röntgen look?
- Trådstartare defiant
- Start datum
epep
Aktiv medlem
Det är inte radioaktiva isotoper. Det är föreningar med tillräckligt hög attenuering för att generera kontrast. BaSO4 är den kontrastgivande beståndsdelen i Ba-kontrastmedel, medan det finns ett antal I-kontrastmedel. De vanligen mest använda är diverse substituerade bensenföreningar (det vanligast använda är tex:
N,N¢-Bis(2,3-dihydroxipropyl)-5-[N-(2,3-dihydroxipropyl)acetamido]-2,4,6-trijodoisoftalamid, med trivialnamnet Iohexol - huruvida namnet är i överensstämmelse med IUPAC kan jag inte längre värdera, med det kan du!)
För MR används olika gadoliniumchelat som kontrastmedel.
Även för ul finns kontrastmedel.
Inom den klassiska radiologin används i princip inte några radioaktiva isotoper alls, medan däremot dylika används vid scintigrafiundersökningar och PET (postitron emissions tomografi).
För lungundersökningar används tex aldrig MR i praktisk verksamhet, utan där används alltid röntgen-baserade metoder som lungröntgen eller datortomografi.
/ep
Senast ändrad:
Galaxens President
Avslutat medlemskap
Den bild jag har av magnetresonan är att man låter annars slumpmässigt orienterade magnetiska dipoler som ingår i ämnen i kroppen (provet) i viss mån likriktas mha ett kraftigt magnetfällt varpå man sedan knuffar till dem medelst en radioimpuls och sedan mäter hur dipolerna svänger tillbaka. Beroende på hur dipolerna är bundna i olika ämnen kan man utifrån frekvenser och hastigheter på insvängningsförloppen dra slutsatser om koncentrationsförhållanden mellan olika ämnen.
Hur kommer då ett kontrastmedel med i bilden?
Röntgen och tomografi förstår jag att det är ämnen som dämpar signalen som annars penetrerar mjuk vävnad och inom ultraljud är det ämnen med avvikande akustisk impendans som ger kraftigare reflektioner.
Galaxens President
Avslutat medlemskap
De underliggande matematiska principerna för ultraljud, tomografisk röntgen och en viss typ av högupplösande radar är faktiskt löjligt lika. En liten parantes bara.
systerdiesel
Aktiv medlem
Galaxens president...
Du glömde nämna mikrovågsugnen, AWAC planen (737orna med en svamp på ryggen) sitter man inte gärna nära när radarn är påslagen
Du glömde nämna mikrovågsugnen, AWAC planen (737orna med en svamp på ryggen) sitter man inte gärna nära när radarn är påslagen
systerdiesel
Aktiv medlem
Ooops... boeing "707" skulle det vara.
epep
Aktiv medlem
Din beskrivning stämmer väl alldeles utomordentligt för allmän magnetisk resonans vad jag kommer ihåg.
NMR inom kemin används väl mest för kvalitativ analys vad jag kommer ihåg, dvs för strukturbestämning där man utnyttjar lokala variationer i B-fältet beroende på omgivande kemiska gruppers utseende (men det är en annan sak).
I en MR-apparat finns dels ett statiskt magnetfält och därtill ett gradientfält som ändrar amplitud och polaritet (genereringen av detta fält medförd ett öronbedövande relativt lågfrekvent klickljud). Detta gradientfält har betydelse *bla* för att välja ut vilken skiva av patienten som skall "avläsas", och appliceras i samband med rf-pulsen.
MR-signalen beror på ett flertal faktorer vilka huvudsakligen är protondensitet, T1-relaxation och T2-relaxation (samt flöde). rf-signalen ger upphov till 2 effekter. Dels en exitation som medför ökad andel "högenergi"-spin, men också att spinnen kommer i fas i större utsträckning. Efter en rf-signal som slår ner spinnen 90 grader så ses 2 typer av relaxation. Dels en sk T1-relaxation (spin-lattice relaxation), vilken är ett mått på tiden det tar innan spinnet återgår till normaltillståndet (ställer sig längs B-vektorn, som vi antar går längs z-axeln). Därtill en T2-relaxation (spin-spin relaxation), som beror av förlust av den faskoherence som fanns i xy-planet efter en rf-pulsen. T2 är i allmänhet mkt kortare än T1 för biologiska material.Vid MR så ger man repetetiva rf-signaler och läser sedan av signalen efter en tid TE.
