LPL ståltankar, 120-spiraler

[monotux]

Igår la jag labbarna på två LPL-ståltankar på en loppis, de ser ut som de ståltankar Photax har inne fast med stållock och vätskelocket är även det i stål (märkt med LPL). Spiralerna är även de LPL, ser ut som artnr L411 hos Photax.

Är det någon som sitter på en 120-spiral för samma system och som kan tänka sig sälja den? Känns lite segt att betala 300 kr / st på Photax, särskilt med tanke på vad jag betalade för resten av systemet. Jag kan tänka mig att köpa två

Förresten, är det någon som vet om jag vågar lita på de vätskemått som photax uppger på sin webbsida? (450 ml för två 135-spiraler eller en 120-dito)

 

[galaxenspresident]

Jag kan sälja en 120-spiral för 700:- ;-).

Rörande vätskemängd så är det ganska enkelt att mäta hur mycket vatten som krävs för att täcka spiralerna (när du väl har dem).

Stålspiraler är värt varje krona (och mina är inte tillsalu) då det räddar en från så mycket strul.

 

[Makten]

Stålspiraler är värt varje krona (och mina är inte tillsalu) då det räddar en från så mycket strul.

De kan lika gärna ge mycket mer strul än plastspiraler. Jag har sällan svurit så mycket i mörkret. Vissa filmer är helt omöjliga att ladda utan att de knycklas eller lägger sig dubbelt i spåren med totalförstörd framkallning som följd.

 

[galaxenspresident]

Tillåt mig korrigera då: Stålspiralerna har räddat mig från mycket strul.

 

[Makten]

Tillåt mig korrigera då: Stålspiralerna har räddat mig från mycket strul.

Mig har de räddat från bubblor som sabbar kanterna av filmen Men allt annat är vansinnigt mycket värre och jobbigare än med plastspiral. Av ren nyfikenhet, vad har du sluppit för problem?

Klausul: Jag har bara använt EN plastspiral och EN stålspiral, så jag har inte direkt någon tillförlitlig statistik;-)

 

[galaxenspresident]

Mig har de räddat från bubblor som sabbar kanterna av filmen Men allt annat är vansinnigt mycket värre och jobbigare än med plastspiral. Av ren nyfikenhet, vad har du sluppit för problem?

Klausul: Jag har bara använt EN plastspiral och EN stålspiral, så jag har inte direkt någon tillförlitlig statistik;-)

Jag har aldrig haft några problem med stålspiraler.
1.Det gäller att veta när man går in i mörkret åt vilket håll den utåtkrökta avslutningen på ena spiral sidan skall peka. Bort från mig som är högerhänt.
2. Jag fäster filmen i mitten (efter ha klippt bort fliken om det är 135-film). Filmen buktar lättare åt ena hållet. Jag ser till att filmen fästs så att den konkava sidan (jag har för mig det är acetat-bas sidan, inte emulsionssidan) är vänd mot rullens centrum.
3. Jag fattar filmens kanter lätt mellan tumme och pekfinger på höger hand precis så att filmen kupas en aning och lägger tummens och pekfingrets fingertoppar mot spiralens sidor
4. Jag roterar sedan spiralen försiktigt motsols samtidigt som höger hands tumme och pekfinger lätta bromsar filmen så att filmen viks över pinnarna nära spiralens centrum som pekar inåt.
5. Jag fortsätter sedan att rulla spiralen motsols framför mig genom att hålla i den med höger hands tumme och pekfinger på vardera spiralkant samtidigt som den lätta bromsar rullen samtidigt som jag roterar spiralen med vänster handen. Tumen och pekfinger på högerhanden tillsammans med kupningen och den lätta bromsningen av filmen med samma fingrar gör att filmen går på spiralen vinkelrät mot spiralkanterna vilket gör att den inte spårar snett. Om den mot förmodan börjar göra det så rullar man försiktigt tillbaka tills den känns som den spårar rak igen, det går inte att få den spåra rakt genom att fortsätta rulla på. Under upprullningen kupar jag högerhanden lätt vilket gör att den håller emot film-behållaren (med 120-film brukar jag låta den hänga rakt och täckpapperet fungera som en vikt som förhindrar upprullning av spolen.
6. När jag kommer till slutet av rullen så att filmbehållaren tar stopp mot sidan av handen (ca 8-10cm kvar att rulla på av rullen) släpper jag greppen och klipper av rullen (pillar av täckpapperstejpen på 120-film) och då brukar filmen i princip styra sig själv sista biten.

