Annons

m 4/3 system

Produkter
(logga in för att koppla)
När du har Nikongrejor och vill skaffa mindre prylar så kanske det naturliga är att titta på Z i första hand.

Till mitt Canon R-system så har jag både små och lätta gluggar kombinerat med tyngre högpresterande glas.
Oftast är det prislappen som är begränsningen.
 
Det är intressant att Nikon och Canon användare är så kunniga om M43 systemets nackdelar.

Några av systemets fördelar:
• marknadsledande bildstabilisering
• stort utbud av objektiv inklusive fast brännvidd
• stort skärpdjup, lagom vid behov
• låg vikt på kamerahus och objektiv
• bra prisbild

Efter 35 år med Nikon tröttnade jag på allt tyngre kameror och valde M43. I början störde bruset på lite högre ISO tal, men med dagens programvaror är det ett mindre problem. Och kombinationen effektiv bildstabilisering och snabba linser minskar behovet av ISO tal som stör. Stativ är dessutom ett bra tillbehör för alla format.

I slutändan är det upp till var och en att avgöra vad som är viktigt. För mina behov är M43 ypperligt. Kameran finns med oftare och det blir därmed fler bilder. Bildkvaliteten räcker.
 
Det är väl inte så konstigt att man är medveten om nackdelarna. I denna tråden har endast nämnts att pga den lite mindre sensorn så gör fysikens lagar att det blir lite brusigare om man ser till obeskuren bild. Beskär man till samma motivstorlek (taget på samma avstånd med samma brännvidd) är ju förstås det inte så längre.

Det roliga/konstiga är att vissa m43-användare inte verkar veta om att Canon och Nikon numera pytsar ut lätta objektiv och kameror med samma eller lägre vikt och samma eller ljusstarkare ekvivalenta ljusstyrkor och brännvidd (än Olympus). Många vet inte heller att Nikon är marknadsledande på bildstabilisering vid filmning och att Canon har fler objektiv/kamera-kombinationer med lika bra eller bättre bildstabilisering än t.ex. Olympus.

Själv använder jag alla tre nämnda system till olika ändamål-alla har fördelar och nackdelar. Ett exempel på detta är:
1. Olympus är solklar etta när det gäller handhållen makrofotografering inkl. handhållen fokusstackning direkt i kameran.
2. Canon är solklar etta när det gäller lättviktskombos för wildlife (Hit räknar jag in att det ska finnas lätta och skarpa objektiv med bra bildstab. som ska nå till 600mm småbildsekvivalent.
3. Nikon är solklar etta när det gäller objektivutbud för handhållen wildlifefotografering.
 
Senast ändrad:
Det är den nog inte, vilket går att ställa in, men skillnaden på 4 MP i nedskalning av m4/3-bilden (D4 16 MP och nyare m4/3 20 MP) kommer knappast att rädda den oavsett hur mycket m4/3-fansen försöker intala sig (och övertala andra om) att skillnaden nästan inte finns...

m4/3 kan man tycka är tillräckligt bra, men det går inte att komma ifrån att den mindre sensorn är ett handikapp jämfört med huvudalternativens större sensorer. Däremot är det ett "billigt" sätt att få lång räckvidd om man finner sig i längre skärpedjup och mer brus.

Just E-M1X är dock en halvmärklig produkt som inte har fått en efterföljare. Den må vara mindre än en stor spegelreflex enligt samma koncept, men den är så stor att argument om storlek och vikt blir något fåniga. Nikon Z9 är i och för sig tyngre, men Canon R3 är väl ungefär samma, även om yttermåtten är något större. Tyvärr är det ju fast* bländare, men Canon har till och med sina ihopfällbara långa och ljussvaga objektiv som tillsammans med sensorstorlek hamnar i m4/3-territorium.

*Förtydligande: som i ej ändringsbar
Vet ej vad det är för något de har fotograferat, men jag har tagit bilder med högre ISO är det där med mina M1'or på 16 MP och känner inte igen resultatet. M1X har 20 MP och jag har inte prövat att fota på så höga ISO ännu med den.
 
