämnt det kort redan innan foto-maskinen hade nämnts att 3000 kr nog är i undre laget. Så det var iaf inte första gången jag tog upp det. Men det blev liksom värre för mig (och tror det märktes på hur jag började prata efteråt) att jag var väldigt obekväm med att de skulle betala mig 3000 kr, men hyra en maskin för 3500 kr.

Jag tror inte brudgummen tog illa upp, men jag är ganska säker på att bruden noterade detta. Var ju min oerfarenhet (och möjligen avundsjuka?) som började spela in där; jag var ju som sagt helt villig att göra det för 3000 från början (även om jag aldrig nämde det direkt). Och har fotat massor för vänner helt gratis, så att få ens 3000 kr skulle vara extrem uppgång i cash-flow.

Men frågan är ju: Hur räddar jag situationen? För det är ju tre sidor på detta; jag vill ju dels inte att de ska bli sura på mig, dels vill jag ju också hjälpa dem och ge dem bilder från dagen, men känns också som att jag har rätt att inte sälja mig för billigt heller?

Skall du även fotografera porträtt eller är det "bara" vigsel + middag?

Har du sagt 3 000 så får du nog stå för det och se det som en erfarenhet rikare. Det du möjligen kan göra är att "anpassa dig efter priset" istället för att ta mer betalt i efterhand. Dvs håll igen på antalet bilder och tid på redigeringen. Du skall i vart fall inte överleverera.

Begreppet "middag" är ju rätt omfattande dock. Skall det vara allt med brudskål, mingel, hela middagen (inkl alla tal) samt tårta så har du rätt många timmar framför dig och en hel del arbete.

Det är skitkul men var beredd på att det kommer ta tid.

 

[WeeBee]

Skall du även fotografera porträtt eller är det "bara" vigsel + middag?

Har du sagt 3 000 så får du nog stå för det och se det som en erfarenhet rikare. Det du möjligen kan göra är att "anpassa dig efter priset" istället för att ta mer betalt i efterhand. Dvs håll igen på antalet bilder och tid på redigeringen. Du skall i vart fall inte överleverera.

Begreppet "middag" är ju rätt omfattande dock. Skall det vara allt med brudskål, mingel, hela middagen (inkl alla tal) samt tårta så har du rätt många timmar framför dig och en hel del arbete.

Det är skitkul men var beredd på att det kommer ta tid.

Jag ska komma in här och svara tydligare senare när jag har tid. Men tackar i nuläget alla som svarat och gett värdefulla insikter!

Men jag ska förtydliga en grej: När mötet påbörjades, och de lade fram budgeten på 3000 kr så sa jag aldrig rakt ut "ja" till det. Men jag sa inte heller "nej". Istället försökte jag få reda på mer vad de egentligen ville ha, och hur bröllopet/evenemanget var planerat att se ut. Så tekniskt sett var det aldrig bestämt att jag godkänner beloppet.

Men jag förstår att de tolkade som att jag var helt nöjd med det. Och jag var i princip okay med det tills jag hörde om photo-booth-maskinen. Och som Lundberg sa, så vet jag att jag inte ska jämföra mig med andra kostnader; och det skulle jag aldrig göra med någon annan del. Tror det just då i stunden bara kändes lite som en käft-smäll att det skulle vara mer värt med en foto-robot än med mig som är där och jobbar med min utrustning.

Samtidigt förstår jag i efterhand inte mitt eget psyke varför jag ens tog problem av det med tanke på hur många gratis-jobb jag har gjort i mina dagar (liknande gig som Gustavsson berättar om). Detta är ju som sagt ett stort steg åt rätt håll.

 

[Umi71]

Tips för framtiden, se till att få ned allt på papper, vilket pris och vad du förväntas göra etc så finns allt på pränt för ev strul i efterhand.

Mvh David

 

[Michael f8]

Tips för framtiden, se till att få ned allt på papper, vilket pris och vad du förväntas göra etc så finns allt på pränt för ev strul i efterhand.

Mvh David

Vänner i mellan har man inga avtal, inga papper eller priser, riktiga vänner frågar inte om en fototjänst för kommande bröllop, en bra vän kan tänka sig _erbjuda_ sig att ta en del bilder för vänskapen skull, inte som en förfrågan eller förväntan...

Det är det som kallas vänskap, det andra du presenterar är _bakanta_ eller man _känner_ till varandra.