För 120-film finns det ett tillbehör som man kan fästa på sidorna av spiralens centrum för att sköta högerhandens filmguidning vilket kan underlätta.

Men förstås, pröva detta i dagsljus först för att förstå hur man gör och få en någorlunda naturlig känsla för det innan det är dags för mörkret.

Jag kanske har uslats med runt femtio plastspiralsladdningar men hundratasl med stålspiral som jag blev kär i från första försöket efter plastspiralfrustrationen.

Plastspiraler tycker jag är ett riktigt otyg som oftast leder till problem med 36-bilders film mot slutet, speciellt om luften är lite fuktigt eller gud förbjude spiralen är fuktig, dessutom blir det lätt kladdig beläggning på spiralerna som bromsar påskjutandet. En metallspiral skjuter man inte på filmen utan lindar på så den kan t.o.m vara blöt. Vinsten med metallspiral upplever jag som störst på lång 135-film, 120 brukar gå bra på plastspiraler också om den inte är fuktig.

 

[Makten]

Jag kan tyvärr inte visualisera det du skriver, men att ha emulsionen utåt verkar märkligt! Då måste man ju hela tiden peta på den, och det kan väl inte vara nyttigt för den?

Mitt problem är att filmen är så smal i förhållande till spåren i spiralen att minsta snedställning får den att hoppa ner till innanliggande spår och därför lägga sig dubbel med det varv man lade på innan. Det går inte att känna med händerna eller märka förrän det är för sent.
En filmtyp har gått klockrent, nämligen Fomapan 400 som är 0,5 mm bredare än alla andra 120-filmer jag provat (från Kodak, Ilford och Fuji). Då gick det huuur lätt som helst. Den har dessutom rätt tjock filmbas så att man känner vad man gör.

Övriga filmer är flimsiga och "styr" inte själva in sig i rätt spår, utan man måste hela tiden hålla koll med tumme och pekfinger så att filmen inte knycklas och har sig eller lägger sig i fel spår.

Med plastspiral (Paterson) kan det förstås vara problem om den inre änden fastnar, men det har inte hänt sedan jag börjat klippa av hörnen på filmen innan jag laddar. Däremot får jag på svartvit film bubblor där filmen ligger mot spiralen, som ger fula fläckar efter framkallning. Med färgfilm har jag inte sett något sådant, vilket jag antar beror på att framkallaren har lägre ytspänning. Jag funderar på att prova att tillsätta en liten skvätt vätmedel till framkallaren nästan gång och köra svartvitt igen i plastspiralen. För den av stål driver mig till vansinne:-/

Tillägg: Jag kan tänka mig att det är lite omvänt med 135-film. Den är mycket längre och fastnar nog lättare i plastspiralen, samtidigt som den är så smal att den borde styra fint i en stålspiral. Jag kör dock bara 120-film för tillfället, så det är det jag refererar till.

 

[galaxenspresident]

Det viktiga är inte emulsionssidan utan åt vilket håll filmen kupar sig lättast (och jag kommer kanske ihåg fel åt vilken sida det är.

För 120-film finns det ett tillbehör som hjälper att guida filmen rakt på stålspiraler

 

[galaxenspresident]

Nikor Semi-Automatic film loader for No. 2 reel.

När jag kör för hand ersätter min handflata den kupade plåtbiten för filmkupningen och pek-tumme hörnen på plåtbiten som går mot spiralen.

Jag fick denna med när jag köpte 120-spiral på tradera en gång i tiden.

