Annons

Skillnad mellan tele och inte teleobjektiv?

Produkter
(logga in för att koppla)
För att göra det enkelt för TS:

55-200, 70-200, 70-300, 100-300 etc kallas generellt för Telezoom

200, 300, 400, 500 osv är fast Tele
 
Det är väl inte så ovanligt att ett och samma ord används i lite olika betydelser.

Det som Walle avser brukar kallas för ”äkta” telekonstruktion och finns det äkta så bör det också finnas oäkta:) Det finns därför ingen egentlig motsättning mellan detta och att kalla ett objektiv bestående av en enda grupp med väsentligt längre brännvidd än bilddiagonalen för ”tele” eller ens ”teleobjektiv” (enligt min mening behöver vi inte ens säga oäkta tele eftersom blotta avsaknaden av ordet ”äkta” bör räcka för att klargöra att man använder ordet i lite mer vardaglig mening)

Observera att ett äkta tele inte behöver vara ett tele:) Olympus hade förr mycket platta kompaktkameror med 35 mm vidvinkelobjektiv (!) av äkta telekonstruktion.

Det kan också sägas att vanliga vidvinklar för spegelreflexkameror är av ”omvänd telekonstruktion” (även kallat retrofokuskonstruktion) där ”telekonverterdelen” med sin negativa brännvidd finns längst fram istället.

Vad innebär då att ett objektiv är "telecentriskt"?

Vad jag har förstått är det en egenskap hos 4/3 objektiven, såväl för vidvinkel som för "objektiv med väldigt lång brännvidd i förhållande till bilddiagonalen" (eg. teleobjektiv).

Min lekmannatolkning har varit att den sista gruppen i linsen böjer om ljusstrålarna så att de blir mer parallella, dvs. som om de var väldigt avlägsna.
Samma förklaring som Joakims men med andra ord är att ljusstrålarna samlas IN av ingångspupillen och skjuts UT från utgångspupillen. Det är alltså avståndet mellan motiv och ingångspupill som tillsammans med motivdiagonalen ger objektivets synvinkel (den främre ”bildvinkeln” på objektivets motivsida) och avståndet mellan utgångspupill och bild som tillsammans med bilddiagonalen ger objektivets ”bakre” bildvinkel. Var in- och utgångspupillerna finns i objektiven beror på var de ser ut att vara när vi ser på bländaren genom den främre respektive bakre linsen.

Telecentricitet (på bildsidan) innebär egentligen att avståndet mellan utgångspupill och sensor är oändligt, d.v.s. att den bakre bildvinkeln är exakt noll. Detta görs genom att man placerar bländarens så att brännpunkten för den del av objektivet som finns bakom bländaren har sin främre brännpunkt exakt i bländarplanets centrum. Tänk på att om utgångspupillen befinner sig oändligt långt bort så måste den också vara oändligt stor (gränsvärdet för kvoten mellan utgångspupillens diameter och det avståndet till sensorn bestämmer det effektiva bländartalet).

I objektivtillverkarnas betydligt friare/slappare användning av ordet räcker det som i Olympus ”tiogradersregel” med att avståndet bara är knappa 3 ggr så långt som sensordiagonalen.

Observera också att detta, som Joakim säger, handlar om huvudstrålarna som går genom bländarens centrum. De strålar som passerar bländarens periferi får ju avsevärda vinklar mot optiska axeln redan i bildens mitt. För att få lite känsla för vad de 10 graderna innebär kan man nämna att infallsvinklarna mot sensorns mitt för de ljusstrålar som kommer från bländarperiferin redan vid f/2,8 är 10,2 grader och vid f/2 är uppe i 14,5 grader, det finns (fanns?) alltså en anledning till att det ljusstarkaste som Olympus saluför är f/2:)

Ett objektiv är "telecentriskt" om den bakre brännvidden är avsevärt större än den främre brännvidden - om vi uttrycker det lite förenklat.
Jag ryser vi tanken på hur du skulle uttrycka det om du förenklade MYCKET:)

Ännu lite mindre förenklat är att det blir telecentriskt när pupillförstoringen går mot oändligt.
 
Nä vad f-n, antingen blir det för svårt, eller för enkelt - hur man än skriver. Eller både och. Samtidigt. Jag ger upp nu... :)
Hehe...

Tillbaka till ämnet... Allt över 85mm kallar man nog för "tele" idag skulle man väl kunna säga, framför allt med de mindre sensorernas vanlighet på marknaden. I detta får väl zoomar som har sitt största område OVANFÖR 85mm ingå...
Från 85mm ner till 35mm kallar man väl för "normal", och det mesta under på och under 28mm för "vidvinkel"... Lite plus/minus för personliga preferenser får väl lämnas. Jag tycker att 85mm ingår i "normal", men det vet jag att de flesta inte gör - de menar att det är ett "kort tele"

En tredje mer "bokstavlig" definition på ordet "tele" som jag har sett i vissa böcker är när "avståndet från filmplanet till det främmersta glaset på objektivet är kortare än objektivets brännvidd" - vilket iofs blir en sekundär effekt av det som Chrisoffer först nämde. Bara lite mer meningslös kuriosa.... :)
 

Fredrik Heino som skrev ursprungsfrågan gav antagligen upp för länge sedan... Jag tror inte det var den här diskussionen han ville se.