 

[WeeBee]

Tips för framtiden, se till att få ned allt på papper, vilket pris och vad du förväntas göra etc så finns allt på pränt för ev strul i efterhand.

Mvh David

Jo, det är tanken. Detta var nu bara vårt första möte och diskussion just för att ta reda på och klarlägga vad förväntningarna är. Så papperskontraktet kommer senare.

Vänner i mellan har man inga avtal, inga papper eller priser, riktiga vänner frågar inte om en fototjänst för kommande bröllop, en bra vän kan tänka sig _erbjuda_ sig att ta en del bilder för vänskapen skull, inte som en förfrågan eller förväntan...

Det är det som kallas vänskap, det andra du presenterar är _bakanta_ eller man _känner_ till varandra.

Ska vi vara sån, så är vi väl mer bekanta då än nära vänner. Oberoende, så håller jag inte med dig om detta. Man erbjuder sig ofta gratis för vänner iofs. Men man kan inte heller förväntas göra gratisjobb för evigt bara för att man är vänner. Dessutom var de deras förslag att anlita mig då när vi första gången tog upp det för ett halvt år sedan.


Kommer inte ihåg vem som sa det, men det var en intervju om precis detta; hur man prissätter tjänster från en väns företag och hela konceptet om "kompisrabatt". Där uppmanade den som blev intervjuad, att den som köper tjänsten absolut inte ska begära lägre pris, utan tvärtom vara mån om vännens bolag och vara glad att inte bara få en tjänst utförd, men dessutom för att få stöda en vän och dennes företagsverksamhet. Detta var enligt den personen ännu viktigare om det handlar om ett start-up.

Samtidigt var det också viktigt att man som den som säljer tjänsten likaså är villig att kompromissa mer än vanligt för en vän.


Dessa två principer försöker jag leva efter. Därav att jag från första början var helt beredd på "bara" 3000 för jobbet när de nämnde den summan för mig.

Det som strulade till allt var just känslan av orättvisa just då i stunden. Nu i efterhand är jag bara mest sur på mig själv för att jag ens lät det bli ett problem.

Ytterligare, de flesta yrkesfotografer som tipsar om hur man ska börja säger alla att man alltid ska ta lite betalt, oberoende hur lite det är, för även en symbolisk summa ger ett mervärde för kunden. Huruvida det stämmer kan diskuteras vidare i all evighet känner jag.


Till sist vill jag nämna en bra parallell-anekdot; har ett par andra vänner (actually nära vänner) som frågade mig redan i höstas om jag möjligen kan tänkas fota deras bröllop som kanske sker 2026 eller 2027. Jag sa till dem att jag kan, men även direkt att jag lovat mig själv att aldrig göra ett bröllop helt gratis igen, eftersom det är så oerhört mycket jobb. Deras direkta svar var "självklart tänkte vi betala dig som riktig fotograf om vi anställer dig". Och det stöder ju principen som togs upp i intervjun jag nämnde: riktiga vänner både uppskattar pch förstår även att vissa saker inte kan förväntas göras gratis.

 

[Umi71]

Vänner i mellan har man inga avtal, inga papper eller priser, riktiga vänner frågar inte om en fototjänst för kommande bröllop, en bra vän kan tänka sig _erbjuda_ sig att ta en del bilder för vänskapen skull, inte som en förfrågan eller förväntan...

Det är det som kallas vänskap, det andra du presenterar är _bakanta_ eller man _känner_ till varandra.

Pengar etc kan förstöra en vänskap riktigt rejält. En kontrakt fungerar åt båda hållen kunden vet vad han/hon får för sina pengar och fotografen vet vad som förväntas av honom/henne.

Bara för att man är en vän så kommer allt inte fungera som det ska kanske i en optimal värld men världen är inte sådan. Pengar etc kan så ett frö i tanken som kommer påverka vänskapen om man upplever att något itne var som man bestämt.

 

[Gamle Svarten]

Pengar etc kan förstöra en vänskap riktigt rejält. En kontrakt fungerar åt båda hållen kunden vet vad han/hon får för sina pengar och fotografen vet vad som förväntas av honom/henne.

Bara för att man är en vän så kommer allt inte fungera som det ska kanske i en optimal värld men världen är inte sådan. Pengar etc kan så ett frö i tanken som kommer påverka vänskapen om man upplever att något itne var som man bestämt.