 

[Olle Kanljung]

Jag tycker stålspiraler är super för 120-film men helt hopplösa för 135. Har nikorspiraler för 120 och nån billig variant med liten tråd för 135, kan det vara det som orsakar mina problem? Ni som har LPL eller nikor stålspiraler för 135 hur tjock tråd har ni ungefär? Samma som 120 eller tunnare?

 

[Makten]

Jag framkallade just en 120-rulle Ilford HP5+, och den gick hur lätt som helst att ladda i stålspiralen till skillnad från Kodaks filmer. Den har tjockare filmbas och är därmed styvare, men jag misstänker att den också är lite bredare.

Det skulle kunna vara så att spiralen är gjord för ett äldre mått på filmen som är lite större (jag har mätt Foma 400 till 0,5 bredare än Kodaks filmer), så att det blir för dålig marginal med modern film för att hålla den på plats ordentligt.

 

[galaxenspresident]

Mina 120-spiraler är av 2.9mm diam tråd och 135-spiralerna som fungerar oklanderligt är av 1.95mm diam tråd. 135-spiralerna jag har är märkta med ett K och säger "made in germany".

 

[millhouse]

Mina 120-spiraler är av 2.9mm diam tråd och 135-spiralerna som fungerar oklanderligt är av 1.95mm diam tråd. 135-spiralerna jag har är märkta med ett K och säger "made in germany".

Kanske inte så viktigt men K står för Kindermann, tillverkare av mörkrumsprylar.

 

[galaxenspresident]

Kanske inte så viktigt men K står för Kindermann, tillverkare av mörkrumsprylar.

Jo det var mycket viktigt. Det var ack så frustrerande igår när jag inte kunde få fram det som låg där lite för långt bak på tungan.

 

[millhouse]

Lpl,Kindermann och ...

Jo det var mycket viktigt. Det var ack så frustrerande igår när jag inte kunde få fram det som låg där lite för långt bak på tungan.

Det är även så faktiskt att Durst tillverkade denna typ av stålspiraler på sin tid.
Vad gäller användandet av plast eller stål så blir det kanske lite som med "Expressen eller Aftonblandet"- har man börjat med något så blir det så. Jag har provat båda och känner inte att något är svårare än det andra. Jag har vid något tillfälle skrivit att träna i ljus. Att kunna visualisera eller kalla det för "se i mörker" kommer från att man först tränar i ljus. Och då även alla eventuella misstag man kan gör och ni förstår mig nu. När man gjort detta är det dags att göra allt med samma träningsfilm i mörker. Då kommer det som jag skriver om att ,visualisera eller kunna "se i mörker".
Kan möjligen för någon vara en "ålderdomlig" analog sanning men för mig ack så viktig.Jag kan inte påminna mig att jag "sabbat" en film oberoende av format genom åren. Laddade igår en 110 och tack och lov för "se i mörker" kunskapen.
Trevlig fotosommar ni alla.

 

[Makten]

Nu har jag för första gången provat i dagsljus med min stålspiral. Jag sumpade nämligen en film när min kamera pajjade och jag var tvungen att öppna den, så då kunde jag lika gärna leka lite;-) Jag vet att det är puckat att inte bara offra en oanvänd film, men det känns fel liksom.

Nåja, i alla fall så hade jag ungefär samma problem även när jag såg vad jag gjorde. Filmens kanter är lite skrovliga och hakar därmed tag i stålet, så att filmen knycklas och hur lätt som helst hamnar i fel spår. Detta kan man inte känna, men väl se.
Jag kom fram till att precis den metod som Richard Abrahamsson beskriver ger minst problem på den fronten. Med det "lilla" abret att filmen istället vägrar glida mot fingertopparna, så det blir ett väldigt fumlande och trixande ändå, även när man ser precis vad man håller på med:-/

Sen insåg jag också hur lätt det är att sätta fast filmen snett i början. Den bara några centimeter korta "styrytan" som spiralens insida agerar, räcker helt enkelt inte till. Särskilt inte när man samtidigt måste kupa filmen. Sätter man fast filmen snett så är det kört direkt, och det är nog det som drabbat mig några gånger eftersom det alltid varit problem mellan det innersta och det näst innersta varvet.