Det är väl inte så konstigt att man är medveten om nackdelarna. I denna tråden har endast nämnts att pga den lite mindre sensorn så gör fysikens lagar att det blir lite brusigare om man ser till obeskuren bild. Beskär man till samma motivstorlek (taget på samma avstånd med samma brännvidd) är ju förstås det inte så längre.

Det roliga/konstiga är att vissa m43-användare inte verkar veta om att Canon och Nikon numera pytsar ut lätta objektiv och kameror med samma eller lägre vikt och samma eller ljusstarkare ekvivalenta ljusstyrkor och brännvidd (än Olympus). Många vet inte heller att Nikon är marknadsledande på bildstabilisering vid filmning och att Canon har fler objektiv/kamera-kombinationer med lika bra eller bättre bildstabilisering än t.ex. Olympus.

Själv använder jag alla tre nämnda system till olika ändamål-alla har fördelar och nackdelar. Ett exempel på detta är:
1. Olympus är solklar etta när det gäller handhållen makrofotografering inkl. handhållen fokusstackning direkt i kameran.
2. Canon är solklar etta när det gäller lättviktskombos för wildlife (Hit räknar jag in att det ska finnas lätta och skarpa objektiv med bra bildstab. som ska nå till 600mm småbildsekvivalent.
3. Nikon är solklar etta när det gäller objektivutbud för handhållen wildlifefotografering.
Hur blir det med priset?
 
Det knepigaste med OM-1 är att det kräver väldigt mycket navigering i menyerna för att få vettiga resultat. Med Nikon så funkar det bara.
Det håller jag inte med om. Super Control Panel är enkel att använda. Jag brukar inte behöva gräva ner mig i menysystemet så värst ofta.
Tracking och AF är så mycket bättre på Nikon och dessutom mer förutsägbart när det kommer få svårigheter.
Websidan thomasjgh länkade till i inlägg #8, som rankar kameror efter hur bra de är för att fotografera fåglar med, ger OM-1 ganska bra betyg. Endast slagen av Nikon Z9 i den andra tabellen (och hyfsat högt i den första tabellen).

Z9 kostar nästan tre gånger så mycket som OM-1.

För bästa trackingprestanda på OM-1 bör man välja CF-AF+TR samt AF Area Pointer: On2. C-AF Sensitivity bör vara 0 i allmänhet, men för vissa motiv kan det vara bra att öka känsligheten.

Den största nackdelen med OM-1 tycker jag är den lilla sensorn, men jag har en småbildskamera för fotografering i svagt ljus. Fördelarna med OM-1 överväger annars. Den är rolig att fotografera med och bekväm att ta med sig.

Your mileage may vary, som man säger på utrikiska, dvs allt passar inte alla, och om man har gott om pengar kanske man hellre köper någon av Canons, Nikons eller Sonys toppmodeller.
 
Jag gick i liknande tankar som ts, ville ha ett lättsre system och kompletterade min D850 med OM-1. Portabiliteten är ett stort plus, det hände aldrig att jag missat att ta med ett objektiv för att det var för skrymmande. Sedan sålde jag systemet efter ett år och bytte till Nikons Z-system och är så nöjd! Jag är hemma igen och hittar bland inställningar och är äntligen nöjd med bildkvaliteten igen!

Det knepigaste med OM-1 är att det kräver väldigt mycket navigering i menyerna för att få vettiga resultat. Med Nikon så funkar det bara. Tracking och AF är så mycket bättre på Nikon och dessutom mer förutsägbart när det kommer få svårigheter.

Sedan fotar vi kanske olika saker, jag behöver fullformat för att fota mörka konserter, men är också mer nöjd med resultatet när jag fotar landskap, familj, arkitektur, mm.

Det är kul att testa andra system, men efter ett år insåg jag m43 inte var för mig.
Har själv varit inne på Z-systemet men då både z6 och z7 har dålig af (läs långsam) så är det inget alternativ och z8 o z9 är utanför min budget.
och sen vill jag komma ner i fysisk storlek på utrustningen.
 