Själv funderar jag på om sättet att fråga framöver måste bli att skicka pm till de medlemmar som visat att de är på samma våglängd som en själv...
 
Naturligtvis kan en enkellinsig 300-millimetersglugg vara ett teleobjektiv.
På en småbildskamera är det ett objektiv med lång brännvidd och på en storformatskamera kan det vara ett normalobjektiv. Det är dock inte äkta telecentriskt och det saknar den konkava linsgrupp som behövs för att göra det till ett objektiv av tele-konstruktion. Det är alltså inte ett äkta tele-objektiv.
 
På en småbildskamera är det ett objektiv med lång brännvidd och på en storformatskamera kan det vara ett normalobjektiv. Det är dock inte äkta telecentriskt och det saknar den konkava linsgrupp som behövs för att göra det till ett objektiv av tele-konstruktion. Det är alltså inte ett äkta tele-objektiv.
Som sagt så betyder tele "avlägset", och jag tycker att det är väldigt fånigt att påstå att ett teleobjektiv måste vara telecentriskt. Är teleskop telecentriska? Telefoner?

Tillägg: Det är möjligt att begreppet "teleobjektiv" ursprungligen kommer från "telecentriska objektiv", men den betydelsen har i så fall för länge sedan bytts ut.
 
Vad är det som skiljer ett t.ex 70-300 mm tele objektiv från ett 70-300 "vanligt" objektiv?
Vaddå "70-300 vanligt objektiv"?

På en fullframe (typ Nikon D700) är normal brännvidd 50 mm.
På cropframe (typ Nikon D40, 50, 60, 70 etc., D100, 200 och 300) är det 35 mm som är normal.
På en Hasselbladare med 6x6 cm negativformat är det 85mm som är normal.

Med "normal" menar man att avbildningsskalan blir så som man upplever "scenen" i verkligheten.

Längre brännvidd än så så är det tele.
Kortare än så så är det vidvinkel.

Brännvidd? Vad det har för effekt? 300mm på en cropframe-kamera motsvarar en kikare med sisådär 15ggr förstoring, skulle jag tro. 10mm brännvidd, då? Vänd kikaren bakfram och kolla får du se.

50mm på en cropframe är ett kort tele. 70 är något längre. 300 ytterligare något längre. 70-300 betyder att objektivets brännvidd kan regleras steglöst mellan 70 och 300 mm och är därgenom ett zoomobjektiv i teleregistret. Ett telezoom. Nåt sånt som 70-300 som inte är ett telezoom finns helt enkelt inte.

Motsatsen till tele är vidvinkel. Kortare än normal, alltså.

Avbildningsskalan, då? Jo: Vidvinkel får avstånd mellan grejer i förgrunden och sånt i bakgrunden att se större ut än i verkligheten. Tele gör motsatsen. Ju mer dess värre. Normal behåller proportionerna.

Sen finns det säkert nån annan bättre, mer exakt, definition av vidvinkel, normal och tele men den ovan funkar för de flesta behov.
 
Bara för att förbrylla mig (och kanske nån enstaka person till) kan ni väl blanda in macro också?

... för jag har aldrig fattat vad det är som gör att det blir skillnad på ett "100 mm tele" och ett "100 mm macro".

:-D
 
Bara för att förbrylla mig (och kanske nån enstaka person till) kan ni väl blanda in macro också?

... för jag har aldrig fattat vad det är som gör att det blir skillnad på ett "100 mm tele" och ett "100 mm macro".

:-D
Det handlar bara om hur nära man kan fokusera. Ett "vanligt" 100-millimetersobjektiv har oftast ganska dålig närgräns, kanske en meter. Makrot däremot har kort närgräns och därför ge högre största avbildningsskala.
 
Bara för att förbrylla mig (och kanske nån enstaka person till) kan ni väl blanda in macro också?

... för jag har aldrig fattat vad det är som gör att det blir skillnad på ett "100 mm tele" och ett "100 mm macro".

:-D

100mm tele = teleobjektiv
100mm makro= teleobjektiv MED makrofunktion

med makrot har du alltså lagt till en funktion men har fortfarande alla funktioner som "100mm tele" har

edit:
mr makten beat me to it
 
300mm på en cropframe-kamera motsvarar en kikare med sisådär 15ggr förstoring, skulle jag tro.
Nja, inte riktigt. 400 mm på en cropkamera (i mitt fall Canon 40D) ger lite lägre förstoringsgrad än min kikare, som är en 8,5/42. För att komma upp i 15 ggr förstoring behöver man alltså ungefär 800 mm. 300 mm skulle då motsvara ungefär 6 ggr.

(Sen finns det förstås faktorer som kamerans sökare och annat som påverkar också. Dessutom är synfältet mer begränsat i kameran, vilket påverkar det upplevda intrycket.)
 