Jag håller med till 100%.
Man ska vara försiktigt med att blanda in pengar i vänskap.
Ibland är det näst intill ofrånkomligt, man kan ju inte svika en kompis som oförskyllt och tillfälligt hamnat i ekonomiskt trångmål.

Fotografera en nära väns bröllopp, till samma pris som en proffsfotograf skulle ta....... Absolut inte.
Då vill jag vara brölloppsgäst !!!
Kanske ta några bilder, kravlöst och gratis, för nöjes skull, och satsa på det där lite extra/annorlunda, som komplement.
Tänk om något skulle gå allvarligt fel vid en bröllpoppsfotografering. Illa nog om det är en kund.
Man kan ju inte bara säga att ni får det gratis, och så är det bra med det.
Eller, det blir nog bättre nästa gång ni gifter er.
Att fotografera en väns bröllopp är inte som att laga en bil.

Så tänker jag.
Men, som sagt, vi är alla olika.
Jag är så omodern att jag passar bäst bland grejor på ett hembygdsmuseum.

En engelsk sjukhuspräst, som följt många människor i deras sista stunder i livet, uttryckte det kärnfullt, typ:
Jag har aldrig stött på någon som i sin sista stund, ångrat att "hen" inte satsat mer på karriär och pengar. (ej exakt citat)

 

[ErlandH]

Man ska vara försiktigt med att blanda in pengar i vänskap.

Man ska nog vara ännu mer försiktig med att blanda in fotouppdrag i vänskap. Speciellt sådana som görs utan arvode och till luddigt specificerade villkor.

 

[Michael f8]

Pengar etc kan förstöra en vänskap riktigt rejält. En kontrakt fungerar åt båda hållen kunden vet vad han/hon får för sina pengar och fotografen vet vad som förväntas av honom/henne.

Bara för att man är en vän så kommer allt inte fungera som det ska kanske i en optimal värld men världen är inte sådan. Pengar etc kan så ett frö i tanken som kommer påverka vänskapen om man upplever att något itne var som man bestämt.

Med pengar och utan skrivftliga avtal kan också vänskapen testas. Klart värt att tappa flera tusen om det visar sig att det inte var en riktig vän.

I ett långt liv kan man välja bort "vänner" för mindre en en femhundring , testa det, klart värt det.

 

[Umi71]

Har man ekonomisk guld potta så kanske man kan skita i pengar eller lever på pappas pengar

Nä man ska skilja på affärer och vänner då får man ett långt liv. Nu vet jag inte vad du svarar på då jag inte får ihop det du skriver med det jag skrev tidigare.

Varför göra det svårt för sig med att itne ha det på pränt, då slipper man slösa tid på att tjabbla om vad som var bestämt tidigare eller grubbla över att det var itne så här det skulle vara. Kanske i en optimal värld men det lever vi långt ifrån i dagens Sverige.

 

[Falumas]

Jag tycker titeln är lite missvisande här. Hade det varit en ren kund hade det väl varit en sak, men här är väl förmodligen kundrelationen förmodligen det minsta problemet. Detta kommer förmodligen sluta med att eran vänskap kommer sättas på ett hårt prov.

Att göra business med vänner är alltid komplicerat. Antingen gör man klart från början att man kan göra det gratis för att man tycker det är kul, eller så gör man klart att man kör marknadsmässigt. Ofta slutar annat med att någon blir missnöjd.

Mina första två bröllop gjorde jag gratis med vänner som försökskaniner. Gjorde förutsättningar klart från början. Bägge slutade med glada miner från alla håll.

Förutsättningarna var, det kan bli bra, dåligt eller inget. Bilder på papper får ni fixa själva. Vad än resultatet blir så kostar det er 0kr. Det blev många bra bilder i bägge fallen.

 

[Jan af Lisö]

Att göra business med vänner är alltid komplicerat. Antingen gör man klart från början att man kan göra det gratis för att man tycker det är kul, eller så gör man klart att man kör marknadsmässigt. Ofta slutar annat med att någon blir missnöjd.

Mina första två bröllop gjorde jag gratis med vänner som försökskaniner. Gjorde förutsättningar klart från början. Bägge slutade med glada miner från alla håll.

Förutsättningarna var, det kan bli bra, dåligt eller inget. Bilder på papper får ni fixa själva. Vad än resultatet blir så kostar det er 0kr. Det blev många bra bilder i bägge fallen.

Rätt tänkt i mitt tycke