Förstoringen ser inte ut att vara samma på dessa bilder.

Nej, eftersom Olympusen har lite högre upplösning och alla bilder visas i 100%. Du kan ändå tydligt se att Olympusen utöver mer brus också har betydligt sämre detaljrikedom. Att en brusig bild går att rädda genom att skala ner den gäller bara om den trots bruset ändå har högre detaljrikedom än den andra kameran, så är oftast fallet mellan kameror med samma sensorstorlek. Den räddningen funkar inte i detta fallet.
 
Några av systemets fördelar:
• marknadsledande bildstabilisering
• stort utbud av objektiv inklusive fast brännvidd
• stort skärpdjup, lagom vid behov
• låg vikt på kamerahus och objektiv
• bra prisbild

Ska vi vara extremt nördiga, vilket jag tyvärr har ett självuppfyllande nöje av att vara, så kan några dina punkter (och lite annat) diskuteras.

"• marknadsledande bildstabilisering"
Kan mycket väl stämma och de är onekligen väldigt innovativa med hur de använder den. Fuji är däremot inte långt efter med 7 steg just nu.

"• stort utbud av objektiv inklusive fast brännvidd"
Stämmer säkert, ingen kommentar. Det ska dock nämnas att en viss bländare på m4/3 inte är densamma som för en större sensor. F2.8 på m4/3 motsvarar ungefär f5.6 på FF i skärpedjup och brusnivå.

"• stort skärpdjup, lagom vid behov"
Går att uppnå även med större sensor av samma anledning som ovan (i alla fall tills diffraktion börjar orsaka problem). Sedan är ju kanske inte detta intressant för någon som mest fotar djur.

"• låg vikt på kamerahus och objektiv"
Nu börjar vi närma oss sanning med modifikation. m4/3 kan mycket riktigt vara väldigt små om du väljer liten utrustning, som t.ex Panasonic GM1&5. De är två exempel på kameror som verkligen drar nytta av den lilla sensorstorleken. Men när vi börjar ställa krav på ergonomi och ljusstyrka så når vi ganska snabbt "diminishing returns" där reduktionen i vikt inte följer samma skala som som reduktionen i ISO-prestanda:

Om systems OM-1 600g + ED 40-150/2,8 Pro 880g = 1480g.

Fuji X-H2s 660g + XF 50-140/2,8 1000g = 1660g. Endast 12% högre vikt för dubbelt så stor sensor (till yta) och därmed ungefär ett steg bättre ISO-prestanda. Också en stackad sensor till ett bra pris.

Canon R5 740g + RF 70-200/2,8 L 1100g = 1840g. 25% högre vikt än Olympuskitet, men hela 4 gånger så stor sensor vilket i ger ca 2 stegs bättre ISO-prestanda.

Så viktminskningen med m4/3 jämfört med FF är ganska försumbar om du satsar på något som ska prestera bra till t.ex sport och djur, men till en betydligt större bekostnad av ISO-prestanda. F2.8 på m4/3 presterar som sagt inte likvärdigt med f2.8 på FF. Och det är det som är innebörden av diminishing returns i detta fallet. m4/3 har en sensor som är en fjärdedel så stor, men de husen som ska ha bra ergonomi för djur&sportfoto kan ju knappast vara 1/4 så stora och tunga som FF. Du offrar alltså väldigt mycket i teknisk kvalitet för en försumbar vinst i vikt.

Men som sagt, jag gillar bara att tjata teknik för sakens skull, och jag själv använder inte ens FF. Jag använder Fuji X-T5 för att deras trevliga handhavande, och underbara färgrendering gör dem till det roligaste systemet att använda för just mina behov: Porträtt och resefoto. Väljer man ett kit utefter behov där den lilla storleken faktiskt kommer till nytta så finns det ju inte så mycket att klaga på. Djur och fåglar är nog inte detta området tyvärr.
 
