Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Ramar med passepartout.

Produkter
(logga in för att koppla)

Calle S

Aktiv medlem
Skribent
Jag har sett att på Ikeas Ribba kan färgen på ramen släppa. Det är någon form av plastfolie eller liknande. Kvallan är inget vidare, även om de är snygga i början.

Jag lägger gärna på några tior för ramar i riktigt trä.
 

ErlandH

Aktiv medlem
Det blev mer semantik än information nu. Vi menar samma sak, tror jag, men det blir lätt att missförstå när du skriver att man avrundat i standarden. Det har man alltså inte, utan själva definitionen på A0 är i hela millimeter. Inga avrundningar av de visade värdena i standarden.
Det är i stället ytan som fick ge sig lite.
Utgångspunkten för standarden (som såvitt jag förstår är från franskt 1700-tal) är att ytan för A0 ska vara 1 kvm och ha rätt förhållande mellan kort- och långsida. Utifrån det blir längdmåtten för A0 inte jämna millimeter, utan tal med ganska många decimaler.

Vad jag ursprungligen skrev var "Att måtten anges i hela millimeter beror iofs bara på att man har avrundat. Egentligen blir det en del decimaler där också." Alltså att de mått man använder i standarden är hela millimeter eftersom man valt att avrunda, inte för att den ursprungliga formeln ger ett mått i hela millimeter.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Kollade sidoförhållandet på mina A2 och de är 420 x 594. Dividerar man 594 med 420 får man 1,41428...... Inte så långt från gyllene snittets 1,61803.... Jag snöade in lite på det när jag snubblade över en bok som hette "Discovering Apple LOGO, An Invitation to the Art and Pattern of Nature, när jag labbade lite för att använda programspråket LOGO i dataundervisningen på Högstadiet på 90-talet.

Med LOGO och s.k. "Turtle Graphics" kunde man väldigt enkelt bygga små program som med hjälp av gyllene snittet och procedurer som återupprepade gånger refererar till sig själva och på et sättet kan skapa naturligt förkommande former. På det sättet kunde man skapa bilder av träd, nautilussnäckor och andra vanligt förekommande former m.m. baserade på gyllene snittet.

Det fascinerande även för vuxna och inte bara barn att upptäcka kopplingen mellan matematiken och naturliga former. Det var första gången i mitt liv jag lärde mig uppskatta matematiken.

Det är ju även lite märkligt att det sägs att många av oss uppfattar exv. en rektangel med ett sidoförhållande runt gyllene snittats 1,61803 som särskilt harmoniska och vilsamma att titta på.
 
ANNONS