Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur påstridig får man vara som pressfotograf?

Produkter
(logga in för att koppla)

Jimsan

Aktiv medlem
Jag fotar en hel del för en liten lokal tidning.
Förutom att dokumentera de lokala profilerna så blir det även en hel del föredrag som skall täckas.
Många gånger så känner jag mig begränsad när jag fotar föredragshållaren. Jag skulle gärna vilja gå närmare och ta lite mer vidvinkelbilder, men samtidigt så känner jag att jag stör den som pratar med min blotta närvaro.
Det brukar alltid sluta med att man står en bit ifrån och plåtar med tele.

Hur brukar ni göra när ni hamnar i en sådan situation?
Är det "allt för bilden" som gäller och sen får föredragshållaren säga vad han/hon vill om saken?
Eller håller ni er i bakgrunden och plåtar för att inte störa?

Hur långt skall man gå för en bra bild?
 
Detta problem var en av orsakerna jag slutade med ungefär det du sysslar med - dvs fota för en mindre tidning. När man konstant blev pikad för man altid sprang runt med kameran och "snokade" i andras privatliv - läs när de är fulla som faan och beter sig hur som helst.

Vidare kände jag att jag personligen inte var rustad att gå på som en grävling utan samvete. Såg dokumentären om/med James Nachway (mycket bra förövrigt) och han berättade att tidigt i sin karriär hade han haft samma spörsmål - och han går ju verkligen in på livet och fotograferar under likuppgrävningar, begravningar och annat som för mig vore helt otänktbart med tanke på privatlivets hävdn. Hans vision var att han kunde göra skillad - att verkligen illustrera krigets fasor etc - som småstads fotograf gör man ju inte det?!?

Jag tror att antingen tränar man upp sin förmåga att switcha mellan jobb/privatliv/allmän hyffs eller så lägger man "dokumentärkameran" på hyllan. Vissa människor störs ju inte alls att slänga upp en kamera under näsan på någon och vara verkligt närgången - medans andra är mer finkänsliga.

Mvh
BAW
 
Varför inte fråga föredragshållaren om du får plåta lite innan eller efter så att du slipper störa ?

Du visar honom/henne respekt och kan få fina bilder?
 
Jag plåtar också åt en lokaltidning och känner av samma problem. Fast jag har ett annat problem med och det är att jag är ynka 210cm lång också... Kan ju gissa hur det känns på konserter när man står framme vid scenen... Fast det är som kollegorna säger, vi har ett jobb att sköta, allmänheten får respektera att vi går fram under några sekunder, nån minut, och tar våra bilder. Det är ju inte så att vi står där för att jävlas med publiken utan vi försöker ju vara så osynliga vi bara kan vara. Folk måste ju förstå att bilderna i tidningen inte tas av sig själva utan fotograferna måste ju faktiskt vara på plats för att ta dem. Sen kommer man faktiskt väldigt långt på att vara ödmjuk och ha ett leende på läpparna, ser man sur och grinig ut får folk uppfattningen att man inte bryr sig det minsta...
 
Håller med Christian Veltman.

Ställ frågan kort, "-Går det fint att jag i mitten av föredraget kommer fram för ett par mer närgående bilder innan jag drar mig tillbaka längst bak"?
Av svaret kan man nog läsa både det ena och det andra.. kanske svarar han
"-jamenvisst såklart, mitt budskap vill jag också få fram i tidningen, så bra bilder vill vi ha!!:)"
Typ..

Ett annat trix är ju att vara i lokalen innan föredragshållaren kommer, prata med honom/henne innan så att ni får en slags kontakt. Fråga hur han/hon känner inför din plats som fotograf. Ofta så tror jag att en sådan första kontakt kan vara mycket värdefull. Men tiden har ju inte alltid fotografen,, men för den som inte är fast anställd reporter så går det nog fint med en timme extra...
Men ofta är nog föredragshållaren väldigt fokuserad innan sin prestation, vilket gör det svårt att få ngn " personlig närhet"..
Men föredragshållarna är olika.
De gånger jag håller föredrag (ngr om året) så är jag absolut pratkvarn både innan under och efter,, alltså säkerligen tacksam att fota ovanifrån, bakifrån + +...



Jag håller med om att det är tjusigt med närbilder av f,hållaren med typ en 20mm snett bakifrån i ett lågt perspektiv.
Där han dominerande i bilden håller i micken + att man ser publiken i stolarna framför honom... Då hajjjar man till som bildläsande läsare och tänker, där har han fått till det fotograbben!:)


MVH Niclas,
 
Ett vanligt arrangemang är ju att hålla sig till första 5 minutrarna av något. Sen är det så att man sällan är så störande som man tror för publiken. Oftast är det den som har kameran i ansiktet som blir besvärad och sånt känner man ju av.
 
Allvarligt talat, en bild på en person som står/sitter och pratar gör väl ingen glad, (såvida inte personen i fråga har ett mycket dynamiskt utryckssätt).
Se till att få en vettig bild på föredragshållaren före eller efter föredraget istället, då kan du välja miljö och utsnitt själv.

När det gäller frågan om påstridigheten: behöver du sitta i knät på honom/henne för att få en bra bild så gör det, fega fotografer kommer sällan hem med bra bilder och du gör ju faktiskt bara ditt jobb, eller hur?
Om någon känner sig störd kan du ju be om ursäkt, men låt ingenting hindra dig från att ta den bilden du behöver.
 
Jimsan skrev:
Jag fotar en hel del för en liten lokal tidning.
Förutom att dokumentera de lokala profilerna så blir det även en hel del föredrag som skall täckas.
Många gånger så känner jag mig begränsad när jag fotar föredragshållaren. Jag skulle gärna vilja gå närmare och ta lite mer vidvinkelbilder, men samtidigt så känner jag att jag stör den som pratar med min blotta närvaro.
Det brukar alltid sluta med att man står en bit ifrån och plåtar med tele.

Hur brukar ni göra när ni hamnar i en sådan situation?
Är det "allt för bilden" som gäller och sen får föredragshållaren säga vad han/hon vill om saken?
Eller håller ni er i bakgrunden och plåtar för att inte störa?

Hur långt skall man gå för en bra bild?



Jag går fram till podiet, oftast står talaren på "en scen", och se'n plåtar jag med tele/normal på en 1-3 meter håll, brukar inte vara några problem!! :)

Gör så även på lokala koncerter där man kan komma så nära... :)
 
ANNONS
Götaplatsens Foto