Senast ändrad:
Hur blir det med priset?
Priset? vet inte vad du menar men du får Canon R7 + RF100-400 för under 25 000 medan OM-1 + 300/4 (det billigaste Olympus har som t.o.m är lite skarpare än den billiga canonzoomen och har minst lika bra om inte bättre bildstabilisering) kostar runt 45 000. Tyvärr finns det inget hos Olympus/OM system för ungefär samma pris eller billigare med samma kapacitet vad gäller brännvidd, bildstab, skärpa, autofokus och låg vikt (om vikten inte är en faktor så finns det heller inget). Vill man ge avkall på bildstabilisering, autofokus och skärpa kan man dock komma under 25 000 men den jämförelsen haltar ju lite. Jag har själv en del billiga objektiv till wildlife till både Canon, Olympus och Nikon men jag är medveten om de svaga punkterna och använder dem inte till allt utan bara till den fotografering eller filmning där jag vet att jag får bra resultat ändå.
 
Nu vet jag inte om skillnaderna i sig blir mindre och mindre. Jag kan däremot hålla med om att det är rimligt att skillnaderna torde bli av betydelse för en allt mindre skara i takt med att teknisk utveckling av både hårdvara och mjukvara möjloggör för mindre sensorer att producera tillfredsställande resultat i allt fler situationer.
Eftersom jag haft båda systemen under många år så vet jag att skillnaderna blivit mycket mindre när det till exempel gäller brus.
För några år sedan drog jag mig för att använda mer än 1600 iso.
idag blir det ofta 6400 när jag fotar fåglar i flykt.
Om1 är mycket snabbare och har flera Ai styrda funktioner som gör att den både knappat in och ibland gått om sin storebror.
 
Intressant att följa diskussionen. Man måste verkligen identifiera vad som är viktigast för en själv. För mig är storleken med kamera (med rätt egenskaper) och normalzoom helt avgörande. En bild säger mer än tusen ord….om jag skulle prioritera någon form av ”snabb foto” på avstånd och man var bilburen eller att jag bara skulle ha en enda kombination av kamera och glugg med mig för att fota bara en enda typ av motiv. Kamera/objektiv-kombination ryms i varje ryggsäck som finns, skillnaden i vikt på några hekto/omfång på några centimeter skulle inte vara med i min ekvation iaf. Då skulle jag verkligen koncentrera mig på: hur bra sökaren är, saker som om autoiso har tillräckligt bra inställningsmöjligheter, slutartider kopplat till brännvidd, inbyggd telekonverter, handgreppet, hur den är med vantar för vintertid. Om exempelvis inte detta funkar kommer isoprestanda över 6400 vara ganska sekundärt skulle jag säga.

Jag vet inte din erfarenhet med spegellöst. Det jag kan säga att idag är det mesta otroligt mkt bättre än spegelreflex är min erfarenhet. Jag tänker på den information som förmedlas till dig som fotograf. Nackdelar är att man blir lite distanserad från motivet och att skärmar lyser och därmed har den inneboende egenskapen att de bländar lite, mörkerseendet blir lidande tyvärr, batterifrågan är väl nästan neutral idag. När det kommer till resten är det fantastiskt, flytta af punkten exakt var du vill, inzoomning av af-område, eftergranskning i sökaren, exponering syns direkt,skärpedjupet syns kontinuerligt(om så önskas), histogram i sökaren, zebramönster osv osv listan kan göras längre. Du kommer uppleva jättemånga fördelar bara du byter kamerasystem glöm inte det, och säkert några nackdelar förstås, allt är en kompromiss.

Jag har dem kamerorna i mitten. Priset skiljer sig avsevärt mellan exempelvis GX80 och Z5 med kanske ca 20000kr, vilket i sig överstiger inköpspriset för resten av alla mina delvis begagnade gluggar och G90, bara som jämförelse.


oGX80IMG_0882.pngIMG_0880.png
 
Senast ändrad:
Eftersom jag haft båda systemen under många år så vet jag att skillnaderna blivit mycket mindre när det till exempel gäller brus.
För några år sedan drog jag mig för att använda mer än 1600 iso.
idag blir det ofta 6400 när jag fotar fåglar i flykt.
Om1 är mycket snabbare och har flera Ai styrda funktioner som gör att den både knappat in och ibland gått om sin storebror.