Genom att variera TR (repetitionstid mellan rf-puleser) och TE (echo tid - tiden då man mäter echot) kan man "välja" hur stor andel av de olika typerna av relaxation som ger upphov till signalen (signalen skiljer mellan de båda, vätska blir tex vitt på T2-viktade bilder men svart på T1-viktade!). Detta varieras tillsammans med hur mycket rf-pulsen slår ner spinnen i oändlighet till olika typer av undersökningar;
Spin Echo, Fast Spin Echo, HASTE, Inversion recovery (där man också ger 180 graders rf-pulser), FLAIR, STIR, diffusionsviktade bilder osv.
Egentligen vet jag inte *hur* det fungerar (vilket jag inte heller vet adekvat för MR).
Gadolinium är paramagnetiskt och minskar tiden för T1-relaxationen, och där det upptas så fås en kraftig förstärkning av signalen på T1-viktade bilder. Det finns andra typer av kontrastmedel för MR också, men de används inte i praktiken (förutom vätska för att tex få tarminnehåll att tydligt särskiljas från tarmvägg).
Senast ändrad:
systerdiesel
Aktiv medlem
-Erik!
Imponerande läsning, men du förlorade mig för länge sedan, tycker fysik är något av det träigaste som finns. Kan dock skriva under på att MRen klickar något förbannat, har stått bedside och stesolidsövt ett par gånger och lyckas av någon anledning alltid glömma hörselskydden.
Imponerande läsning, men du förlorade mig för länge sedan, tycker fysik är något av det träigaste som finns. Kan dock skriva under på att MRen klickar något förbannat, har stått bedside och stesolidsövt ett par gånger och lyckas av någon anledning alltid glömma hörselskydden.
Galaxens President
Avslutat medlemskap
systerdiesel skrev:
Galaxens president...
Du glömde nämna mikrovågsugnen, AWAC planen (737orna med en svamp på ryggen) sitter man inte gärna nära när radarn är påslagen
Nja, nu var det inte vågbeskrivningen som var den förenande länken utan the projection slice theorem som jag åsyftade (tomografi kommer föresten från grekiskans tomos som blir section eller slice på engelska). Medan tomografin, som Hounsfield och Cormack fick nobelpriset för 1979 (men Oldendorf var först), baseras på en projektion av området som skall avbildas längs röntgensstrålningsriktningen, så baseras Synthetic Aperture Radar (SAR) imaging på att varje radarpuls ger en endimensionell bild av målområdet som projicerats längs vågfronterna (vinkelrätt mot utrbredningsriktningen).
Se t.ex. här .
I microvågsugnan har man mig veterligen inte lyckats avbilda en fryst limpa eller liknande, även om en roterande talrik i botten har potential att generera en syntetisk apertur. Frekvensen på dess microvågor är dock designad för att absorberas av limpan (egentligen nästan absorberas av vatten), inte reflekteras, och metallväggarna ger nog en alltför svår miljö för ISAR (Inverse SAR) imaging. ;-)
Edit: AWAC:erna använder en annan typ av radar än Syntetisk Apertur Radar.
Ultraljud är lite mer komplicerat men principen är densamam som SAR fast man har flera sändare/mottagare istället för att flytta en sensor/mottagare relativt det man vill avbilda. Sedan ser de praktiska problemen lite olika ut pga de olika naturerna för vågorna man utnyttjar, men teorin bakom har stora likheter.
Ursprungsreferenserna:
W.H. Oldendorf, "Isolated Flying-Spot Detection of Radio-Density Discontinuities; Displaying Internal Structural Pattern of a Complex Object", IRE Transactions on Biomed. Electronics. BME-8, pp 68-72, 1961
A.M. Cormack "Representations of a Function by its Line Integrals, with some Radiological Applications", Journal of Applied Physics, 34, pp. 2722-2727, 1963
G.N. Hounsfield, "Computerized Transverse Axial Scanning Tomography: Part 1, Description of the System", British Journal of Radiology, 46,pp. 1016-1022, 1973
D.C. Munson, J.D. O'Brien and W.K. Jenkins, "A Tomographic Formulation of Spotlight-Mode Synthetic Aperture Radar", Proceedings of the IEEE, Vol. 71, No. 8, pp.917-925, August 1983.
Erik: Tack för ditt långa svar. Jag letade efter det där ordet "relaxering". Jag är dålig på hur MRI (och även NMR) funkar. Bara att man får signalen som en summa av Lorentianer (en linjärt dämpad complex sinusoid) vars frekvenser, dämpningar och rellativa amplituder man är intereserad av.
Så nu skall jag sluta bråka med er.
Senast ändrad:
Paragrafryttaren
Aktiv medlem
Usch! Den sidan stänger vi fort som tusan...