Nja, inte riktigt. 400 mm på en cropkamera (i mitt fall Canon 40D) ger lite lägre förstoringsgrad än min kikare, som är en 8,5/42. För att komma upp i 15 ggr förstoring behöver man alltså ungefär 800 mm. 300 mm skulle då motsvara ungefär 6 ggr.

(Sen finns det förstås faktorer som kamerans sökare och annat som påverkar också. Dessutom är synfältet mer begränsat i kameran, vilket påverkar det upplevda intrycket.)
Det går inte att jämföra med en kikare utan att man talar om sökarförstoringen eller storleken på bilden, om det är betraktandet av den man avser.
 
Det går inte att jämföra med en kikare utan att man talar om sökarförstoringen eller storleken på bilden, om det är betraktandet av den man avser.
Det jag jämför är alltså det man ser i sökaren respektive i kikaren. Vilken förstoringsgrad man får på en färdig bild (på papper eller bildskärm) är det, som du påpekar, lite meningslöst att ta in i diskussionen.
 
Så svårt ska det väl inte behöva vara... För användaren är ordet "tele" när vi pratar om kameror innebärande att brännvidden är LÅNG i förhållande till mediat man "spelar in" bilden med (i det här fallet naturligtvis sensorn i en "vanlig digitalkamera"). DVS - något med en brännvidd över 85mm, på ett ungefär. Synvinkeln blir mindre än det du ser mellan dina händer om du håller ut armarna rakt fram från axlarna.

Den andra diskussionen var väl mest kuriosa för den intresserade, frågan var ju redan besvarad (och har blivit besvarad ett par gånger till efter första gången. Både den "enkla" och den "svåra" definitionen är naturligtvis helt korrekta - i sitt eget sammanhang. Den svåra definitionen var/är naturligtvis mindre rätt i detta sammanhanget, men jag förstår inte varför den inte skulle platsa även här. Som kuriosa, men iaf.
Att det skulle vara FEL att ta upp det skulle vara som att det vore FEL att påpeka att ordet "Volvo" inte bara är ett namn på ett bilmärke, men även ordet för "Jag rullar" på latin - när någon frågar vad en "Volvo" är för något. Båda betydelserna är "rätt" och dessutom sammankopplade i ganska stor mån.
 
Det handlar bara om hur nära man kan fokusera. Ett "vanligt" 100-millimetersobjektiv har oftast ganska dålig närgräns, kanske en meter. Makrot däremot har kort närgräns och därför ge högre största avbildningsskala.

Så enda skillnaden mellan ett ickemacro med kanske 1:8 och ett macro med 1:1 är att man kan gå 8 ggr närmare med macro? (Eller något liknande)
 
Som sagt så betyder tele "avlägset", och jag tycker att det är väldigt fånigt att påstå att ett teleobjektiv måste vara telecentriskt.
Vem har skrivit att ett objektiv av tele-konstruktion måste vara telecentriskt?

Ett teleobjektiv har en bakre konkav linsgrupp som gör att det blir kortare än sin brännvidd -- men det betyder inte att objektivet nödvändigtvis är telecentriskt, dvs att ljuset "lämnar sista linsen rakt bakåt".
 
Så enda skillnaden mellan ett ickemacro med kanske 1:8 och ett macro med 1:1 är att man kan gå 8 ggr närmare med macro? (Eller något liknande)

Det finns (förstås) olika synpunkter på vad som är makro eller inte, men jag tror de flesta brukar anse att objektiv som återger motivet i skala 1:2 eller större räknas som makro.

1:1 är avbildningsskalan, och har inget att göra med hur nära man kan vara motivet. Det betyder att motivet blir lika stort på sensorn/filmen som det är i verkligheten. På en kamera med småbildsformat (FX, FF, 35mm film) innebär det att du kan fylla sökaren med ett motiv som är 36mm brett och 24mm högt (och få det skarpt).

Många zoomar har "fuskmakro" med avbildningsskala på kanske 1:3 eller 1:4. Med dessa kan man förvisso fotografera hyfsat små motiv, men de är inte optimerade för närbildsfotografering, och bildkvaliteten brukar bli "sådär" :)

Angående tele anser jag att allt som har en snävare bildvinkel än ett normalobjektiv i princip kan räknas som tele. I småbildsformatet är ett normalobjektiv ungefär 42mm (diagonalen på sensorformatet).

/afe
 
Det handlar bara om hur nära man kan fokusera. Ett "vanligt" 100-millimetersobjektiv har oftast ganska dålig närgräns, kanske en meter. Makrot däremot har kort närgräns och därför ge högre största avbildningsskala.

Det är också så att makrot bör vara optimerat för att ha en platt fokusyta så att avbildningen också blir korrekt. Dessutom är fokus ofta långsam, eftersom objektiven ofta är optimerade för att vara bra för nära objekt.
 
Fredrik Heino som skrev ursprungsfrågan gav antagligen upp för länge sedan... Jag tror inte det var den här diskussionen han ville se.

Själv funderar jag på om sättet att fråga framöver måste bli att skicka pm till de medlemmar som visat att de är på samma våglängd som en själv...

Jag tror att tråden visar på att det tyvärr ofta inte är så enkelt med saker som man tror...
 
ANNONS
Götaplatsens Foto