Fast min poäng var att jag är inte säker pp att SKILLNADERNA minskat. D v s om man kunnat gå från ISO 1600 till 6400 på m43 har man kunnat gå från ISO 6400 till 25600 på FF (konstsnt skillnad men bättre prestanda som kan görs skillnadetna irrelevanta för många). Vet du om skillnaderna minskat vilket var det som hävdades (verkar osannolikt vad gäller råformat men jag VET inte)?
 
Ska vi vara extremt nördiga, vilket jag tyvärr har ett självuppfyllande nöje av att vara, så kan några dina punkter (och lite annat) diskuteras.

"• marknadsledande bildstabilisering"
Kan mycket väl stämma och de är onekligen väldigt innovativa med hur de använder den. Fuji är däremot inte långt efter med 7 steg just nu.

"• stort utbud av objektiv inklusive fast brännvidd"
Stämmer säkert, ingen kommentar. Det ska dock nämnas att en viss bländare på m4/3 inte är densamma som för en större sensor. F2.8 på m4/3 motsvarar ungefär f5.6 på FF i skärpedjup och brusnivå.

"• stort skärpdjup, lagom vid behov"
Går att uppnå även med större sensor av samma anledning som ovan (i alla fall tills diffraktion börjar orsaka problem). Sedan är ju kanske inte detta intressant för någon som mest fotar djur.

"• låg vikt på kamerahus och objektiv"
Nu börjar vi närma oss sanning med modifikation. m4/3 kan mycket riktigt vara väldigt små om du väljer liten utrustning, som t.ex Panasonic GM1&5. De är två exempel på kameror som verkligen drar nytta av den lilla sensorstorleken. Men när vi börjar ställa krav på ergonomi och ljusstyrka så når vi ganska snabbt "diminishing returns" där reduktionen i vikt inte följer samma skala som som reduktionen i ISO-prestanda:

Om systems OM-1 600g + ED 40-150/2,8 Pro 880g = 1480g.

Fuji X-H2s 660g + XF 50-140/2,8 1000g = 1660g. Endast 12% högre vikt för dubbelt så stor sensor (till yta) och därmed ungefär ett steg bättre ISO-prestanda. Också en stackad sensor till ett bra pris.

Canon R5 740g + RF 70-200/2,8 L 1100g = 1840g. 25% högre vikt än Olympuskitet, men hela 4 gånger så stor sensor vilket i ger ca 2 stegs bättre ISO-prestanda.

Så viktminskningen med m4/3 jämfört med FF är ganska försumbar om du satsar på något som ska prestera bra till t.ex sport och djur, men till en betydligt större bekostnad av ISO-prestanda. F2.8 på m4/3 presterar som sagt inte likvärdigt med f2.8 på FF. Och det är det som är innebörden av diminishing returns i detta fallet. m4/3 har en sensor som är en fjärdedel så stor, men de husen som ska ha bra ergonomi för djur&sportfoto kan ju knappast vara 1/4 så stora och tunga som FF. Du offrar alltså väldigt mycket i teknisk kvalitet för en försumbar vinst i vikt.

Men som sagt, jag gillar bara att tjata teknik för sakens skull, och jag själv använder inte ens FF. Jag använder Fuji X-T5 för att deras trevliga handhavande, och underbara färgrendering gör dem till det roligaste systemet att använda för just mina behov: Porträtt och resefoto. Väljer man ett kit utefter behov där den lilla storleken faktiskt kommer till nytta så finns det ju inte så mycket att klaga på. Djur och fåglar är nog inte detta området tyvärr.
Fuji X-H2s har väl APS-C sensor, alltså inte dubbelt så stor som M4/3.
 
Fast min poäng var att jag är inte säker pp att SKILLNADERNA minskat. D v s om man kunnat gå från ISO 1600 till 6400 på m43 har man kunnat gå från ISO 6400 till 25600 på FF (konstsnt skillnad men bättre prestanda som kan görs skillnadetna irrelevanta för många). Vet du om skillnaderna minskat vilket var det som hävdades (verkar osannolikt vad gäller råformat men jag VET inte)?
Det håller jag med om, fast för mig har behovet av 25000 Iso aldrig funnits, jag har aldrig varit i ett läge där jag önskat ett så högt iso, även om det gått.
För mig personligen har Olympusen blivit mycket bättre, medan Sonyn redan var tillräckligt bra.
 
Fuji X-H2s har väl APS-C sensor, alltså inte dubbelt så stor som M4/3.
Det beror på hur matematiskt noga man är eller om man an rundar en del för att göra det enkelt att räkna i huvudet. APS-C är runt 1,65x större än m4/3 och småbild är ca 3,85x större. APS-C, särskilt Canon, är lite närmare m4/3 än småbild i storlek, dvs inte riktigt mitt emellan.
 
Det beror på hur matematiskt noga man är eller om man an rundar en del för att göra det enkelt att räkna i huvudet. APS-C är runt 1,65x större än m4/3 och småbild är ca 3,85x större. APS-C, särskilt Canon, är lite närmare m4/3 än småbild i storlek, dvs inte riktigt mitt emellan.
Kroppfaktorn för 4/3 är ju 2, alltså ett M4/3 objektiv på 25mm motsvarar 50mm i fullformat.
 
Lever systemet eller är det döende? Är så tyst om det, inga nyheter vad jag kan komma på. På väg åt samma håll som Canon EOS M?
 
Ja du, efter att ha läst igenom tråden misstänker jag att förvirringen bara ökat :)
Jag har för mitt fågelfotograferande gått från Nikon Z7, D750 och D500 med Tamron 150-600 G2, till OM-1 med Olympus 300 F4 Pro och deras 100-400-zoom med 6,3 som största bländare vid 400 mm. Jag är hur nöjd som helst med skärpan och autofokusens förmåga att hitta och följa fåglar. Detta särskilt med 300 mm-objektivet som är galet skarpt och funkar utmärkt även med 1,4 gångers teleconverter. Även bildstabiliseringen är magisk med 300-an.
Att som någon påstå att det finns motsvarande objektiv i storlek och vikt för FF kanske stämmer om vi pratar om zoom-objektiv med ganska dålig ljusstyrka men inte om vi pratar om ljusstark fast optik med motsvarande praktiska brännvidd - långt ifrån och då ska vi inte ens nämna kostnadsskillnaden. Olympus 300 Pro kostar cirka 27’ kr ny vilket inte är jättemycket mer än Sonys och Nikons zoomar som går upp till 600 mm men med en största bländare på 6,3. Min Tamron hade också 6,3 men i praktiken var man tvungen att blända ned till f8 för att få hygglig skärpa vid 600 mm - den verkliga gränsen för det objektivet var snarare 550 mm också vid f8 för bra skärpa.
Man ska också komma ihåg att detta att t ex f 2,8 för MFT motsvarar f 5,6 för FF avser skärpedjupet och inte exponeringen, den blir densamma oavsett sensor.
Det jag lärt mig den hårda vägen med OM-1 är dock att det är mer noga att exponeringen blir så korrekt som möjligt när bilden tas, för det finns inte alls samma möjligheterna att rädda en felexponerad bild vid efterbehandlingen som med Nikon-kamerorna, särskilt om bilden är underexponerad. Överexponering, förvånande nog, verkar OM-1 tåla mer utav, men du får alltså inte samma dynamiska omfång med OM-1 som med en FF-kamera eller APS-c. Personligen var jag inte särdeles imponerad av det dynamiska omfånget för Nikon D500 (APS-c) men det kan ju bero på att jämförde med FF-kamerorna Z7 och D750.
Av mina Nikon-prylar har jag valt att endast behålla Z7 med tre kortare objektiv för annat än fågelfoto där den högre upplösningen och det större dynamiska omfånget känns viktigt, t ex landskapsbilder och foton i svagt ljus som norrsken och vintergatan eller blixtbilder inomhus.

Hoppas jag endast i måttlig grad bidragit till ev ökad förvirring. Lycka till med ditt val!
 
ANNONS